Omslag framsida 
 
Sid 3 
 
Sid 4 
  #sallader #frukost #soppor #varm #saser #efterratt #smorgas #bakverk #barnmat #drycker #halsa #snabb #detta #dukning  
Sid 5

Sallader och råkost

"Inled varje måltid med en läcker, stimulerande sallad", rekommenderar en professor
vid Statens Institut för Folkhälsan. Att äta grönt är att må skönt och få rikligt med
vitaminer och mineralämnen -men litet kalorier! Det är självfallet kosten som på
det naturligaste sättet skall ge oss all den kompletta näring vi behöver som inga vitamin-
preparat kan ersätta.
Färska bladgrönsaker, gurka och tomater finns numera en stor del av året. Rotfrukter
(som gärna bör finrivas strax före måltiden), potatis (bör kokas med skalen på) och
vitkål (strimlas grovt) samt ett rikligt urval av djupfrysta grönsaker är lättillgänglig och
prisbillig föda. Allt skall dock vara av bästa kvalité (om möjligt giftfritt odlat) och
friskt och fräscht -skölj och borsta väl.
Som dressing till råkostsallader används med fördel filmjölk, några droppar citron
eller lite matolja. Kom ihåg att råkosten ger den förnämsta näringen, genom att vita-
miner och enzymer bäst bibehålles utan uppvärmning. Låt oss till sist erinra om
Svenska Vegetariska Föreningens grundares, J. L. Saxons devis vid Vegetariska Världs-
kongressen i Stockholm redan 1923:

Koka så litet som möjligt
Stek så litet som möjligt
Baka så litet som möjligt
Ät så mycket rå föda som möjligt.

sid 7

ITALIENSK TOMATRÄTT
4 tomater, 1 dl kokta selleritärningar, 1 hg champinjoner, 1 salladshuvud, 3
msk olja, 2 msk citronsaft, 1 vitlöksklyfta. Krossa vitlöken och blanda den i
oljan och citronsaften. Den som är rädd för alltför kraftig smak kan ta lite
mindre av vitlöken. Bryt sönder salladsbladen och lägg dem i en skål. Över
dem selleritärningarna och de skivade champinjonerna. Täck med tomatski-
vor och häll såsen över.

PAPRIKASALLAD I
Skär en halva grön paprika i små tärningar, tag med av fröna -skär in-
lagd gurka, hacka 3 dl surkål, gröna ärter, slå på salladsås -2 msk citron,
1 msk olja samt 1 msk vatten. Låt salladen stå kallt ett par timmar.

PAPRIKASALLAD II
1 grön paprika, 1 gul paprika, 1 röd paprika, 3 tomater, 1-2 lökar, 1 dl hac-
kad dill, 1 msk citron samt 1/2 dl matolja. Befria paprikan från kärnor. Skär
den samt tomaterna och löken i tunna skivor. Varvas i en skål med hackad
dill. Häll såsen däröver.

PAPRIKASALLAD III
1 st grön paprika, 1 bit vitkål (cirka 1 hg), 3 msk pressad citron, 5 msk visp-
grädde. Paprikan rensas väl, finstrimlas, likaså vitkålen, oljan, citronen.
Grädden slås i och blandas väl. Upplägges och garneras, efter smak. Pröva
med rensade färska nypon.

PAPRIKASALLAD IV
1 1/2 dl risgryn, vatten, 2 gröna och 2 röda paprikor, 4 tomater, 2 msk fin-
hackad gul lök, 2 msk finhackad persilja. Citrolat med vitlökssalt. Koka
riset i vatten i ca 45 min. Spola det kallt. Kärna ur paprikorna och skär dem
och tomaterna i fina strimlor. Hacka löken och persiljan. Blanda alla in-
gredienserna i en skål och häll över citrolaten.

PAPRIKA OCH TOMATSALLAD
Paprika skärs i strimlor, tomater i skivor. Läggs på vackert fat. En skål
med jordnötsgrädde ställs i mitten.

PAPRIKA-BÅTAR
Skär grönsaken långsefter, tag bort det mesta av fröna, blanda kokt ris
och stekt svamp, fyll skålarna. Paprikan ska förstås vara rå.

VÅRSALLAD
1 grönsalladshuvud, 6 tomater, 2 hg gurka, 1 knippa gräslök, 1 dl matolja
samt 1 klyfta vitlök. Ansa först grönsakerna. Strimla salladen och lägg den
i en ring på ett fat. Små tomater lägges innanför och i mitten en hög färsk
skivad gurka eller gurkstavar. Klipp gräslök över tomaterna. Dressingen
hälles över eller serveras till.

sid 8


NANNAS SALLAD
gör man av småtärningar potatis kokt eller rå, klippt dill, persilja eller smör-
gåskrasse, purjo i ringar, surgurka och gräddfil.

AMERIKANSK SALLAD
1 huvud isbergssallad, 1 knippa persilja och 1 dl gräddfil. Klipp salladen i
strimlor, hacka eller klipp persiljan fint och strö den över. Rör ned grädd-
filen försiktigt.

BLANDAD SALLAD
Ett stort salladshuvud, 2 tomater, 2 stora morötter, lite vitkål, 1/2 medelstor
selleri. Rötterna rives och vitkålen snittas fint. Tomaterna skäres i småbitar
och salladen plockas isär. Det hela blandas i en salladsås.

FRANSK SALLAD
Tag bladen av ett salladshuvud och tvätta dem väl. Placera dem runt i en
skål. Strö en blandning av riven lök, riven rädisa och lägg tomatskivor i
mitten. Garnera med vattenkrasse. Servera med eller utan salladsås.

HÖSTSALLAD
En handfull rädisblad, en handfull spenatblad, en handfull skärbönor och en
handfull rödbetsblad, ett salladshuvud och lite selleriblast hackas fint. Det
hela blandas i en salladsås av citron och olja. Kärnrussin och finskurna
gurkbitar blandas slutligen i. Salladen garneras med tomatskivor och
rädisor.

BÄSTA ÄRTSALLADEN

1 pkt djupfrysta ärter, 50 g champinjoner, 1 tomat i små klyftor, 1 msk
citronsaft och 1 msk matolja. Smaken kan på såsen varieras efter smak med
vitlök, en aning curry eller örtkryddor.

VÅR-SPENATRÄTT
Fin, späd spenat sköljes väl och iblandas riven, rå blomkål och halva rä-
disor. Rädisbladen hackas fint och iblandas även. Om så önskas, kan rätten
överhällas med citrolat.

SPENAT MED LÖKTOPP
En handfull fin, späd vårspenat blandas i en skål tillsammans med finhackad
löktopp (lökar som har satts att gro i köksfönstret), ett par selleriblad hac-
kas fint tillsammans med lite persilja och fint riven pepparrot. Salladen
överhälles med cltrolat och garneras med tomatskivor.

VITKÅLSSALLAD
Ca 6 hg vitkål, 3 hg gurka, 1 dl grädde samt saften av en halv citron. Vit-
kålen rives grovt, gurkan hyvlas fint varefter grädde och citron blandas och
iröres.

sid 9


VITKÅL TILL VARDAG
Finsnitta vitkål, blanda med morotssaft och apelsinklyftor.

VITKÅLSSALLAD
Lite vitkål rives och blandas med lite riven pepparrot, 1 rivet äpple, saften
av 1 apelsin, 2 tsk olja, lite gräddfil.

VITKÅLSSALLAD
1 liter riven vitkål, 2 dl lingon, osockrade. Kålen rives på grova sidan av
rivjärnet.

DANSK VITKÅLSSALLAD
3 dl finstrimlad vitkål, 1 medelstor tunt skivad gul lök, paprikaringar (röda)
och 200 g mild ost. Majonnäs eller olja tillsättes. Får stå några min.

SPANSK-NORDISK SALLAD
Finhacka vitkål och blanda med finhackade apelsinklyftor. Lägges i en
skål och strö finmalen persilja över.

SURKÅLSSALLAD
3-5 hg surkål, 1 liten finhackad lök, 1 tsk kummin, 1/2 dl olja. Dra isär sur-
kålen och hacka den litet finare. Finhacka en liten gul lök. Blanda alla
ingredienserna. Strö över med finklippt persilja.

SURKÅLSSALLAD
4 dl surkål, 2 dl äpple, 1 dl lök, 1 dl olja, hackat grönt. Skär kålen i små
bitar. Hacka löken och riv äpplena på grovt järn. Blanda allt med olja. Strö
över hackat grönt.

SALLAD AV SURKÅL

Lägg ett par slevar surkål i durkslag att avrinna något, nötter och russin
och ett päron samt tillsätt ett par tesked ar solrosolja. Gott och nyttigt till den
kokta potatisen.

BANTNINGSSALLAD
Finhackade syrliga äpplen och vitkål. Tillsätt lite pepparrot.

FIN KÅLSALLAD
Rödkål och
vitkål hyvlas fint. Kålen lägges upp på serveringsfat i raka ra-
der, varannan vit och varannan röd: En salladsås tillagas av 2 mosade
bananer eller äpplen, 1/2 dl grädde, 2 msk citron, 3 msk olja samt hackad
persilja. Såsen hälles över kålen. Det hela dekoreras med litet vit- och
rödkål utan sås.

sid 10


RÖDKÅLSSALLAD
4 hg rödkål, yoghurt el filmjölk, salvia. Rödkålen rives på råkostjärnets grova
sida och blandas genast med den smaksatta yoghurten eller filmjölken och
lägges upp i salladsskål.

RÖDKÅLSSALLAD
2 hg rödkål, 1 äpple, 6 hasselnötter, 1 msk matolja och 3 msk lingon. Röd-
kål och äpple hackas och blandas med oljan och lingon. Nötterna hackas
grovt och strös på som garnering.

RÖDKÅLSSALLAD
1/2 rödkålshuvud hyvlas i fina strimlor eller rives på grovt rivjärn och blandas
därefter med 3-4 äpplen och finhackade russin. Smaksättes med citron.

RÖDKÅLSSALLAD
1 bit rödkål, 1 äpple, 1 banan, 2 msk citronsaft, 5-6 msk vispad grädde, .1
msk olja. Hacka eller riv kålen. Skiva äpplet och bananen fint. Varva i en
vacker glasskål. Slå över såsen av oljan, citronlagen och grädden. Garnera
med strimlor av röd paprika och vindruvor, eller vad man har.

RÖDKÅLSSTRIMLOR
Rödkål strimlas, äpplen likaså, citronvatten. Rödbetor finrives, grönkålen
sönderdelas, lägges i rader på fat, pepparrotsgrädde med citron slås över.

STENSUNDSSALLAD
Finhyvla vitkål och gurka och skär tomater och rädisor i små bitar samt
blanda om det hela med citron samt eventuellt litet olja.

VINTERSALLAD
3 dl finriven morot, 3 dl finriven vitkål, 2 dl brysselkål i strimlor, 1/2 dl hackad
persilja, 2 msk riven pepparrot, 3 dl gräddfil. Blanda samman alla ingre-
dienser. Packa ned salladen i kaffekoppar. Låt stå en stund och stjälp se-
dan upp dem på ett fat klätt med salladsblad. Garnera med citronskivor och
persiljekvistar .

BRYSSELKÅLSSALLAD
3 dl brysselkål, 2 dl morot, 1 dl purjolök. Sås: 1/2 dl matolja, 1 msk citron
och 2 msk finhackad persilja. Skär brysselkål och purjo i fina strimlor. Riv
moroten med finsidan av råkostjärnet. Rör ihop ingredienserna till såsen
och blanda allt tillsammans.

BRYSSELKÅLSSALLAD
2 hg brysselkål rensas och sköljes och skäres itu. Därefter snittas kålen i
smala strimlor och blandas så med finriven morot och palsternacka och
röres ned i tunn grädde smaksatt med citron.

sid 11


BRYSSEL-MOROT-SALLAD
Brysselkål hackas fint och blandas med rivna morötter i citronerad grädde.
Lite finhackad lök iblandas även samt finskurna fikon. Dekoreras med co-
cosflingor .

BLOMKÅLSSALLAD
Blomkålsbuketter blandas i en salladsås tillsammans med fina sockerärter,
små spröda salladsblad och späda rödbetor. Beströs vid serveringen med
finhackade rödbetsblad.

BLOMKÅL MED ISBERGSSALLAD
Salladen skärs i skivor. På var skiva läggs en hög riven blomkål i sås av
gräddfil och cocosflingor .

SALLADS-CABARÉ
I mitten på ett runt fat lägges ett kokt blomkålshuvud och runtomkring läg-
ges små högar med bönor och små sparris. Uppskurna tomater och i
"blomform" skurna rädisor garnerar anrättningen som smaksättes med
majonnäs och finhackad persilja över de kokta grönsakerna.

KÅLRÖTTER MED PURJOLÖK
Råa kålrötter skäres i avlånga bitar och fräses lätt i olja tillsammans med
rå purjolök, skuren i ringar. Det hela lägges i en krans av finhackad, rå
spenat och garneras med tomater.

KÅLROT I KUMMINCITROLAT
Finriv eller strimla rå kålrot -blanda till sås av stött kummin, pressad
citron och olja. Grönska med krasseklipp.

GRÖNKÅLSSALLAD
3 dl grönkål, 1/2 dl lök, 1 1/2 dl gräddfil, 3 dl vitkål, 1 dl äpple, 1 dl filmjölk.
Grönkålen strimlas, vitkålen rives. Äpple och lök hackas. Gräddfil eller fil-
mjölk tillsättes.

BLANDSALLAD
2 dl vitkål, 2 dl rödkål, 2 dl grönkål, 1/2 dl matolja, 2 msk citron jämte 1 vit-
löksklyfta. Riv vitkål och rödkål grovt samt hacka grönkålen. Blanda såsen.
Lägg upp de olika kålsorterna var för sig i en ring på ett fat och häll såsen
däröver.

SOMMARSALLAD I
Grönsallad och gurka skäres i strimlor, 2 st skurna tomater, 10-15 rädisor,
finhackad dill. Alltsammans blandas med 4 msk olja.

sid 12


SOMMARSALLAD II
1 stor morot, en bunt rädisor, en bit gurka och ett blomkålshuvud rives på
den grova sidan av ett råkostjärn och blandas med 3-4 tomater skurna i
småbitar och smaksatta med citron samt hackad persilja och dill.

RÅSALLAD
2 delar spenat och 1 del sallad skäres i strimlor, rädisor och gurka skäres i
tunna skivor och lite blomkål i småbitar och blandas väl samt smaksättes
med citronsaft, dill och persilja.

ENDIVESALLAD I
Endiven delas, bladen placeras vackert i ring på ett fat. Mjukost berikas
med rött paprikapulver och ostmassan spritsas i bladen. I mitten placeras
en tomat delad som en blomma.

ENDIVESALLAD II
har ganska hög halt av kalk och A- och C-vitaminer. Bör ätas rå.
Den är också för dyr att "fettkoka". Ät salladen med ostkuber samt med
oljedressing av olja, citron och rasp av citrusskal eller med dadlar och
pepparrotsgrädde.

ENDIVESALLAD III
Två delar endiver och en del blekselleri skäres i bitar. Sås: olja och citron
smaksatt med finrivet apelsin- och citronskal samt hackad persilja.

ENDIVESALLAD MED VINTERKRASSE
Endive skäres i tunna ringar och blandas i Salladsås I. (Se avdelningen
"Såser".) Garneras med vinterkrasse och fint strimlade dadlar.

ENDIVE- OCH APELSINSALLAD
3 dl endive, 2 dl apelsin, 2 dl hackad grönkål, 1/2 dl olja. Skär endive i
strimlor och apelsin i små tärningar. Blanda med grönkål och olja.

SOMMAR-POTPURRI
Fina, späda nässlor hackas och blandas med körvel och groblad i en sal-
ladsås. Garneras med rivna morötter och råa sparrisknoppar.

RAKOSTKABARÉ
1 salladshuvud, 2 morötter, 2 rödbetor, 1/2 purjolök, 2 hg vitkål, 2 hg gurka,
4 tomater, 1 paprika, rädisor. Ansa och skölj alla grönsakerna. Riv morötter
och rödbetor på råkostjärn. Strimla vitkål och purjo mycket fint. Lägg de
olika grönsakerna vackert i grupper på ett fat.

MOROTSSALLAD I
Ett par stora morötter rives fint och smaksättes med mosad banan och lite
tunn grädde tillsatt med citron. Morotssalladen har möjligheter att bli alla
barns förtjusning.

sid 13


MOROTSSALLAD II
3 morötter skalas, rives, lite kummin stötes, strös över jämte något pressad
citron för att behålla den vackra färgen. Hackad persilja lägges brett -
som en gång -över de på salladsfatet utbredda morotsskivorna. Serveras
med örtgrädde.

MOROTSBERG
4 hg morötter, gräddfil, paprikaringar (gröna). Morötterna rives fint på rå-
kostjärn. Lägges upp i pyramid på fat. Gräddfilen hälles över. Garneras med
gröna paprikaringar.

TRE-SALLAD
Lika delar rödbetor, äpple och selleri rives grovt och blandas i salladsås.
Äpplena och sellerin rives först och nedlägges genast i såsen för att inte
mörkna. Salladsås: 3 msk olja, 1 citron. Alltsammans röres väl tillsammans
och lämpar sig för de flesta sallader.

GRÖNSAKSSALLAD
1 morot, en bit selleri, 1 liten palsternacka, 1 rödbeta och 1 bit blomkål ri-
ves och blandas med finhackad lök och persilja samt litet riven pepparrot.
Alltsammans röres ned i majonnäs, olja eller citron.

BLOMKÅLSSALLAD
1 blomkålshuvud (kokt), 1/2 knippa rädisor, grönsallad, körvel eller krydd-
krasse. Citrolat: 1 1/2 msk citron, 3 msk olja, sellerisalt. Lägg blomkålshuvu-
det i en djup skål. Blanda citrolaten och häll den över kålen. Låt rätten stå
kallt en bra stund. Ös då och då såsen över blomkålshuvudet. Skär rädi-
sorna i skivor. Lägg salladsblad på ett fat och lägg därpå blomkålshuvudet.
Gör små hack i det och stick in rädisskivorna. Häll över såsen och garnera
med körvel eller kryddkrasse.

LEGYMSALLAD
6 dl morötter, 3 dl makaroner (helst soja-), 1/2 kg djupfrysta ärter, 4 st äpp-
len samt en liten burk sparris. Morötterna kokas och hackas, makaronerna
kokas och skäres i små bitar, ärterna upptinas och sparrisen skäres i bitar.
Alltsammans blandas med "majonnäs" (se såser) som smaksatts med spa-
det av ärterna och sparrisen.

RÅRIVEN POTATIS
finrivet selleri med grönt bladverk i äppelgrädde.

POTATISSALLAD
Kokt kall potatis, gul eller röd lök, surgurka, dill, rädisor och gräddfil. Pota-
tis och gurka skäres i skivor. Lök, rädisor och dill hackas. Alltsammans
blandas i gräddfilen.

sid 14


POTATISSALLAD
5 hg kokt potatis, 3 dl yoghurt el. fil, 1 gul lök, dill. Skär den kokta, kalla
potatisen i tärningar. Hacka löken. Blanda lök och potatis med yoghurten.
Lägg upp i skål och garnera med klippt dill. (På våren kan löken med för-
del ersättas med lökgroddar).

SALLAD FÖR HUNGRIGA
Skär 6 medelstora kokta potatis i bitar, 2-3 st surgurkor, 3 hg ost skuren
i stavar, 1 bunt gräslök. Blanda i en skål med gräddfil. Garnera med gröna
ärter.

POTATISSALLAD MED ÄRTER
I kokt potatis, 1 litet paket djupfrysta ärter, 2 tomater, 1/2 dl olja, 2 msk
citron, dill och gräslök. Skär potatisen och tomaterna i bitar. Ärterna lägges
att tina några timmar tidigare. Gräslök och dill hackas eller klippes fint
varefter alltsammans blandas och såsen hälles över.

SELLERISALLAD I
1 litet selleri, 1 röd paprika, 1 stort äpple, grädde och citron. Selleriet rives
fint och nedlägges genast i grädden tillsatt med några droppar citron. Pap-
rikan strimlas och äpplet hackas varefter även detta blandas i grädden.

SELLERISALLAD II
Råriv ett halvt stort selleri. En halv gurka skäres i små tärningar. Gräddfil
samt 1 1/2 msk citron eller mera, blandas och får stå kallt. Garneras med
tomat och kryddkrasse och upplägges på salladsblad. Lämplig som smör-
gåssallad.

SELLERISALLAD III
1 bit selleri rives på rivjärn eller råkostkvarn. Blandas med 1 hackat stort
äpple, 1 msk dill, 5 msk grädde, 1 msk saft av citron, 1 tsk olja. Allt blandas,
upplägges vackert på fat och garneras med vad man har t ex strimlor av
grön och röd paprika eller hackat grönt.

SMÖRGÅSSALLAD
1 dl kokta gröna ärter (färska), 1 1/2 dl kokta hackade morötter, 1 dl hac-
kad färsk gurka, 3-4 hackade tomater, 1 kn rädisor, 1 stor gul lök hackad,
dill och gräddfil.

SOJAMAKARONISALLAD
2 skivor veg. pastej, 3 dl sojabönsmakaroner kokas i 1 l vatten ca 10 min,
silas, spolas, 3 msk tomatjuice tillsättes jämte en "hackad" surgurka, 1 bit
paprika "hackad", 6 msk vispgrädde, 2 msk majsolja, 1 tsk buljongextrakt.
Allt blandas, kan serveras på väl sköljda salladsblad eller upplagd i vac-
ker skål.

sid 15


RÖDBETSSALLAD I
3 st rödbetor och 2 st äpplen rives fint och blandas med kärnfria blötlagda
russin och smaksättes med citron.

RÖDBETSSALLAD II
2 rödbetor, 1 äpple, hackas, 5 msk surmjölk eller sur grädde blandas med
en smula anis. Upplägges på glasfat. Garnering med blomkålsrosor och sal-
ladsblad.

RÖDBETSSALLAD III
6-8 medelstora kokta kalla rödbetor, 3 msk finhackad grönkål, 1 msk gräs-
lök eller purjolök, 4 msk finhackad surgurka, 2 st kokta kalla potatis, 3-4
msk olja. Skär potatis och rödbetor i små tärningar. Blanda alltsammans i
en skål, som först kan gnidas med en vitlöksklyfta. Garnera med dillkvistar
och små blomkålsbuketter.

RÖDBETSSALLAD IV
4-5 hg kokta rödbetor, 3 dl fil eller gräddfil, riven pepparrot. De kokta, kalla
rödbetorna skäres i tärningar och blandas med fil eller gräddfil, som blan-
dats med riven pepparrot. Garneras med persilja.

KOKT RÖDBETSSALLAD
Kokta rödbetor skäres i små tärningar och blandas med finhackad dill (på
vintern gärna torkad dill), persilja och gräslök samt en bit lök. Till dessa in-
gredienser göres en salladsås av citron och olja. God blandning: 1 msk
citron, 3 msk olja. Smaksätt gärna rödbetorna med litet extra citron innan
grönsakerna tillsättes.

RÖDBETSSALLAD MED LÖK
2 rödbetor rives eller skäres i fyrkanter. Riven rå rödlök, rivett rått äpple,
1 bit selleri, 1 bit rättika eller pepparrot. Lägg lite olja i en panna, lägg i
blandningen, rör om någon gång, låt puttra i 10-12 min, smaksätt med krydd-
grönt som dill och persilja samt tomatpuré samt buljongextrakt. Upplägges
vackert i keramikskål, garneras med toppar av endivesallad.

RÖDBETSSALLAD MED CITRON
2 rödbetor rives på kvarn, blandas med saften av citron och lite olja; lite
stött anis tillsättes och det hela omröres och lägges på vackert glasfat. Gar-
neras med ekrar av palsternacka, morot, dill eller persilja eller gräslök. Om
man vill behålla färgen vacker på ekrarna, blandas respektive råkostrevor
med något lite citron och olja, före garneringen var för sig. En skojig sak av
en rå potatis kan göras i mitten, om man så vill.

RÖDBETSSALLAD MED KUMMIN
4 dl rå rödbeta, 2 dl äpple, 1 dl russin, 1 msk kummin, 1/2 dl olja, 1 msk citron.
Finriv rödbetan. Hacka eller riv äpple grovt. Skölj russinen. Blanda samman
alla ingredienser

sid 16


NORDISK SALLAD
2 delar rödbetor, 1 del morötter, 1 del selleri, 1 del äpplen, 1 del bladhackad
grönkål. Allt blandas väl. Sås av olja och citron.

TOMATSALLAD
Gurk- och tomatskivor blandas med finhackad lök, persllja, selleriblad. Allt
blandas med 2-3 msk olja.

TOMATSALLAD
6-8 tomater, 1 purjolök (finhackad) samt finklippt dill. Skär tomaterna i tun-
na skivor. Varva tomaterna i en skål och häll citrolaten över. Låt salladen
dra en stund innan den serveras.

GURKSALLAD
En gurka skivas mycket tunt och får stå och vattna sig. Citrolaten (1 msk
citron, 3 msk olja) hälles över. En stor nypa körvel strös över.

OSTSALLAD MED GURKA
4 hg gurka, 2 hg ost, 1 salladshuvud, 1 knippa dill, dl matolja samt 1 msk
citron. Gurkan och osten skäres i tärningar och salladen i strimlor. Blanda
med hackad dill, olja och citronsaften

GURKSKÅLAR
Skär gurkor i ca 5 cm långa bitar och ställ dem på ända. Gör en fördjup--
ning i varje bit och fyll däri gräddfil smaksatt med riven pepparrot.

GURKSKÅLAR MED WALDORFSALLAD
Grön gurka. Sallad: 1 hg kokt selleri, 1 hg äpple, 1/2 hg valnötter, 1 dl grädd-
fil. Skölj gurkan och skär den i 5 cm långa bitar. Gräv försiktigt ur dem med
en tesked och placera dem på ett serveringsfat. Skär den kokta sellerin och
äpplena i mycket små tärningar. Hacka nötterna och blanda alltsammans
med gräddfilen. Fyll salladen i gurkskålarna.

PEPPARROTSSALLAD
2 dl kokt ris, dl pepparrot, saften av en halv citron, 2 dl tjock grädde.
Häll citronsaften och lite grädde över pepparroten. Resten av grädden vispas
och blandas med det övriga

RÄTTIKSSALLAD
Den svarta rättikan finrives och blandas med okryddad mjukost samt myc-
ket malen persilja.

JORDÄRTSKOCKSSALLAD
1/2 kg jordärtskockor och 2-3 äpplen rives på grovt råkostjärn, 6 st fikon
skäres fint och alltsammans blandas i falsk majonnäs.

sid 17


JORDÄRTSKOCKSSALLAD
1/2 kg jordärtskockor, 3 st endiver, 1 dl grädde, saften av citron, tsk
buljongextrakt, 2 tsk messmör. Skockorna skalas, lägges i vetemjölsbland-
n ingen, lite vetemjöl i vatten efter behov. Endiven sköljes och hackas,
grädden, resterande av citronsaften och extraktet omröres. Skockorna rives
och lite av citronlagen rörs i. Upplägges och garneras.

JORDÄRTSKOCKSSALLAD
5 skockor skalas och hackas med citron i mixer, 1 morot rives, 1 liten röd-
lök hackas fint, 1 msk hackad dill. Allt varvas i en skål med droppar av
apelsin mellan varven och något olja. Ev tillsättes ananas eller dadlar. Gar-
neras vackert i skål.

RÅRIVNA JORDÄRTSKOCKOR
Rårivet äpple, dill och blommor av rädisor som garnering. Därtill grädde med
några droppar citron.

SPARRISSALLAD
1 1/2 dl ris (avorioris) sköljes och kokas. Lite sparris hackas (grovt). En sås
göres av 2 msk olja, 5 msk gräddfil, lite stött muskotblomma och citronsalt.
Allt omröres, upplägges och garneras.

FESTLIG SALLAD
Fina, späda rädisblad hackas tillsammans med salladsblad och ängssyra.
Blandas i salladssås och lägges på ett vackert fat, som dekoreras med röda
rädisrosor. Strax före anrättningen garneras salladen med små blomkåls-
buketter och halva, stora röda jordgubbar.

KALASSALLAD
2 råa äpplen, 2 råa rödbetor, 1 msk pepparrot (riven), 1 tsk stött fänkål eller
2 msk färsk fänkålsrot, 5 msk vispgrädde (tjock), saften av en halv citron.
Rödbetorna och äpplena skalas och rives grovt. Lägges i stekpanna med
olja och omröres i 7 min. Avsmakas med pepparroten och fänkålen. Sist
nedröres citronsaften och grädden. Lägges i vacker keramikskål. Garneras
med endiver och gurka.

KVARGSALLAD
1/4 kg kvarg, 1 st finriven rättika, 2 msk finriven blomkål, 1 msk finklippt
gräslök. Alltsammans blandas med 3-4 msk olja. Garnera med rädisskivor.

GRÖNSALLAD
1 kopp blandade örter (körvel, nässla, maskros), 1 sellerirot, blomkål, 2 stora
lökar, 2 msk olivolja och saften av 1 citron. Rives på råkostjärn och blandas
i citrolat. Upplägges på salladsblad, dekoreras med hackade späda röd-
betsblad och rå rivna morötter.

sid 18


BIRCHER-BENNERS SALLAD
Krossad fullkornsvete, äpplen, citronsaft, skummjölk, honung och nötter.

TUSENSKÖNASALLAD
Hacka maskrosblad fint. Varva med rädisor i skivor, gräddfil mellan varven,
något citron, åbrodd eller en aning anis. Rädisskivor, överst några klickar
grädde.

RÅ SVAMPRÄTT
Karl Johan champinjoner, kremior eller blodriskor rengöres väl, skäres i tär-
ningar och blandas med bitar av äpplen och gurka. Citrolat tillsättes samt
finhackad, rå lök och tomater. Garneras med hackad persilja. Serveras på
spröda salladsblad.

MAJSSALLAD
3 dl majskorn, 3-4 tomater, 1 bit gurka, 1 dl hackad dill, 1 röd paprika,
2 msk olja, 1/2 msk citron. Gurka och paprika hackas fint, tomaterna skäres
i bitar och blandas väl med majsen och såsen.

SKÄRBÖNSSALLAD
Lite färska skärbönor kokas och skäres i sneda strimlor. Gör till detta lite
salladssås av 1 msk citron, 3 msk olja samt blanda bönorna med denna sås
och tillsätt det hela med lite hackad persilja.

FINRIVEN RÄTTIKA
blandas med mjukost, garneras med hackad persilja.

KRYDDSALLAD
1/4 kg spenat skäres i strimlor och blandas med salladsås samt tillsättes med
lite sellerisalt och en tesked kummin samt lite finhackad lök. Garneras med
tomater och krasse.

RÖNNBÄR-SPENAT
Rå spenat hackas grovt. Fina lökskivor glaseras i olja. Ca 1/3 av den råhac-
kade spenaten lämnas, medan den övriga kokas omkring 5 min i olja och
lök. Därefter tillsättes den råa spenaten samt litet timjan och ingefära. Före
serveringen garneras rätten med mogna rönnbär.

GRÄSLÖKSSALLAD
2-3 stora kokta potatis, 2-3 dl tjock sur grädde, 1 knippa gräslök. Pota-
tisen skalas och hackas och blandas med den fint hackade gräslöken. Sist
inblandas den vispade tjocka sura grädden. Upplägges vackert på fat och
garneras med vad man haver av rädisa, tomat, morot eller färsk gurka.

sid 19


NÄSSELSALLAD I
1 l färska nässlor hackas lagom fint. Röres med saften av 1 apelsin, 1 msk
olja. Lägges varvvis med skivor av mjälla, stora rädisor, Allt i vacker skål.
Sist slås i en lag av 1 dl sur grädde, vari lagts några kumminfrön.

NÄSSELSALLAD II
2 koppar hackade nässlor, 1 kopp hackade salladsblad, 3 msk hackade
cashewkärnor, 5 msk sur grädde, 1 tsk anis. Blanda alltsammans, lägg i sal-
ladsskål.

NÄSSELGRUVA I
Rensa 1 l nässla och hacka fint. Ta gärna litet stjälk med. Tillsätt 2 msk
hackad gräslök, 1 dl sur grädde, smaksätt med buljongextrakt.

NÄSSELGRUVA II
Tag 1 l nässla. Om det är senare på sommaren så rensa bort allt för grova
stjälkar. Hacka nässlorna fint. Tillsätt 2 msk dill, 2 knippor rädisor i skivor,
om de är rätt odlade tag bladen med. 10 droppar pumpkärnolja, 5 msk sur
grädde, 1 tsk kummin. Upplägges i vacker skål och garneras med morots-
rosor eller vad man har.

MASKROSSALLAD I
Plocka och skölj 1 l maskrosblad och hacka fint. Blanda med litet vanliga
salladsblad, grovt hackade. Smaksätt med grädde och citron. Upplägges
och garneras med tomatklyftor. Mycket gott till sojakotletter.

MASKROSSALLAD II
15 st maskrosblad, 15 st salladsblad, 6 skivor gurka, 1 st tomat, 10 st hassel-
nötter, 1 dl sur grädde, 1 knippe dill. Hacka allt, rör tillsamman med gräd-
den. Upplägg på fat eller i skål. Garnera med rädisor eller ostpyramid o dyl.

MASKROSSALLAD III
10 st maskrosblad, 10 spenatblad, 20 nässelblad, 1 dl tunn grädde, 1 msk
citronsalt, 4 msk hackad rödlök. Hacka allt väl, blanda med grädden och
citronsalten. Lägg upp på salladsfat, garnera med tomatrosor, salladsblad
o dyl.

SALLAD FÖR LÖKÄLSKARE
3 dl finhackad lök, 4 dl fint hackade kokta rödbetor, 3 del fint riven vitkål.
Blanda alla ingredienserna. Lägg upp i salladsskål eller servera, gärna på
salladsblad. Citrolat: 1 1/2 msk citron, 3 msk olja, vitlökssalt.

SELLERI I BANAN, GRÄDDE
Strimla selleriet, lägg direkt i citronerad tunngrädde så att det inte mörk-
nar. Rätten garneras med bananskivor, doftade med citronskalrasp.

sid 20


LÖKSALLAD
2 stora rödlökar, 1 bit purjolök, 1 klyfta vitlök. Lökarna putsas och hackas
på mixer -ej för fint, en dressing göres av; 1 tsk veg buljongextrakt, saften
av en citron, 2 msk vatten, 1 msk olja, lite stött fänkål, 1 inlagd gurka ihac-
kas, varpå det hela omröres, avsmakas.

SELLERISALLAD
Lika delar selleri, palsternacka och blomkål rives och blandas med majon-
näs. Blandningen bör ske omedelbart efter rivningen för att rötterna ej skall
mörkna. Salladen smaksättes med litet riven pepparrot. Salladen serveras
helst i glasskål och dekoreras med salladsblad skurna i strimlor och en
tomat iordninggjord som en "näckros".

BANANSALLAD
3 st bananer, 3 hg vindruvor, 1 tekopp kokt ris, 3 msk majonnäs, 3 msk
citronsalt, 8 msk vispgrädde, 1 knivsudd muskotnöt eller -blomma. Vindru-
vorna sköljes och skäres. Bananerna skivas. Alltsammans blandas i vacker
skål med garnering.

FIKONSALLAD
Fikon skäres i strimlor och lägges i blöt tillsammans med russin i 12 till 24
timmar. Fikonen, russinen och vattnet blandas så med finskurna apelsiner
och äpplen. Salladen smaksättes med citronsaft och göres fyllig med fin-
hackade nötter eller mandel.

TRÄDGÅRDSSÄNG
2 stora morötter borstas, skalas, rives, 1/2 tsk anis stötes i 1 msk pressad
citron. Allt blandas väl. Upplägges på vackert glasfat tunt. 1/2 knippe hackad
persilja lägges som en gång rätt över. Serveras med örtgrädde.

ÖRTGRÄDDE
1 dl tunn grädde, 1 dl långmjölk, 1 msk hackad dill, 1 msk hackade maskros-
blad, 1 msk hackad nässla, 1 msk hackad röd eller grön paprika, 1 msk
majsolja.

LEGYMSALLAD
2 hg morötter, 1 hg gröna ärter, 1 hg skalade förvällda tomater, 6 msk visp-
grädde, 2 tsk pepparrot riven, 1 tsk buljongextrakt, 1 dsk pumpkärnsolja, 1
msk hackad dill. Morötterna skalas, skäres med legymkniv kokas för sig i
nätt vatten 15 min eller spjälkas 10 min i olja och spädes med litet
växtbuljong eller vatten. Med ärterna förfares lika. Tomaterna skäres i ski-
vor, grädden, pepparroten och dillen, oljan och buljongextraktet tillsättes.
Röres om upplägges vackert, garneras med salladsblad.

sid 21


RIS OCH LÖK PÅ SALLADSBLAD
2 dl avorioris kokas ca 20 min, får dra 10 min på het platta. Spolas under
kallt vatten. Lägg med matsked 1-2 msk på salladsblad. Hacka 1 liten röd-
lök strö över. Gör en sås av 5 msk tomatpuré, 1 msk pumpkärnsolja, 1 msk
pressad citronsalt, 5 msk vispgrädde. Slå över såsen, servera på vacker
bricka.

MINA EGNA RECEPT


sid 22


Frukosträtter

Drick vatten, örtte eller juice vid uppvaknandet. Tidpunkten när morgonmålet intages
varierar för olika personer i förhållande till levnadsvanor, behov och arbete. Men
slarva inte med morgonmålet; det skall ge en god start inför dagens arbete. Att börja
dagen med en kopp kaffe (som inte ger ett dugg näring!), följt av någon bulle eller kaka
i morgonbrådskan är helt förkastligt och bidrager sannolikt även till många olyckor.
Att i stället äta någon frukt, blanda lite flingor i mjölk och äta en rejäl grovbröds-
smörgås (med grönsaker och ost) kräver obetydlig tillagningstid och ger komplett näring
till en låg kostnad.
Grötmåltiderna äro väl värda att komma till heders igen -vi ger i denna avdelning
recept på goda och nyttiga grötar.

sid 23



ÄPPELGRÖT
(kan användas både som dessert och frukosträtt)
1/2 dl råris, ca 6 dl vatten, 5-6 äpplen. Riset sköljes och kokas. När kok-
ningen pågått tills riset är nästan färdigt iröres de grovt rivna äpplena.
Eventuellt kan 1-2 msk honung tillsättas.

RISKRUSKA
6 fikon eller katrinplommon, 1 l vatten, 2 dl råris + ev en bit kanel. Frukten
blötlägges -tag upp den och låt riset koka i vattnet. Sönderdela frukten
och rör ned den när riset är nästan färdigkokt. Ställes i koklåda i ca 1 1/2
timma.

VANLIG KRUSKA
5 dl vatten, 2 dl krossade havregryn, 1 dl russin, 2 dl vetekll. Russinen blöt-
lägges i vattnet dagen innan. Koka upp havregrynen och rör i kliet. Får
koka i 5 min, ställes sedan i koklåda i ca 1 1/2 timma.

FYRAKORNSKRUSKA
1 msk krossad vete, 1 msk krossad råg, 1 msk krossad havre, 1 msk kros-
sat korn, 1 msk vetekli, 2 msk kärnrussin, 3-4 dl vatten. Tillagning som
ovan.

GROVGRÖT
1 l vatten, 2 dl russin, 1 dl linfrö, 1 dl malen råg, 1-2 dl malen vete. Russin
och linfrö blötlägges kvällen före i vattnet. Detta kokas upp, varefter mjölet
iröres och får koka i 10 min. Serveras med mjölk, söt eller fil, samt ev något
fruktmos, om så önskas.

MOLINOGRÖT
1 l vatten, 6 fikon eller katrinplommon, 1 dl russin, 1/2 dl linfrö och 2 dl
grahamsmjöl. Fikon, katrinplommon och russin lägges i blöt dagen innan
tillsammans med linfrö. Fikonen sönderdelas. Alltsammans kokas upp och
mjölet iröres. Får koka i 10 min. Serveras med mjölk.

POTATISGRÖT
Blötlägg 1 1/2 dl russin eller fikon i 1 1/2 l vatten. Koka upp. Råriv 6 dl potatis
och blanda ner i det kokande vattnet. Får koka upp. Serveras med något
fruktmos och mjölk. Denna gröt kan även berikas med sojamjöl, krossade
nässlor eller vetegroddar.

HIRSGRÖT
1 1/2 l vatten, 2 1/2 dl hirs samt 2 dl russin eller fikon, som tvättats väl (fikonen
bör sönderdelas). Kokas i 20 min. Kan även kokas med mjölktillsats. Om
så önskas kan även riven mandel tillsättas. En mycket järnrik gröt, till
vilken mjölk och ev någon sylt serveras.

sid 24


BRA OCH BILLIG FLINGFRUKOST
blandar man med fördel själv, för att sedan taga därav till en snabb kall
frukost i mjölk eller fil, med mos eller färsk frukt därtill. Blanda 250 g råg-
flingor, 150 g färska vetegroddar, 35 g nyponmjöl, 50 g vetekli och 100 g
skummjölkspulver. Tillsätt 100 g väl tvättade men först torkade russin och
50 g rivna nötkärnor. Per portion tages 50 gav denna blandning och detta
ger ett näringsvärde av 270 kalorier och ca 20 % av järnbehovet, 8 % av
A-, 15 % B- och 45 % av normala C-dagsbehovet för vuxen person för ca
35 öre! Särskilt för barn kan det vara roligt med något "crispigt i" t ex corn
flakes eller bitar av rut-knäckebröd, som är bättre.

BOVETEGRÖT
1 l vatten, 2 dl bovetemjöl, 1-2 dl fikon eller russin. Tillredning: Blötlägg
fikon eller russin. Koka upp. Vispa i mjölet. Får koka i 10 min.

RISGRYNSGRÖT
3 dl råris, 3 dl vatten, 3 msk margarin, 1 l mjölk samt hel kanel. Lägg först
i fettet i grytan, låt ris och vatten koka cirka 10 min samt tillsätt mjölken
och kanelen. Låt koka ungefär 1 timma.

LINGONGRÖT
med grovt rågmjöl eller kornmjöl. Sök få naturenliga produkter!

BLÅBÄRSGRÖT MEDICINAL
Koka bären i vatten utan socker, rör i vetemjöl eller bovetemjöl till en tjock
gröt. Ätes med gräddvatten. Gröten ska vara gammaldags tjock. Den ska
som alltid tuggas med mjölken.

MINA EGNA RECEPT

sid 25

Soppor

Särskilt under den kalla årstiden är en varm soppa ett tilltalande mål. Variationsmöj-
ligheterna äro många, från klaraste buljong till mera mustiga "matiga" soppor.
Vid tillredning av buljong (grönsaksavkok) är regeln att ingredienserna, (t.ex. över-
blivna grönsaker) lägges i kall t vatten, varefter kokning sker. Huvudregeln vid till-
redning av övriga soppor ligger i att låta grönsaksingredienserna sjuda några minuter
under lock i fett, "fettånga" (helst i matolja), och sedan späda med vätska, samt sist
utföra eventuell kryddning (t.ex. med dill, persilja o.s.v.), varigenom vitaminvärdet
bevaras bäst.

sid 27


GUL ÄRTSOPPA
1/4 kg ärter, 1 1/2 l vatten, buljongextrakt eller tärningar, 1/2 tsk mejram, 1/2 tsk
timjan, 1 stor lök, olja. Skölj och rensa ärterna, lägg dem i blöt över natten.
Koka dem tillsammans med den hela löken och kryddorna tills ärterna är
mjuka. Smaksätt med buljongpulvret. Sist hälles oljan i.

OLGAS ÄRTSOPPA
2 1/2 dl gula ärter, 2 stora lökar, 5-6 medelstora potatis, 2 msk mesost, 1
morot, 1-2 tsk timjan, 2-3 msk matolja samt buljongextrakt efter smak.
Vatten till lagom tjocklek på soppan. (Ärterna blötlägges dagen före). Pota-
tisen skäres i bitar och moroten och löken hackas.

GRÖN ÄRTSOPPA
3 hg gröna djupfrysta ärter, 1 hg champinjoner, 1 l buljong (vatten och bul-
jongextrakt), 2-3 msk hackad lök, 2 msk olja, riven ost, hackat grönt. Skär
svampen i tunna skivor och låt den koka i fem minuter tillsammans med
ärter och i ök. Sätt till oljan och hackat grönt. Serveras med riven ost.

GRÖN ÄRTPURÉ
1 pkt gröna djupfrysta ärter, 1 l vatten, 2 tsk buljongextrakt, 1 1/2 tsk mejram,
1 msk matolja eller margarin, 1 dsk vetemjöl, 2 msk hackad persilja. Koka
ärterna och passera dem. Koka upp vatten och extrakt. Blanda i ärterna
och redningen samt persiljan.

GUL ÄRTSOPPA MED LÖKPOTATIS
1/2 kg gula ärter sköljes väl, påsättes i rikligt med kokande vatten, cirka 3 lit.
1 stor purjolök kokas med jämte något buljongextrakt. Koktid cirka 1 tlm-
ma. Strax före serveringen ilägges lite timjan och mejram samt lökpota-
tisen. Lökpotatisen göres rå strimlor av potatis (råskalad) skäres av 2 me-
deistora potatisar, en á två stora gula lökar skivas tunt. Lite olja slås i en
tjockbottnad gryta, blandningen slås i, omröres, kryddas med buljongextrakt
och timjan. Färdig efter cirka 10-15 minuter.

VITKÅLSSOPPA MED POTATIS
2 msk fett, 3/4 l grovriven vitkål, 2 st finskurna råa potatis, 1 tsk stött kummin,
en liten nypa timjan, 1 msk klippt grön purjo. Skira fettet, lägg i ingredi-
enserna, rör om, lägg på lock, låt ånga 3 min, späd med 1 1/2 dl hett vatten,
eventuellt med något buljongextrakt, späd ytterligare till önskad volym. Låt
koka upp. Obs! Alla sorter av kålslagen ger goda, närande vitalsoppor. Gör
dem som föregående -ånga i fett, "bind" vitaminerna

KÅLSOPPA MED GRÖNSAKER OCH RIS
Ånga i fett alla ingredienserna, späd efter 5 min med buljong och låt soppan
koka mustigt färdig. Kryddas med kummin, som får koka med.

sid 28


VITKÅLSSOPPA
6 hg vitkål, 1 stor morot, 5 medelstora potatis, 2 stora lökar, 3-4 msk mat-
olja eller margarin samt 2 tsk timjan. Kålen hackas fint eller rives på grov-
sidan av råkostjärnet, moroten hackas i små bitar, matfettet lägges i grytan
-varefter kål, potatis och morötter ilägges och får sjuda några minuter.
Därefter tillsättes vatten till lagom tjock soppa erhålles. Buljong och timjan
tillsättes.

RÖDKÅLSSOPPA
1 bit rödkål strimlas eller hackas, påsättes i olja, litet buljongextrakt och
mejram strös på, och det får brytas ned någon minut, så spädes med växt-
avkok eller kokande vatten. Redes av med någon matsked kornmjöl, får koka
någon minut. Serveras till ostsmörgås.

RYSK KÅLSOPPA I
1 liten burk surkål (400 g), 2 gula lökar, 1 morot, 1 palsternacka, 2 msk to-
matpuré (ej ketchup), 1 lagerbärsblad, 50 g mesost, 2 msk vetemjöl, 2 msk
matolja. Kålen och rötterna hackas och lägges i kokkärlet, där de först
ångas i lite olja. Koka upp 1 1/2 l vatten med buljongextrakt och häll det över
grönsakerna. Tillsätt lagerbärsblad, tomatpuré och mesost. Låt grönsakerna
koka mjuka, rör i redningen och koka i några minuter.

RYSK KÅLSOPPA (BORSTCH) II
2 msk margarin, 1/2 kg vitkål, 4 rödbetor, 1 purjo, 1 gullök, 2 palsternackor,
1 liten bit selleri, timjan, rött paprikapulver, buljongextrakt efter smak, samt
lite persilja och 1 msk citronsalt. Två av rödbetorna rives fint och över-
hälles med kokande vatten som får stå och dra under tiden man lagar sop-
pan. Kålen, de två återstående rödbetorna, palsternackorna, sellerin samt
purjon strimlas. Den gula löken hackas, varefter alltsammans lägges i pan-
nan tillsammans med margarinet. Får sjuda och spädes med vatten till lagom
soppa. Smaksättes med paprika, timjan och buljongextrakt. Får koka fär-
digt, därefter tillsättes det avsilade rödbetspadet och persiljan samt sist
citronsaften. Sedan cltronsaften tillsatts får soppan ej koka.

RYSK SOPPA I
4 rödbetor, 1/2 l hackad vitkål, 2 msk olja, 1 1/2 msk vetemjöl, 1 1/2 l vatten,
2 tsk buljongextrakt, 1 msk citronsaft, 1-2 dl gräddfil: Rödbetorna hackas
eller rives på grovsidan av råkostjärnet och kålen hackas. Kokas i vattnet
tillsatt med extrakt. 1/2 msk olja tillsättes. Sist citronsaft och gräddfil.

RYSK SOPPA II
Vitkål, selleri, purjolök, kålrot, sockerrötter, potatis, morot, jordärtskocka.
Kryddor: lagerbärsblad, 1 klyfta vitlök, dessutom fett, tärningsbuljong eller
potatisavkok. Finskär alla ingredienserna, skira fettet, lägg i grönsakerna,
sedan de sköljts, låt ånga 5-10 min, späd, låt koka upp, späd.

sid 29


BLOMKÅLSSOPPA
1 litet blomkålshuvud ansas och skäres i klyftor och påsättes i tjockbottnad
kastrull, spädes med 1 1/2 l avkok. Smaksättes med dragon, buljongextrakt
och messmör. Avredes med tomatpuré och litet grädde och 1 msk kornmjöl
eller något mer allt efter smak. Får koka 10 min Sist islås litet fint hackad
persilja.

SPENATSOPPA MED RÅRIS
3 hg spenat, 2 gula lökar, 1 msk fett, 1 l vatten eller vegetarisk buljong, 2
msk råris (som varit blötlagd under natten), 2 dl mjölk, 1 lagerbärsblad.

SPENATSOPPA I
1/2 kg spenat, 2 l grönsaksspad 1/2 kg morötter, 30 g mjöl, 20 g smör, 2 dl
mjölk. Morötterna skäres fint i tärningar och kokas mjuka. Mjöl och smör
fräses och spädes med mjölk och grönsaksspad. Spenaten spolas försiktigt,
rensas och males i köttkvarn samt tillsättes soppan, vilken får stå och dra
litet innan den serveras. Spenaten skall ej koka.

SPENATSOPPA II
2 hg rå spenat, 4 msk sojamjöl, 1 l buljong (vatten och veg buljongtärningar),
1 msk olja, lite kyndel. Spenaten sköljes och males. Mjölet röres ut med
något av buljongen. Resten av buljongen kokas upp, den malda spenaten
och mjölredningen tillsättes. Får koka upp. Oljan och kyndeln tillsättes. Sop-
pan skall stå en stund med lock på innan den serveras

GRÖNKÅLSSOPPA I
1 stort paket djupfryst grönkål, 2 msk matolja, 2 stora gula lökar, 1 stor po-
tatis, 1 tsk mejram, 1 l vatten, veg buljong efter smak. Grönkålen får tina upp,
vattnet tillsättes jämte buljongextrakt och lök. Avredes med råriven potatis
eller lite vetemjöl.

GRÖNKÅLSSOPPA II
1 stort grönkålshuvud, 3 msk olja, 3 medelstora råa potatis, 2 hg gullök,
1 msk mjöl, 5 msk grädde, 1 tsk timjan, 3 tsk buljongextrakt, 1 bit selleri.
Kålen hackas och selleri rives, oljan slås i grytan och kål och selleri får
sjuda några min varefter vatten tillsättes och det hela får koka i 20 min med
timjan och extrakt, red med den rårivna potatisen och låt koka upp och
sjuda någon minut.

GRÖNKÅLSSOPPA-STUVNING-GRATIN
Grönkål ger hälsa. Dess klorofyll bevarar vi bäst så här Sönderdela grön-
kålsblad och stjälkar, skala grovstjälken, skär och klipp väl. -Slå lite olja
i kastrull, lägg i den råa, finberedda grönkålen, rör om, lägg på lock, slå
därefter i kokande mjölk i den volym man önskar. Låt koka 10-15 min, lägg
i en kula avrednlngsmjöl -1 msk mjöl, 2 msk fett, lägg i, rör om, lyft av.
Grön och fin blir grönkål lagad på detta sätt -till soppa, gratin och stuv-
ning.

sid 30


NÄSSELSOPPA I
2-3 l nässlor, 1 l vatten, 1 potatis, 2 gula lökar, 2 msk matolja, 2 dsk vete-
mjöl, 2-3 tsk buljongextrakt. Skölj nässlorna. Mal och finhacka dem eller
förväll först och finhacka sedan -men tag då vara på spadet! Löken hac-
kas och sjudes lite innan nässlorna tillsättes. Potatisen skalas och rårives
och inblandas. Red av och låt koka lite.

NÄSSELSOPPA II
3-4 stora potatis kokas till puré. Nässlorna får koka några minuter i kort
spad av 2 delar vatten och 1 del olja. Males genom kvarn och tillsättes
purén jämte buljongextrakt.

SKÅNSK KÅLSOPPA
Vitkål, morötter, palsternackor, selleri, purjo, potatis och lök skäres i cm-
stora tärningar och kokas i lite vatten, spädes med grundsoppa och mjölk.
Soppan avredes och smaksättes med finriven muskotnöt. Mycket hackad
persilja tillsättes soppan innan den serveras. Grundsoppa kokas på alla
grönsaker som finns att tillgå, såsom lök, morötter, palsternackor, selleri,
purjo, potatis och jordärtskockor. Alltsammans kokas väl, varefter det silas
ifrån. Det är detta spad som kallas grundsoppa.

NÄSSELKÅL
Rensa, skölj, klipp eller mixa nässlorna, sjud massan i litet olja ett par mi-
nuter, "dofta" över mjöl -fint eller grovt -späd med mjölk eller tärnings-
buljong, späd till önskad mängd. Beräkna 1-1 1/2 del pr person. Stek bröd-
tärningar i ytterst lite fett, skaka dem i finriven ost.

FRANSK NÄSSELKÅL
Späda nässlor sköljes väl i flera vatten och förvälles lättsamt hackas eller
passeras. Några lökar hackas fint och kokas i smör till dess de känns möra.
Lökblandningen spädes på med varm vegetarisk buljong och blandas med
nässelpurén. Vid behov kan anrättningen smaksättas med ytterligare några
veg buljongtärningar och, innan den serveras, ett par skedar gräddfil. Sop-
pan serveras med tomatklyftor.

PURJOSOPPA
2 medelstora purjolökar, 3 medelstora potatis, 1 l vatten, 2 msk persilja, 2
msk matolja, 1 tsk buljongextrakt. Skär purjo och potatis i skivor, låt koka
tills potatisen börjar falla sönder. Tillsätt den hackade persiljan.

FRANSK LÖKSOPPA I
5 stora lökar, 3-4 msk margarin eller olja, 1 l buljong på vegetarisk extrakt.
2 dl riven ost, några brödskivor. Lite matfett. Lökarna hackas och kokas
cirka 10 min. Brödet skäres i tärningar och brynes Osten och brödtärning-
arna strös över soppan varefter den gratineras i varm ugn.

sid 31


FRANSK LÖKSOPPA II
Skär gul lök i tärningar och en klyfta vitlök, skär också gammalt mjukt bröd
i tärningar, lägg fett i tjockbottnad gryta, tillsätt lök och brödtärningarna,
fräs i fettet utan att bryna, späd med kokande vatten i flera omgångar.
Märk: Tillsätt aldrig fulla vätskemängden på en gång till soppan. Tillred-
ningstid på kokplattan 5-6 min. Smaksätt med ostrasp vid serveringen.

KÖRVELSOPPA I
2 msk matolja, 2 morötter, 1 msk mjöl, 1 l vatten, 3 tsk buljongextrakt, 1 kvist
persilja, 1/2 tsk timjan, 1 lagerbärsblad. Morötter hackas eller rives samt ko-
kas tills de är mjuka. Till sist tillsättes 1 struken dsk körvel, 1 dl hackad per-
silja och 2 msk finskuren gräslök.

KÖRVELSOPPA II
Fräs 2 msk smör med 2 msk mjöl och tillsätt 1 l tärningsbuljong. Lägg i
några morötter (200 g) skurna i strimlor eller i tunna skivor samt en bukett
bestående av 1 kvist persilja och 1 kvist timjan samt ett lagerblad. Koka
soppan tills morötterna är nästan mjuka. Då tillsätter man frikadeller och
soppan får ytterligare koka tills frikadellerna flyter upp till ytan efter ungefär
10 minuter. Till sist blandas ner i soppan 1 kryddmått körvel, 1 dl finhackad
persilja och 2 msk finskuren gräslök. Serveras het.

FRIKADELLER
1 dl vegetarisk pastej, 1/2 dl sojamjöl, 1/2 dl bovetemjöl, 1 till 1 1/2 dl vatten,
1 msk dill, 1 msk finhackad gul lök. Alltsammans blandas och formas till
små bullar som kokas tills de flyter upp.

PURJOLÖKSSOPPA
2 dl riven ost {mager), 2 medelstora purjolökar, 3 hg rå potatis, 1 l vatten, 2
msk hackad dill, 2 msk hackad persilja, 1-2 tsk buljongextrakt, 2 msk olja.
Skär purjolökarna och potatisen i tunna skivor och låt dem koka tills pota-
tisen faller sönder. Sätt till det gröna och oljan. Smaksätt med buljong-
extrakt och tillsätt osten.

LÖKSOPPA
3 gula lökar, 1 purjolök, 3-4 potatis, vatten, 3 msk riven ost samt buljong-
extrakt. Den gula löken hackas, purjon skäres i skivor, potatisen skäres i bi-
tar, sjudes i olja, spädes och får koka färdigt. Riven ost tillsättes.

LÖKPURÉ SUPERB
Rensa 6 gula lökar, dela dem i fyra delar, 6 potatis skalas, kokas i vatten
och buljongextrakt. Lökarna ilägges först och får koka i 20 min. Potatisen
ilägges och får koka färdig. 2 dl skorpmjöl kokas med, passeras, kokas upp
och smaksättes med 1/2-1 tsk mejram, rå purjo och persilja samt riven ost
såsom garnering lägges i. Basilika kan användas istället för mejram. Av-
smaka med lite tjock grädde.

sid 32


TOMATSOPPA I
2 medelstora gula lökar, 6 dl vatten, 1-2 tsk buljongextrakt, 1/2 l tomatpuré,
2 msk olja, 2 msk vetemjöl. Smaksättes med lite hackad dill samt ev lite
mesost. Hacka löken och låt sjuda i fettet. Tillsätt vatten, puré och smak-
ämnen. Red av och låt koka några minuter.

TOMATSOPPA II
1 l vatten, 5-6 potatis, 2-3 gula lökar, 1 1/2 dl tomatpuré, 2-3 tsk buljong-
extrakt, 2 msk malfett, 1 dl tjock grädde. Potatisen och löken kokas och
passeras. Tomatpurén och extraktet tillsättes och sist grädden.

BROCCOLISOPPA
2 gula lökar, 2 msk margarin eller olja, 1 i vatten, 1 pkt djupfryst broccoli,
2 msk mjöl utröres i vatten, 2-3 tsk buljongextrakt tillsättes, 2 dl riven ost
och 1 1/2 dl grädde. Hacka och fräs löken, skär och tillsätt broccolln och låt
koka 10 min. Bianda vetemjölet och vattnet och red av soppan varefter den
får koka några minuter. Tillsätt buljong och grädde och osten sist.

SPARRISSOPPA
3 hg kokt pressad potatis, 1 1/2 hg sparris i små bitar, 1 l buljong, 2 msk
matolja samt lite paprika samt ev 1 dl grädde. Buljongen lagas av vatten och
veg buljongextrakt. Koka upp buljongen och lägg i potatis och sparris -
koka i 2 min. Avsmakas med paprika och matolja.

BROCCOLI- OCH POTATISSOPPA
1 pkt djupfryst broccoli el motsvarande mängd färsk, 1 purjolök, 4 potatisar,
2 msk olja, 1 l vatten, 1-2 tsk buljongextrakt, 1/2 dl riven ost, 1/2 dl tjock
grädde. Skär potatisen och purjon i skivor. Låt den fräsa en stund i olja.
Tillsätt vatten och buljongextrakt. Låt koka i ungefär 10 min, lägg i den
hackade broccolin och låt koka ett par min. Lägg i den rivna osten och
grädden strax före serveringen.

GRÖNSAKSBULJONG
Diverse grönsaker, helst med något selleri, kokas med vatten och lite mat-
fett och smaksättes ev med något buljongextrakt. Skär grönsakerna fint före
kokningen och låt dem koka någon timma. Sila. Lite finhackad persilja kan
även tillsättas. Serveras med oststänger som bereds av 1 hg smör eller
margarin, 1 hg ost, 1 hg vetemjöl, 1 hg grahamsmjöl, 3/4 dl vatten. Allt blan-
das och rullas till stänger, vilka sättes i ugn, gräddas och serveras genast
doppade i riven ost. (Denna grönsaksbuljong kan beredas på buljongextrakt.)

BULJONGSOPPA
Avkok på stjälkar, blad, rotsaker kokas med 2 msk buljongextrakt till god
buljong. Avred med mjölkulor, så att soppan får bli något simmig. Servera
med vispad grädde och smörfrästa gröna ärter. Smörkulor: 1 msk mjöl, 2
msk fett.

sid 33


MOROTSSOPPA
150 g morötter, 150 g potatis, 100 g lök, 2 msk margarin, 1 l buljong eller
vatten plus extrakt, 1/2 tsk timjan, 1/2 dl hackad persilja. Riv potatis och mo-
rötter grovt. Hacka löken fint. Fräs allt i fettet och späd med buljongen. Till-
sätt timjan. Låt koka tills grönsakerna är mjuka. Blanda i persilja före ser-
veringen.

KÅLROTSSOPPA
1 bit kålrot skalas, skäres i bitar eller strimlor, ångas i olja, spädes med 1
á 2 msk vätska, vatten eller växtbuljong, efter cirka 10 min sjudning. Spädes
med nödig mängd vätska cirka 1 1/2 l för fyra personer. Litet hackad dill, per-
silja och lök förhöjer smaken. Smaksättes med 1 tsk buljongextrakt litet
paprika och vitlöksalt. Koktid cirka 30 min tillsammans. Ostsmörgås till sma-
kar bra. 1/2 dl polentagryn kan vispas i under kokningen, förhöjer smak och
utseende betydligt.

RÖDBETSSOPPA
1 hg grovt riven rödbeta, 1 hg skivad potatis, 1 hg grovt riven selleri, 1 hg
grovt riven lök, kyndel, veg buljongtärningar, 1 l vatten, 1-2 msk riven ost,
2-3 msk olja. Koka upp vatten, tillsätt kyndel och de rivna grönsakerna
samt löken. Får koka i 10 min. Smaksätt med veg buljongtärningar. Sist oljan
och osten.

PASSERAD MOROTSSOPPA MED LÖKRINGAR
600 gr morötter, 4 purjolökar, 2-3 lökar, 30 g margarin, 30 g vetemjöl, 2 l
grönsaksvatten. Morötterna skäres i små bitar och kokas mjuka i litet vatten
tillsammans med löken och det gröna från purjon. Det kokta passeras så
med undantag av purjolöksblasten, som tar bort soppans fina gula färg. Fräs
sedan upp margarin och mjöl och späd på med grönsaksvatten och den
passerade massan. Skär nu det vita på den råa purjolöken i tunna skivor och
koka detta i soppan under 5 min. Smaksättes med veg buljongextrakt.

RISSOPPA
250 g kokt råris, 1 l vatten, 2 hg brysselkål, 1 hg finhackad purjo, 1 hg grovt
riven morot, buljongtärningar, 1/2 msk basilikum, 3-4 msk olja, 2-3 msk fin-
klippt persilja, 1/2 tsk sellerifrö. Koka upp vattnet, sätt till kryddorna och
grönsakerna. Får koka tills brysselkålen är mjuk. Smaksätt med buljongtär-
ningar. Sist tillsättes oljan och persiljan, som ej får koka.

KORNGRYNSSOPPA I
1 1/2 dl korngryn, 100 g torkade äpplen, 2 l vatten, 1 dl grädde, 1 1/2 dl russin
eller fikon samt citronskal. Frukten sköljes och lägges jämte grynen i det
kalla vattnet för att svälla till nästa dag. Sättes på att kokas i samma vatten
Då soppan är färdigkokt tillsättes grädden och lite rivet citronskal.

sid 34


KORNGRYNSSOPPA II
2 dl korngryn, 1 l vatten, 1 l mjölk, 1 dl russin, 2 tsk honung samt
buljongextrakt. Korngrynen påsättes i vattnet med russinen, efter en stunds
kokning ca 20 min spädes med mjölken litet isänder och honungen tillsättes
som avsmakning. Serveras som efterrätt. OBS! I stället för russin kan kat-
rinplommon användas och gärna båda sorterna

GRÖNSAKSSOPPA I
1 selleri, 6 morötter, 2 lökar, 3 purjolökar, 1 blomkålshuvud, 8 potatisar, 2 l
grundsoppa, persilja, veg buljong, en klick smör. Rotsakerna skäres i små
strimlor och kokas i lite vatten. När grönsakerna är kokta, späder man med
grundsoppa och smaksätter med veg buljong, hackad persilja och en klick
smör.

GRÖNSAKSSOPPA II
Allt utom stocken av grönkål klipps eller hackas, om man inte har
mixer. Massan ångas upp i fett 10 min, mjöl "doftas" över, röres om och
soppan spädes i små portioner med -alternativt -mjölk, buljong och ve-
getabiliskt extrakt. Smaksätts med finklippt grön purjo eller rivet citronskal.

REDD GRÖNSAKSSOPPA
Allsköns grönsaker och kryddgrönt kan användas i denna soppa. Finskär
ev. klipp ingredienserna, skölj, skira fett, lägg i grönsakerna, rör om, lägg
på lock. Efter någon minut "dofta" över mjöl, slå på skummjölk, koka upp.
Smaksätt och grönska soppan med allt efter årstiden -purjogrönt, persilja,
dragon, körvel, basilika etc.

JORDÄRTSKOCKSSOPPA
1 kg jordärtskockor, 1/2 l vatten, 1/2 i mjölk, 2 msk matolja plus veg buljong-
extrakt. Skockorna kokas och passeras. Smaksättes med buljong och olja
samt ev 1 dl grädde. Kan serveras med rostat bröd och ost. Brödet stekes
i så fall i smör och riven ost strös över.

JORDÄRTSKOCKSPURÉ
1 1/2 l vatten, gärna potatisvatten, 1 l jordärtskockor, 1 bit selleri, 2-3 msk
smör, 2 msk mjöl, 1 dl grädde. Skockorna ansas, sellerin skalas och skäres i
bitar. Några små jämna skockor kokas särskilt i lite buljong och serveras
hela i soppan. De övriga skockorna och sellerin kokas tills de blir mjuka
varefter de passeras. Smöret fräses upp, mjölet iröres och buljongen påspä-
des och de passerade skockorna tillsättes. Grädden tillsättes sist

SELLERISOPPA
1/2 kg selleri ansas och skäres i tärningar, likaså 3 ordinära potatis. Allt för-
välles i 1-2 msk smör eller matolja i endast 5 min varefter kokande vatten
slås på och får koka ytterligare i 5 min, Spädes med buljong och redes med
1 dl tjock grädde och 2 msk mjöl till en liters vätskemängd. Vispas och gar-
neras med finklippt grönt, som strös i vid serveringen.

sid 35


SVAMPSOPPA
3 dl förvälld blandsvamp, 3 msk margarin, 1 gul lök (liten), 2 dsk vetemjöl,
8 dl vatten, 2 dl mjölk, 1 dl tjock grädde samt buljongextrakt. Svampen hac-
kas och får puttra i fettet tillsammans med den hackade löken. Buljong-
extrakten kokas upp med vattnet, varefter mjölken spädes i. Soppan redes
och får koka i ungefär 10 min varefter grädden tillsätts sist. Ev kan lite
messmör tillsättas om så önskas.

BLOMKÅLSPURÉ
Drygt en liter vatten, 6 stora potatis, 2-3 gula lökar, elt litet blomkålshuvud,
2 morötter, 1 dl grädde, 2 msk mattett, 1 purjolök, 1 bit selleri plus buljong-
extrakt efter smak. Rotfrukterna ansas, kokas och passeras. Dessförinnan
undantages några blomkålsbuketter, som lägges i soppan vid serveringen.
Matfett och grädde tillsättes sist.

PALSTERNACKSOPPA
2 palsternackor, 2 potatisar, 1 stor gul lök. Skär rotsakerna vackert i strim-
lor, skiva löken, sätt på alltsammans i en tjockbottnad kastrull, vari litet
olja eller margarin lagts. Låt puttra, späd med växtspad till ca 2 l, smaksätt
med buljongextrakt något sojamjöl, upprört i litet vatten eller grädde.

MIXSOPPA
Alla sorters grönsaker såsom. 1 bit selleri, 1 bit palsternacka, 1 bit morot,
1 stor rödbeta, 1 gul lök, 1 purjolök, 1 bit vit- eller rödkål, 2 msk matolja,
2-3 tsk buljongextrakt plus dill och gräslök. Grönsakerna hackas och får
sjuda i 7-8 min och spädes med växtbuljong. Får koka tills rötterna äro
mjuka. Dill och gräslök tillsättes sist.

DELIKATESSOPPA
Fräs 1/2 kg tomatklyftor i smör, låt puttra i 10 min, späd med växtbuljong,
lägg i 25 g persilja, lite paprika och vitlökspuder samt buljongextrakt. Späd
till cirka 2 liter, panera 2-3 lökar i tunna skivor och tillsätt. Får koka 10
min, redes med sojamjöl, 1/2 l vatten, 2 msk kornmjöl. Låt koka något, smak-
sätt med något buljongextrakt och paprikapulver.

SOPPA MED PASTEJER
Koka en god buljong på kålrot, purjo, vanlig lök, jordärtskocka, grönkål, sila
av. Skär selleri i små, små tärningar, morot likadant, låt det sjuda i smör
(margarin) i 10 minuter, "dofta" över något mjöl, späd med buljongen. Lägg
i lite fett, gratinera soppan med riven ost en stund i ugn utan lock på
kastrullen.
Pastejer: Blanda hastigt nykokt och pressad potatis, smör och mjöl. lika de-
lar, smörj pastejformar, kavla ut degen, lägg i var form en kaka. Fyll med
denna fyllning: Rosta i smör, jordnötter, hacka dem, blanda 50 g nötter, 1
msk vetemjöl, 1 dl grädde. Lägg en sked av fyllningen i var form. Gräddas
i god värme.

sid 36


BONDSOPPA
1 l buljong eller potatisvatten, 20 g morötter, 20 g selleri, 30 g potatis, 30 g
purjolök, 20 g tomater, 20 g margarin, 20 g vetemjöl, 1 dl grädde, buljong-
extrakt efter smak. Hackad persilja. Purjon rensas och skäres i ringar. To-
materna skållas, flås och skäres i klyftor. De övriga grönsakerna skalas och
skäres i tärningar. Gör en redning av mjölet och en del av den kalla bul-
jongen. Grönsakerna kokas i soppan. När de är mjuka tillsättes margarin
och grädde och soppan smaksättes med buljongextraktet. Strax före ser-
veringen strös den hackade persiljan över.

SOJAMJÖLSSOPPA MED VITLÖK
1 1/2 l vatten, 4 msk sojamjöl, 3 medelstora purjolökar, 4 klyftor vitlök, 1 hg
gul lök, 1 msk margarin, 1 msk hackad persilja, 2-3 tsk buljongextrakt,
1 tsk mejram. Skär purjon i bitar, hacka den gula löken, pressa vitlöken i
vitlökspress. Då vattnet kokar lägg dessa ingredienser i och låt koka cirka
10 min. Red med sojamjölet och tillsätt timjan och det veg extraktet. Sist
tillsättes den hackade persiljan och margarinet.

SOJABÖNSSOPPA
2 hg kokta sojabönor, 1 hg finhackad purjolök, 1 hg grovt riven morot, 1/2 tsk
pepparmynta, buljongtärningar, 2-3 msk olja, 2 msk grönkål. Koka upp vatt-
net, lägg i purjo, morot samt kryddor. Kokas i tio minuter. Lägg ide kokta
sojabönorna och buljongtärningarna. Sist olja och den finmalda grönkålen.
Linssoppa göres på samma sätt.

KRYDDSOPPA
Ett par selleri skivas, likaledes potatis, morölter och purjolökar. Kokas i vat-
ten med ärter, selleriblast, blomkålsbuketter och lökbitar. De sista 5 minu-
terna nedlägges en handfull finhackade kryddörter såsom timjan, persilja,
körvel, salvia och krusmynta samt lagerbärsblad.

SPARRISSOPPA
1 liten burk sparris cirka 2 dl, 1 1/2 l vatten, 1 dl tunn grädde, 2 msk bovete-
mjöl, 1 msk sojamjöl, 1/2 tsk buljongextrakt, paprikapulver. Vattnet och gräd-
den blandas, slås i en kastrull. Sparrisburken tömmes i, det hela kokas upp
och redes med mjölsorterna. Koktid 7-8 min. Smaksättes med kryddor.
Naturligtvis kan färsk sparris användas. Man sjuder då sparrisen och
späder med vätska som vatten eller växtavkok. Växtavkok fås sålunda. man
tar vara på allt avfall från rotsaker som skal av morot, palsternacka, selleri,
purjolök, vitkål, sallad, rädisa o dyl. Bör koka igenom minst 1 timme innan
det silas och sparas till såser eller soppa.

LINSSOPPA
1-2 dl linser påsättes i vatten eller växtavkok tillsammans med legymer av
rödbeta, morot, selleri, purjolök, gul lök, potatis och kålrot. Koktid cirka 35-
40 min. Bäst och smakligast är om man sjuder legymerna någon minut
före de slås i spadet. Smaksättes med buljongextrakt, mejram och timjan.

sid 37



CHAMPINJONSOPPA
Fräs en liten ask färska champinjoner i smör eller margarin sätt till litet hac-
kad persilja, cirka 2 msk. Smaksätt med buljongextrakt och paprika-pulver,
späd med 1/2 dl tunn grädde resten vatten till önskad mängd. Låt allt koka
upp. Redes med 2 msk kornmjöl sätt till 1 msk sojamjöl, gärna 1 tsk buljong-
extrakt.
Låt koka 4-5 min, servera med små kexsmörgåsar.

MINA EGNA RECEPT

sid 38

Varmrätter

Vi bör inrikta oss på att koka grönsaker så lite som möjligt, ty varje uppvärmning
medför vitaminförluster. Urkokta grönsaker mister även sin karakteristiska smak,
varjämte konsistensen blir "blaskig... Koka i så litet vatten som möjligt och använd
överblivet kokvatten till såser o.d. Koktiden för örter och bönor kan avsevärt minskas
genom blötläggning och efterkokning kan med fördel ske i en s k koklåda (där kok-
kärlet ör omslutet av ett tjockt lager wellpapp, tidningar eller skumplast).
Stekning bör i största möjliga mån undvikas, då livsmedlen uppnår en förödande
temperatur. Använd dock helst olivolja och var särskilt försiktig så att brända ytor ej
uppstår.
Vid smaksättning av vegetarisk kost användes företrädesvis örtkryddor. Saltning
bör ske mycket sparsamt och då i form av naturligt s.k. havssalt. Buljongextrakt, berett
av vegetabilier, för mycket användbart men bör tagas i små mängder, då koksaltinne-
hållet i regel är betydande Ättika, senap eller andra starka kryddor användes ej och
icke heller socker. (Även s.k råsocker, "brun farin" är förkastligt ur hälsosynpunkt -
vid nödvändig sötning använd honung.
Ett flertal recept utgöres av köttersättningar, såsom t.ex. biffar, kotletter, pastejer,
aladåber etc. Dessa benämningar har gjorts för att nybörjaren lätt skall finna godn
ersättningar för kött.
Planlägg matlagningen väl, använd ingredienser av bästa kvalité, skölj och ansa
grönsakerna omsorgsfullt, duka smakfullt och avnjut i lugn och ro måltiden!

sid 39


SOJABÖNSBIFFAR
1/2 kg sojabönor kokta, 3 gula lökar, 3 rårivna potatis, 2 tsk buljongextrakt
och 1 dl skorpmjöl blandas med rött paprikapulver att vända bullarna i.
Löken hackas fint, sjudes i oljan och blandas med de malda bönorna och
den rårivna potatisen jämte buljongextrakten till en smet. Formas till biffar,
som får ligga svalt en stund, varefter de vändes i skorpmjölet och stekes i
olja eller margarin. Serveras med brynt lök. Önskas sås utröres lite mjöl i
fettet i pannan och spädes med vatten. Får koka, smaksättes med veg. bul-
jongpulver samt tjock grädde.

JOHANNAS LÖKLÅDA
8 lökar, 1 1/2 dl ris, 1 hg champinjoner, 4 msk olja, 1 buljongtärning, 2 msk
riven ost + margarin till formen. Förväll löken, låt löken sjuda i oljan, koka
riset mjukt i vatten med buljongtärning. Hacka och fräs svampen och blanda
i riset, som klickas mellan lökarna. Strö osten över och grädda i 250° ugns-
värme.

NANNAS SOJABIFFAR
3 dl kokta risgryn (mätes kokta), 1 burk sojabönor (400 g), 125 g champin-
joner, 1 1/2 dl skorpmjöl, 2-3 tsk veg buljongextrakt. Riset kokas, champin-
joner och lök hackas fint och får sjuda i lite olja. Smeten blandas väl och
formas till biffar som placeras på en våt skärbräda varefter de stekes i olja
eller margarin. Serveras med svampsås eller brynt lök med skalkokta potatis.

SOJABÖNSFRIKADELLER
Sojabönsmjöl
blandas tillsammans med lika mycket grovrivet bröd. Sedan
tillsättes finriven lök och lite buljongextrakt samt ev grädde. Stekes på van-
ligt sätt.

SOJAFRIKASSE
2 dl sojabönor, 1 dl risgryn (råris), 1 stor gul lök i skivor, legymer av mo-
rötler och rödbetor, litet selleri (cirka 1 hg), 1 dl tunn grädde, mejram, pap-
rikapulver och buljongextrakt. Bönor och ris kokas ihop. Bönorna kokas 3/4
timme före, så islås risgrynen och allt får koka 1/2 timme. Då islås de först
panerade grönsakerna och allt får ett uppkok. Smaksättes med grädde, kryd-
dor och buljongextrakt. Serveras varm.

SOJAMAKARONER
1 hg sojamakaroner, 7-8 dl vatten, 1 lök, 2 tsk buljongextrakt, 2 msk to-
matpure. Makaronerna kokas i 15 min tillsammans med buljongextraktet och
den hackade löken varefter tomatpuren tillsättes

KÅLDOLMAR I
1 dl kokt råris, 1 dl kokta korngryn, 2 dl pressad potatis, 2 dl hackad lök,
1-2 dl malen svamp, buljongpulver. Av denna färs göres vanliga kåldolmar

sid 40


KÅLDOLMAR II
1 vitkålshuvud, 1 dl råris, 1 dl sojabönor kokta, samt 3 stora lökar och 3 tsk
buljongextrakt. Kålhuvudet förvälles, risgrynen kokas mjuka, sojabönorna
males och löken hackas och får sjuda i lite olja Ris, bönor, lök och buljong-
extrakt blandas väl. Smeten uppdelas ide kokta kålbladen, som sedan ste-
kes på vanligt sätt. OBS! Om man använder torkade sojabönor måste dessa
blötläggas kvällen före och sedan kokas väl. Tag tillvara kålspadet till sås
eller soppa!

KÅLDOLMAR MED SVAMPFÄRS
1 medelstort löst kålhuvud, 3 dl svamp, 2 gula lökar, 1 dl råris kokta i vat-
ten med tillsats av 1 tsk buljongextrakt, 1 burk tomatpuré. Ansa kålhuvudet
och låt det koka i vatten, tills bladen går att lossa. Tag upp det, lossa bladen
och låt rinna av. Hacka svampen och löken och blanda ut med risgrynen.
Lägg en msk av smeten på varje blad och rulla ihop dem. Bryn lite i stek-
panna och lägg över dem på ett eldfast fat. Slå på tomatpuré, och låt anrätt-
ningen steka i ugn cirka 200° i 40-45 min.

NÖTDOLMAR
1 medelstort vitkålshuvud (löst) kokas helt. Dolmarna fylls med en smet
bestående av 1 1/2 dl rårisgryn (3 dl kokt), 2 stora lökar, 1 hg malda hassel-
nötskärnor och 1 msk matolja. Smaksättes med paprikapulver och buljong-
extrakt. Smeten delas upp ide kokta kålbladen och stekes på vanligt sätt.
Tillvaratag spadet som kålen kokat i. Användes antingen till sås eller soppa

KÅLPUDDING
Rester från dolmarna hackas. Lägges varvtals med rester av nötfyllningen.
En redning av 1 dl vispgrädde, 2 dl vatten, 1 dl skorpsmulor vispas och slås
över. Överst några klickar smör. Gräddas i 150-200° ugn ca 30 min

NÖTBIFFAR
1 1/2 dl råris (mätes kokt), 1 1/2 dl rivna hasselnötskärnor, 2 gula lökar, 1 stor
råriven potatis, 2 tsk buljongextrakt, 1 1/2 dl skorpmjöl samt 3 msk sojamjöl.
Alltsammans blandas väl och formas till biffar, som vändes i en bland-
ning av skorpmjöl tillsatt med något rött paprikapulver. Stekes i olja eller
margarin. Brynt lök serveras till jämte råa grönsaker och nykokt skalpotatis.
Önskas sås röres lite mjöl i stekskyn och spädes med vatten. Smaksättes
med buljongextrakt och lite tjock grädde.

ENTRÉTALLRIK
Skär ost i centimeterskuber, 4-5 per person. Placera ett par vackra sallads-
blad på en assiett och lägg en stor tunn kokt morotsskiva på dessa. Lägg
stekt svamp på morotsskivan. Garnera med persilja eller kryddkrasse och
ostkuberna.

sid 41


GRÖNSAKSBULLAR
Råa grönsaker, kål, lök, jordärtskocka, palsternacka, kålrot -en bit av
varje, samt 2 medelstora potatis (råa) finrives och blandas väl med 2-3 tsk
buljongextrakt. Formas till små bollar, plattas till något och lägges på ett
vått skärbräde en stund, varefter de stekes i olja eller margarin i en inte
allt för varm stekpanna.

SELLERIMEDALJONGER I
2 stora selleri ansas och skäres i 1 cm tjocka skivor och kokas mjuka. Pa-
neras med en blandning av vatten och sojamjöl och stekes vackert gul-
bruna. Lägges pä ett stekfat med en klick svampstuvning ovanpå. Brynt
lök lägges runt om. Önskas sås, rör lite mjöl i pannan och späd med vatten.
Smaksätt med buljong och vispgrädde.

SELLERIMEDALJONGER II
Stek råa skivor av selleri, stek för sig löktärningar. Selleriskivorna tar 6
minuter i stektid -därmed förloras inga viktiga vitaminer och aromämnen
Serveras till potatis, stuvningar eller legymer.

SELLERIBOTTNAR MED SPENAT
2 selleri, 1/2 kg spenat. Skala sellerihuvudena och skär dem i ganska tjocka,
jämna skivor. Koka dem mjuka i vatten med lite buljongextrakt. (Anpassa
koktiden efter årstiden.) Spenaten rensas och sköljes och vattnet får rinna
väl av. Spenaten kokas så i en lagom mängd smör tills den blir mjuk. Selleri-
skivorna uttages helst med ett jämnt mått för att få dem jämna och fina samt
lika stora. Skivorna lägges bredvid varandra på ett eldfast eller rostfritt fat,
spenaten lägges i en pyramid på varje botten och alltsammans insättes i en
het ugn ett par minuter, så att rätten blir riktigt varm. Serveras med potatis.

PALSTERNACKOR MED STUVAD SVAMP
2-3 palsternackor, 1 tsk buljongextrakt. Till stekning olja eller margarin.
1 lit färsk svamp eller en burk konserverad, 2 msk matfett, 2 dsk mjöl, svamp-
spad, grädde eller mjölk samt buljongextrakt. Beredning. Skrapa och skär
nackorna och skär dem på längden. Koka dem färdiga i kort spad. Låt dem
rinna av ordentligt. Finhacka svampen och låt den puttra i fett. Tillsätt mjölet
och rör om. Späd med svampspad och grädde. Låt puttra sakta. Lägg upp
nackorna på varmt serveringsfat med en klick svampstuvning på varje skiva.
Serveras med potatis och någon sallad.

STEKTA PALSTERNACKSSKIVOR MED SVAMP
4 palsternackor, 4 dl svamp, 2-3 msk hackad lök, olja och buljongextrakt.
Koka palsternackorna hela med skalen, skär dem i skivor på längden. Hacka
svampen och löken och i åt det sjuda tills vattnet avdunstat. Smaksätt med
buljongextrakt och häll 1 dl olja över. Lägg palsternacksskivorna på varmt
fat, placera svampen i en hög ovanpå. Garnera med tomatskivor. Servera
rätten med t.ex. stuvad nässla eller stuvad spenat.

sid 42


PALSTERNACKOR MED GRÖNA ÄRTER
Beräkna 1/2 kg torra gröna ärter, som sätts i blöt i vatten och 1 msk olja,
koka i blötläggningsvattnet, med lagerbärsblad och timjan, i 10 min. Ställ i
koklåda att mogna -utan att mosa sig. Palsternackorna borstas, skivas
utan skalning, steks i fett med paprika. Saftig tomatsallad serveras till.

PALSTERNACKOR MED PEPPARROTSSMÖR
Palsternackorna ansas och skäres i tunna skivor på längden. Kokas i kort
spad med lite margarin i. Serveras överströdda med riven pepparrot.

SELLERIGRYTA
Skala, skölj två seller in, skiva, stek i olja -hastigt -med 2 st hackade
lökar. Råskala en liter potatis, skiva den i gryta, lägg varvvis selleri, lök
och potatis, slå på 2 dl tärningsbuljong, låt koka i några minuter. Råkost
serveras till.

GRÖNSAKSGRYTA
8-10 stora potatis, 2-3 gula lökar, 1 bit selleri, 1 litet paket djupfrysta
ärter, 3-4 msk matlett, lite mejram samt buljongextrakt efter smak Fettet
lägges först i grytan, varefter de ansade och sönderdelade grönsakerna får
sjuda däri. OBS! I denna gryta ingår ej vatten.

FESTGRYTA
2 hg svamp, 3 hg lök, 2 medelstora morötter, 1/2 kg djupfrysta ärter, 1 litet
blomkålshuvud, 3 stora tomater, 1-2 tsk buljongextrakt, 2 msk margarin
eller olja, 1/2 tsk rosmarin, 1 1/2 dl vispgrädde. Hacka lök och morötter, skär
blomkålen i buketter och tomaterna i klyftor eller skivor. Får puttra i fettet,
varefter ärterna och kryddorna tillsättes samt till sist grädden

VINTERSTUVNING
1/2 kg rå potatis, 1/4 kg morötter, 1/4 kg selleri, 1 kålrabbi, 1 lök, 1 purjolök,
1 vitkålshuvud. Potatis, rötter och lök skäres i tärningar. Purjolöken skivas.
Lite olja hälles i grytan. Potatisen och rötterna får "bryna" däri några minu-
ter. Därefter tillsättes så mycket kokande vatten att grönsakerna ej brännes
vid. Den sönderdelade vitkålen lägges ovanpå Det hela får småkoka under
tättslutande lock. Smaksätts med lite tomatpuré eller paprika. En smord hål-
form fylles med potatismos. Slås, då den kallnat, upp på ett fat, varefter stuv-
ningen lägges i mitten. Garneras med rårivna morötter och hackad persilja.

VÅRLIG FESTGRYTA
8 små eller 4 stora gula lökar, 3 msk margarin, 6 stora tomater, 1 tsk bul-
jongextrakt, 1 tsk paprikapulver, 1 hg champinjoner, 2 msk vetemjöl. Skala
i ökarna och klyv de stora. Fräs dem i hälften av margarinet. Skålla och flå
tomaterna. Tillsätt tomaterna, buljongextraktet och paprikapulvret och låt
alltsammans koka på ganska stark värme utan lock cirka 10 min. Skölj
champinjonerna och fräs dem i litet margarin i en stekpanna. Blanda ner
svampen i grytan att koka på svag värme under lock.

sid 43


SOMMARGRYTA
1 blomkålshuvud, 4 purjolökar, 10 små färska morötter, 1 knippa persilja,
3 msk matolja, 3-4 tsk buljongextrakt samt lite riven muskot. Skär purjon
i bitar, dela blomkålen i buketter -men låt morötterna vara hela! Låt sjuda
i oljan och späd. Tillsätt buljongextrakt och muskot samt den hackade per-
siljan. OBS! Kokas med lite spad Serveras med skalpotatis och tomater.

GRÖNSAKSRAGU
2 morötter, 1/2 selleri, 1 palsternacka, 1 bit kålrot, 12 små charlottenlökar,
3-4 msk matolja eller margarin, 1 msk mjöl, 1/2 liter grönsaksspad eller
vatten, gärna potatisvatten, 3-4 tsk buljongextrakt, tomatpuré och 2 lager-
bärsblad. Rötterna ansas, hackas och sjudes i fettet, varefter man späder
med buljongen. Lagerbärsblad och tomatpuré tillsättes sist.

VEGETARISK FÄRS
3 dl kokt råris, 3 dl riven ost (halvfet), 3 dl mjölk, 1 1/2 dl hackad persilja,
1 lök, 2 dl sojamjöl, 3 tsk buljongextrakt. Blanda färsen och lägg i väl smord
och bröad form och grädda i 30 min. Serveras med svampsås.

TOMATBIFF
5 stora tomater, 3 gula lökar, lite buljongextrakt och skorpmjöl. Skär toma-
terna i skivor, vänd dem i skorpmjöl och stek dem vackert bruna. Skiva
i öken och stek i en annan panna, strö lite buljongextrakt över vid stek-
ningen. Serveras till kokt ris, kokt blomkål eller potatismos.

STEKTA GRÖNA TOMATER
3 hg gröna tomater, 3 hg gullök och 3-4 msk olja eller smör. Skär toma-
ter och lök i skivor. Stek dem i fettet

MOROTSPUDDING I
4 stora morötter rårives, 41/2 dl skorpmjöl, 3/4 dl matfett, 1 1/2 dl mjölk, 1 1/2 dl
grädde, 1 hackad lök. En form smöras väl, skorpmjölet blötlägges i grädden
och mjölken, i ök och morötter tillsättes. Smeten lägges i formen och pud-
dingen gräddas i god ugnsvärme. Pepparrotssmör serveras till.

MOROTSPUDDING II
1 kg morötter borstas och rives, litet olja 1-2 msk, 1 dl tunn grädde, 1 dl
vatten, 3 msk grahamsmjöl, 1 tsk muskot, 1 tsk buljongextrakt. Allt om-
röres väl, slås i väl smord form och gräddas i god ugnsvärme 35 min
Serveras med dillsås eller lingonsylt.

MOROTSBULLAR
3/4 kg kokta morötter, 3 hg kokt potatis, 2 tsk buljongextrakt. Till stekning:
Olja. Persiljesmör. 3 msk margarin, 4-5 msk hackad persilja. Mosa mo-
rötter och potatis och bianda med buljongextrakt. Rulla ut degen i några
matskedar grahamsmjöl i en ej för tjock rulle. Skär omkring 2 cm tjocka
skivor och stek dem i olja. Lägg upp på serveringsfat innan de serveras
lägg en liten kula persiljesmör på varje bulle

sid 44


SVAMPSELLERI
Råa, papperstunna selleriskivor lägges i het olja tillsammans med alla
sorters finskuren svamp, lite timjan iblandas även. Serveras på vackra vit-
kålsblad.

SVAMPLÅDA
1 1/2 dl svamp, 3 dl potatis, 1 1/2 dl lök, 2 msk persllja, 1 1/2 dl kokt råris, 5 msk
tomatpuré, lite timjan och buljongextrakt. Svampen hackas, smörfräses, po-
tatisen skalas, skivas, löken skalas, hackas. Svampen varvas med potatisen
och riset, kryddorna strös mellan varven, likaså tomatpuren, gräddas i ugn,
20 min. 225°.

SVAMPFÄRS
2 1/2 dl kokt svamp, 21/2 dl rivna nötter, 1/2 dl sojamjöl, 1 tsk buljongextrakt,
1 dl havregröt, 2 medelstora lökar, 1 1/2 dl kokt potatis. Beredning: Svamp
och lök hackas och brynes, gröten kokas, potatisen kokas och pressas,
nötterna rives, varefter alltsammans blandas väl och formas till en stek,
placeras på ett eldfast fat och stekes i rätt varm ugn

NÖTFÄRS
1/2 hg hasselnötskärnor males på mandelkvarn, 2 kokta potatisar males, 1
liten rödbeta rives, 1 gul lök hackas, 2 msk sojamjöl, 1 msk olja, lite stött
muskotblomma, 1 dl skorpmjöl, timjan, buljongextrakt. Den kokta, malna po-
tatisen, skorpmjölet, den hackade löken, sojamjölet, oljan och kryddorna
samt sist den rårivna rödbetan, allt blandas väl, formas till en färs och
stekes på panna i ugn eller bakas i form och stjälpes upp och garneras
samt ätes med sås och potatismos

NÖTBIFFAR
2 hg hasselnötter, 4 hg kokt potatis, 1 gul lök, 1 tsk sellerisalt, 2-3 msk
smör eller olja. Mal nätterna. Pressa potatisen, riv eller hacka löken. Blanda
samman och forma till runda eller ovala biffar. Stek dem i matfett och
servera med svamp- eller tomatsås.

NÖTBULLE
6 dl kokt råris (mätes kokt), 3 dl malda hasselnötskärnor, 3 potatis, 2 lökar,
1 1/2 dl grädde eller buljong, 1 tsk paprikapulver samt 1/2 tsk sellerifrön. Löken
hackas och sjudes i buljongen. Blandas väl och gräddas som stek eller i
form i varm ugn.

DANSK NÖDDEFÄRS
250 g malda hasselnötskärnor, 250 g skorpmjöl, 1/4 liter grädde eller mjölk,
1/4 liter buljong, 2 stora gula lökar. Löken hackas och får sjuda några minu-
ter i buljongen innan den blandas ismeten, alltsammans lägges ismord
form och gräddas i varm ugn tills den fått färg. Uppstjälpes på fat, garne-
ras med grönt och serveras med sås och potatis. Sås: Lagas av olja eller
margarin samt vetemjöl, buljongextrakt och lite grädde, om så önskas.

sid 45


NÖT- OCH LINSFÄRS
1 hg hasselnötskärnor, 1 hg linser, 1/2 hg skorpmjöl, 1 dl tunn grädde, 1
stor råriven potatis, 1 gul lök, 1 tsk timjan, 2 tsk buljongextrakt, 5 st kat-
rinplommon, 1 äpple. Linserna blötlägges dagen före, så de är väl mjuka.
Linserna males på köttkvarn. Nötkärnorna males på mandelkvarn och iblan-
das. Löken hackas och sjudes i grädden Potatisen rives på finsidan av
råkostjärnet. Alltsammans blandas väl och lägges i väl smord och bröad
form. Några klickar margarin eller smör lägges ovanpå. Gräddas i varm ugn.
Stjälpes upp på fat. Garneras med äpplen och katrinplommon. Serveras
gärna med rödkål och potatis.

LINSBULLAR
3 dl kokta linser, 1 hackad rödlök, 1 dl skorpmjöl, 1 klyfta vitlök, 2 msk
finhackad persilja, 1 liten rödbeta (irives), 1 msk sojamjöl, 2 msk kornmjöl,
1 msk olja, buljongextrakt, formas till bullar som stekes i rikligt med olja.
Serveras med ugnsbakad potatis och paprikasås

LINSGRYTA
3 dl linser, 2 rödlökar, lite timjan, mejram, rosmarin och buljongextrakt. Lin-
serna kokas i lite vatten ca 30 min. 1-2 msk olja och den hackade löken
tillsättes, smaksättes och serveras till potatismos.

NÖTPASTEJER
1 hg hassel- eller paranötter eller cashewkärnor males på mandelkvarn. En
deg göres av 2 msk bovetemjöl, 2 msk rismjöl, 2 dl tunn grädde, hackat
kryddgrönt, 2 msk hackad fräst rödlök, buljongextrakt, litet paprikapulver,
2 msk olja. Blanda väl och slå i pastejformar som ställes i vattenbad i
ugnen. Gräddas i 25 min

JULFÄRS
250 g hasselnötskärnor, 2 medelstora råa potatis, 2 stora gula lökar, 1 1/2 dl
kokt råris, 1 1/2 dl sojabönor, 1 hg kärnfrla russin, 1 tsk paprikapulver, 1-2
tsk buljongextrakt, 4 msk matolja samt 8 kokta katrinplommon. Sojabönorna
blötlägges dagen innan (kokas), varjämte riset kokas i samma vatten. Nöt-
terna males tillsammans med russinen som även de blötlagts väl. Den fin-
hackade löken sjudes i fettet. Alltsammans blandas väl och lägges ismord
och bröad form. Gräddas i 200-225° i cirka 20 min. Serveras med paprika-
sås. Till såsen användes gärna grönsaksspad om sådant finnes: annars
smaksätt med paprikapulver och buljongextrakt.

ASTRIDS PUDDING
250 g kokt potatis, 100 g skorpmjöl, 100 g lök, 80-100 g margarin, 1 litet
äpple, 7 kokta katrinplommon, 1 msk persilja, lite sojamjöl samt buljong-
extrakt efter smak. Katrinplommonen blötlägges minst en dag före använ-
dandet så att de är helt mjuka varefter de urkärnas. Den kokta potatisen
pressas, löken hackas och sjudes lite i fettet och persiljan klippes fint.
Blandas och lägges i smord form. Margarin klickas över. Gräddas till den
fått vacker färg. Serveras med grönsaker och potatis.

sid 46


KRAFTKOTLETTER
2 dl sojamjöl, 3 dl kokt råris, 3 dl kokt potatis, 1 1/2 dl kokt hirs, 3 msk hackad
dill, 1 stor hackad röd lök, mejram, timjan, buljongextrakt, 2 msk olja, 1/2 dl
grädde, 1/2 dl vatten. Sojamjölet löses i vätskan. Potatisen, riset och hirsen
males. Oljan och kryddorna iblandas, och av smeten formas tjocka kotletter,
som stekes i olja eller smör. Kan också läggas i form och gräddas i ugn.
Serveras med legymer i sås. Campinjonsås: 1/2 l vatten eller växtbuljong ko-
kas upp, redes med kornmjöl. Smaksättes med buljongextrakt, messmör och
sist de frästa champinjonerna Grädde kan tillsättas

BIFF ALALINDGREN
1/2 kg kokta rödbetor, 1 kg kokt potatis, 3 hg lök, 1 dl skorpmjöl, 2 tsk bul-
jongextrakt. Beredning. Rödbetor och potatis males på kvarn eller pressas,
löken hackas och får sjuda i olja varefter alltsammans blandas väl. Formas
till biffar som vändes i skorpmjöl och stekes i olja eller margarin Serveras
med nykokt potatis och surgurka

SVAMPKROKETTER
1 kartong champinjoner (färska), 1 grön paprika, 1 stor gul lök, 2 kvistar
persilja (hackad), 1 dl rismjöl eller 1/2 dl skorpmjöl, 1 msk olja, 2 dl kokta
risgryn, 1 kokt potatis, 2 tsk veg buljongextrakt. Champinjonerna rensas,
sköljes och hackas något, fräses med löken och paprikan samt allt males
med risgrynen och potatisen. Om rismjöl användes förfares sålunda. 1/2 l
vatten eller mjölk kokas upp och rismjölet vispas I och får koka 5 min eller
något mer. Får svalna. Den väl hackade löken, paprikan och svampen smör-
fräses och iröres jämte kryddorna och oljan samt skorpmjölet. Allt omröres,
formas till kroketter som rullas i en aning skorpmjöl. Stekes i margarin eller
olja. Serveras med gurksås

ROTMOS ALAINGRID
1 bit kålrot rives, lägges i gryta med 1-2 msk olja, 1 bit lök ger fyllig
smak. Efter 10 min spädes med vatten, ca 1 dl. 5 stora potatisar skalas och
iskäras. Allt får puttra 20 min efter uppkoket. Stötes till mos. Avsmakas
med lite buljongextrakt och paprika.

SPANSKT RÖDKÅLSMOS I SNÄCKOR
Potatis, kålrötter och selleri kokas möra i vatten i en kastrull tillsammans
med någon krydda (timjan, mejram, dill el dyl). Det hela mosas i grytan
och vispas till lätt och porös konsistens, ev med litet smör och pepparrot.
Till sist iröres finhackad rå rödkål, varefter det hela lägges i små vackra
rödkålsblad på ett stort fat. Garneras med finhackad persilja eller träd-
gårdskrasse

DIETPOTATIS
Potatis borstas, sköljes och lägges att avrinna på papper. De skäres längs
efter i två delar, penslas med olja och ställes på plåtar och gräddas i ugn
Färdiga på 10 minuter. Ätes med persiljesmör eller löksmörkulor.

sid 47


ÄKTA ITALIENSK SPAGHETTI
Långa, tunna, italienska spaghetti kokas möra i vatten. l en panna med het
olja fräses lätt råa lökskivor tillsammans med äkta italiensk tomatpuré och
en aning rosmarin. Även svamp kan blandas i pannan. Allt fräses ca 10 min.
Vattnet silas från spaghettin och tomatextrakten iröres fort med en gaffel.
Rätten serveras varm och, om så önskas, beströs den med fint riven ost.

KÅLROTSFRÄS
1 kålrot, 2 gula lökar, 2-3 msk olja, 1 tsk buljongextrakt, 2 dl vatten, fin-
hackad persilja. Skala kålroten och riv den grovt på råkostjärnet. Hacka
löken och fräs den i oljan tillsammans med den rivna kålroten. Lös upp
buljongextrakten i vattnet och häll buljongen över fräset. Koka under lock
ca 10-15 min. Servera det överstrött med persilja

KÅLROTSGRATIN
7 hg råa kålrotstärningar, 2 msk matlett, 1 tsk paprika, 2 tsk pepparmynta,
2 tsk anis. Lägg fett i form, slå i alla ingredienserna, ställ in formen i ugnen,
medan såsen tillreds. Gratinsås: Blanda 3 msk grahamsmjöl med 4-5 dl
mjölk, låt koka upp, slå såsen het över tärningarna i formen. Grädda i 15
minuter i 200°. Märk. Ingen ost! Grönsakens arom skall framträda. Saftig
grön sallat i oljedressing Dressing: 2 delar olja, 1 del nypressad citron.

KÅLROTSGRYTA
1 liten kålrot, 1 stor gul lök, 1 msk olja, 1 tsk stött mejram, 1/2 tsk buljong-
extrakt, 2 msk hackad persilja, 1/3 tsk malen paprika eller sommartid 1/2 hac-
kad röd- eller grön paprika, 1 dl tunn grädde Skär kålroten i 2 x 2 cm tär-
ningar, paneras i oljan ca 3-4 min. Späd med växtbuljong eller kokande
vatten. Smaksätt med buljongextrakt, mejram, paprikan. Späd med gräd-
den. Låt grytan puttra tills den känns mjuk. Sist islås persiljan.

7 MINUTERS RÖDKÅL
Snitta fint ett litet rödkålshuvud, smält 1 msk matfett i en tjockbottnad gryta,
lägg i kålen, rör om, ett smörpapper och tätt lock läggs över. Tillsätt efter
6 min 1 msk nypressad citron, "dofta" över stött anis och ev. honung. Låt
koka upp. Servera rödkålen till potatis och gröna ärter.

PURJOLÖKSLÅDA
En god svampstuvning tillagas av kantareller eller annan god svamp. Vid
förvällning av svampen bör ej vatten användas, eftersom svampen isig
själv är så vattenrik. Stek mycket lök i tärningar och tillsätt sedan den
förvällda svampen, som under tiden fått rinna av ordentligt. Strö litet mjöl
över anrättningen och späd på med mjölk samt smaksätt med buljong-
extrakt. Svampstuvningen lägges varvvis med rå purjolök, skuren i tunna
skivor i en smord eldfast form. Underst och överst lägges svampstuvning
Gräddas i ugn till dess purjon känns mjuk. Serveras med potatis.

sid 48


PURJOLÖKSGRATIN
1/2 kg purjolök, 1 lit färsk svamp (el 1/2 burk konserverad), 3 tomater, 3 msk
margarin, 1 msk vetemjöl, 2-3 dl svampspad och grädde, vitlökssalt. Skiva
den ansade purjon och låt den koka mjuk i litet av fettet samt bred ut den
på ett gratinfat. Låt svampen sakta steka i resten av fettet med lite vitlöks-
salt. Dofta över mjölet och späd med svampspad och grädde. Då stuvningen
kokat en stund häller man den över purjon. Täck hela ytan med tomatskivor
och grädda en kort stund i varm ugn -225°.

PURJOLÖKSLÅDA
Skär purjo i stora bitar (både det gröna och det vita). Lägg purjon i smörad
form och slå grädde över. Lägg på en klick margarin och gratinera i me-
delvarm ugn.

PURJOLÖKSRÄTT
Fina purjolökar skäres i små bitar på tvären och lägges i en panna i het
olja tillsammans med små blomkålsbuketter och små hela tomater. Gräddas
20 min. Serveras med färska salladsblad och garneras med gurka.

GRÖNSAKSALADÅB
2 purjolökar, 150 g palsternackor, 100 g selleri, 100 g morot, 3 msk smör,
1/2 dl olja, 2-3 tsk buljongextrakt, 2 tsk timjan, 2 msk citronsalt, 5-6 dl
vatten; 2 dsk agar-agar (i stället för gelatin). Grönsakerna skäres i lagom
stora bitar, kokas i vattnet tillsatt med smör, olja, extrakt och timjan. Agar-
ag ar lägges i vatten ett dygn före användandet. När grönsakerna kallnat till-
sättes citron och agar-agar. Skålen sköljes med vatten innan det hela lägges
i. Får stelna, uppstjälpes på fat och garneras med bladgrönt.

GRÄDDSTUVAD LÖK
Skär stor lök i ringar, "fettkoka" löken, späd med grädde, grönska med
hackad persilja.

LÖKLÅDA MED DJUPFRYSTA ÄRTER
1/2 kg djupfrysta ärter, 8-10 små lökar, lite gräddmjölk eller växtbuljong
samt riven ost. Ärterna tinas upp, lökarna skalas och får sjuda i olja eller
margarin, placeras i eldfast form varefter ärterna hälles emellan dessa.
Gräddmjölken eller buljongen hälles över och riven ost strös på. Klicka
margarin över. Gräddas i ganska varm ugn ungefär 30 min.

VEGETARISK PYTT
1 stor rödbeta, 1 palsternacka, 1 morot, 1 stor gul lök, 1 stor röd lök, 1 bit
rödkål,1 bit vitkål, 1 bit selleri. Skär rotsakerna i fyrkanter, lägg dem i tjock-
bottnad kastrull. Rör om då och då. Sätt till mejram, timjan, buljongextrakt.
Efter 10 min stektid sätt till 5 st i tjocka skivor skurna veg korvar, späd med
korvspad. Koka ytterligare 10 min, serveras direkt, möjligen med någon sal-
lad till.

sid 49


SVAMPPYTT I PANNA
7 dl kokt potatis, 5 dl förvälld svamp, 2 gula lökar, 4 msk matolja eller mar-
garin, 1 tsk buljongextrakt. Skär potatis och svamp i små tärningar. Hacka
löken. Stek potatisen mjuk i fettet Stek svamp och lök tillsammans och
bianda ned potatisen.

ROTMOS MED HELSTEKT LÖK
Lika delar kålrot, potatis och morötter kokas och males eller mosas. Lika
delar mjölk och spad vispas i moset, sedan det smaksatts med buljong.
Små i ökar ansas och sjudes lite i olja eller margarin. Rotmoset lägges upp
på ett fat med i ökarna runt om.

POTATISKAKA I
5 stora potatis, 3 stora gula lökar, 2 msk margarin eller matolja, 2 tsk kum-
min, 1 dl riven ost och något gräddmjölk. Potatisen skalas och skivas tunt,
löken skäres i ringar, som brynes lätt. Potatis och lök varvas i en form så att
potatisen lägges överst och underst med löken i mitten. Kummin strös mel-
lan varven och över. Gräddmjölk blandas med lite buljongextrakt och hälles
över, varefter lite riven ost strös över det hela. Gräddas i ca 25-30 min.

POTATISKAKA II
Förbered potatis -skala om så behövs -skiva på gurkhyvel, strimla rå
lök, blanda Lägg fett i het panna, pensla även kanterna, lägg i den råa
potatisen, packa med stekspaden då pannan är fylld, låt steka. Pröva med
sticka eller gaffel om understa lagret är färdigt, lägg då ett större lock
över pannan och vänd. Smöra pannan på nytt och för över kakan från
locket och låt den steka färdigt Serveras med kryddsås, steksås eller
äppelgrädde.

POTATISLÅDA
5 el 6 råa potatis, 1 rödlök, 3 msk skorpsmulor, 1 purjolök, 25 st hassel-
nötskärnor (hackas eller rives), 1 msk sojamjöl, paprikapulver, riven vitlök,
1 dl vatten, 1 dl grädde, buljongextrakt. Surkål om man så vill. Potatis och
lök skivas och varvas i vacker form. Buljongextrakt, surkål, kryddor och nöt-
massan strös mellan varven. Sist utröres skorpsmulorna och sojamjölet i
vätskan. Gräddas i 175° ca 40 min. Serveras med tomatsås.

HASSELBACKSPOTATIS
Ca 12 st ovala medelstora potatisar, olja, sellerisalt, 2 msk skorpmjöl samt
ev riven ost Borsta och skala potatisen. Skär dem i tunna skivor, men ej helt
igenom utan så att skivorna hänger samman som bladen i en bok. Häll olja i
en långpanna och lägg i potatisen. Strö sellerisalt över och fördela margarin
i klickar över eller häll olja över. Stek potatisen i mycket god ugnsvärme,
250-275 grader, omkr 3/4 tim. Ös den då och då med fettet. Efter halva
stektiden strös skorpmjöiet och ev den rivna osten över. Därefter öses ej
potatisen.

sid 50


POTATISPASTEJER
Man tar lika delar kokt potatis, smör och grahamsmjöl. Arbetar samman
ingredienserna väl, kaviar ut till tunn kaka, tar ut med ett runt mått lagom
stora att bekläda formarna med. Till fyllning mandel (hackad), grädde, ev
lite honung, äpplemos eller annat fruktmos. Kvarg, grädde och nötter kan
också användas.

SKÅNSK POTATIS
2 delar potatis, 1 del lök, mjölk, veg buljong. Resterande potatis från före-
gående dag skärs i små tärningar och steks bruna. Småskuren lök stekes på
samma sätt och blandas med potatisen. Alltsammans slås i en kastrull och
spädes med varm mjölk samt får koka tills det blir som en tjock sås. Smak-
sättes med ett par buljongtärningar. Serveras med rödbetor, inlagda i citron-
saft.

POTATISMOS
Ca 7 hg potatis, vatten, varm mjölk, sellerisalt. Borsta och skölj potatisen väl
och lägg den i kokande vatten. Skala den kokta potatisen och pressa den
genom purepress. Tillsätt mjölken samt ev potatisvattnet. Arbeta moset tills
det blir lätt och luftigt. Krydda med sellerisalt.

NÖTFÄRSFYLLDA POTATISAR
10 st stora råa potatisar, 1/2 hg malda hasselnötter, 1 1/2 dl kokt råris, 3-4
msk hackad smörfräst lök, en aning mald nejlika, en knivsudd paprikapul-
ver, en knivsudd buljongextrakt, lite timjan, 1 msk olja. Potatisen skalas, ur-
gröpes, insättes i oljad långpanna i ugn. Fylles efter 10-15 min med nöt-
färsblandningen och insättes för ytterligare stekning i 10-15 min. Serveras
med morotssallad, kokt mangold, broccoli och osötad äppelmos.

POTATISMOS I HÅLFORM MED RÅSTEKT KÅL
Potatis 1 kg, 1/2 msk fett, 1 dl tunn grädde och sellerisalt. Koka som vanligt
ett fint mos, som hålls varmt i värmeugn eller vattenbad. Olja en hålform,
lägg j moset. 1 1/2 liter finstrimlad kål -vit eller grön -ångas i 2 msk fett,
kryddas med kummin, färdigt på 5 min. Moset slås upp på hett stekfat och
kåken läggs i formhålet.

ÖLANDSSLAFSA
4-5 kokta potatisar skalas och males, 3 msk hackad gräs- eller purjolök,
1/2 i mjölk, 3 msk korn- eller vetemjöl, 1/2 tsk buljongextrakt. Allt vispas
väl. Slås i en väl smord långpanna. Gräddas i ugn 40 min. Ätes med lingon-
sylt.

VARMT GRÖNSAKSFAT MED TOMATSTUVNING
På ett stort fat lägges en bädd av potatismos. På mitten lägges ett kokt
blomkålshuvud. Däromkring kokta djupfrysta ärter, kokta morötter och majs.
Garnera med persilja och tomat.

sid 51


5-MINUTERS ROTMOS
Ett kilo potatis kokas, skalas och föres genom purepress eller mosas sönder
med gaffel. Ett halvt kilo kålrot -eller mer, om man vill att kålrotssmaken
skall dominera -skalas och strimlas på strimmelsidan av järnet eller fin-
rives, kokas i 2 msk fett i gryta med tättslutande lock under 4 min. och ko-
kas därefter efter påspädning av ett minimum vatten i ytterligare 5 min.
Därefter blandas potatisen och kålroten med gaffel. Kryddgrönt höjer effek-
ten men skall röras i sist.

PORTIONSPIROGER
Till degen behövs följande ingredienser: 3 dl grahamsmjöl, 2 dl vetemjöl,
125 g margarin, 1 dl vatten, 1/2 tsk havssalt. Hacka samman matlett och mjöl
till en grynig massa på bakbordet. Gör en grop i degen och häll i vattnet.
Arbeta raskt ihop degen och ställ in i kylskåpet. Tag ut den efter ett par
timmar och kavla ut och sporra den till fyrkanter omkring 8-10 cm stora.
Förvara degbitarna i kylskåpet tills de skall användas. Fyllningen kan t ex
utgöras av kokt ris blandat med hackad och brynt svamp samt lök eller nå-
gon stuvning av spenat eller sparris.

FYLLDA TOMATER
Skär ett lock av tomaterna och holka ur dem. Fyll dem med svamprisotto.
Beredning: koka råris i vatten och lite buljongextrakt -helst i koklåda för
att undvika att grynen röres sönder. Bryn lika delar hackad svamp och ris
tillsammans. Om så önskas spädes med lite tjock grädde. Fyll risotton ide
urholkade tomaterna och servera till smörgåsbord, eller som varmrätt till
lunch eller middag.

TOMATSTUVNING
1/2 kg tomater, 2 msk olja, 1/2 krossad vitlöksklyfta, 1/2 tsk buljongextrakt,
paprika, 1 msk klippt persllja. Skålla tomaterna, klyv dem och pressa ut saft
och kärnor. Hacka tomaterna och låt dem sakta puttra, omkring 15 min, i
fettet tillsammans med löken och kryddorna. Rör då och då i stuvningen så
att den inte bränner fast.

TOMATRIS
1 del råris, 3 delar vatten kokas i cirka en kvart. Får svälla i koklåda 2 tim.
Mot slutet av kokningen ilägges tomater som får koka sammans med riset
tills det är färdigt.

STUVAD VITKÅL MED UGNSTEKTA TOMATER
Vitkålen hyvlas fint och kokas tillsammans med löktärningar i vatten, som
nätt och jämnt täcker kålen. Har man potatisvatten eller annat grönsaksspad
kokar man kålen i detta. När kålen är färdigkokt tillsätter man lite mjölk,
som redes med mjöl. Smaksättes med buljong och mycket hackad persllja
och dill samt en klick margarin om man så vill. Vitkålen hälles upp på ett
fat och runt om lägges salladsblad med en ugnstekt tomat på varje blad.

sid 52


RÖDKÅLSRÄTT
Ett litet rödkålshuvud hackas eller skäres i fina strimlor och kokas i kastrull
med lock i litet olja vid svag eld. Omröres ibland. När kålen är fast och mör
iröres saften av 1 citron samt ev. lite lingonsaft och rivet citron- eller apel-
sinskal. Sötas lätt med honung om så önskas. Serveras kall i rand av varmt
potatismos, som iblandas lite smör och kummin.

ROTSAKSFAT
3/4 l jordärtskockor, 1/3 kg palsternackor, 2 msk grahamsmjöl, 2 msk riven ost,
litet mjölk, vinterkrasse. Rotsakerna tvättas väl och förvälles en stund, var-
efter skalen lätt drages av. De skäres därefter i bitar och kokas färdiga i kort
spad. Mjölet vispas tillsammans med mjölken till en redning. De färdiga
grönsakerna lägges upp på ett fat. Spadet avredes med mjölkredningen.
Såsen får koka 5 min. Hälles därpå över grönsakerna och osten rives och
strös över. Rätten garneras med finklippt vinterkrasse.

BLOMKÅL I SNÄCKA
Dela några runda eller avlånga grahamsbullar, gräv ut till skal. Doppa has-
tigt skalen i grädde, rosta på plåt i ugn. Fyll med blomkålsstuvning eller fell-
ångad blomkål, strö över paprikatärningar. Självfallet kan de enkla skalen
fyllas med rester av andra grönsaker, svamp, lök eller till efterrätt fruktmos
eller råriven frukt.

GYLLENE BLOMKÅL
1 stort blomkålshuvud, vatten, 1 tsk buljongextrakt. Sås. 3 msk margarin,
3 dl blomkålsspad, 1 dl grädde, 1 msk mjöl, 2 msk riven ost, 2 msk skorp-
smulor samt saften av en halv citron. Beredning: ansa kålen och koka den
nästan mjuk i vattnet tillsatt med buijongextrakt. Tag upp det och låt rinna
av. Såsen: smält margarinet, tillsätt mjölet och späd med spadet lite i sän-
der. Vispa upp grädden, som tillsättes under kraftig omvispning. Tillsätt
saften av 1/2 citron. Sedan får såsen icke koka mer. Lägg blomkålshuvudet
på ett fat och slå såsen över. Strö över en blandning av ost och skorpmjöl
och gratinera hastigt i varm ugn.

BLOMKÅL MED KANTARELLER
Förväll ett par blomkålshuvuden lätt (de får aldrig förlora sin vackra, vita
färg, emedan de då försämras i hälsovärde). Gör en sås av lite grönsaks-
buljong och mjölk, avredd med grahamsmjöl. Hacka putsade kantareller
och låt dem koka 3 å 4 min i såsen. Smaksätt med persilja och finhackad
färsk rödlök. Häll såsen över blomkålshuvudena och garnera med ett par
tomatskivor och finhackad dill.

HALLÄNDSK LÅNGKÅL PÅ ANNAT SÄTT
Hacka ett medelstort grönkålshuvud ganska fint. Lägg 3-4 msk matfett i
en gryta och tillsätt grönkålen, varefter den får puttra tillsammans med
någon tesked buljongextrakt några min tills den är ungefär halvfärdig. Späd
med 1 dl tjock grädde.

sid 53


RÅSTEKT BRYSSELKÅL MED PEPPARROTSSÅS
3 hg brysselkål, 2 dessertskedar tett. Till såsen: 2 msk mjöl, 1 dsk fett, 4 dl
gräddmjölk, 1 msk finriven pepparrot. Gör ett snitt i stjälken på varje huvud,
skölj kålen väl, fräs i fett under lock 7 min. Gör såsen som vanligt fett, mjöl,
mjölk, rör smidigt, tillsätt pepparroten. Lägg upp kålen på varm karott, slå
såsen över och servera därtill potatis.

LEGYMER I PAKET
Skär de ansade grönsakerna istänger eller skivor, morötter, kålrötter, -bö
nor och finsnittade brysselkålrosor. Lägg grönsakerna var för sig i smör-
papper med en liten klick fett -margarin eller smör. Vik papperet väl om-
kring till paket, lägg över paketen i potatisgrytan. När potatisen är färdig,
är legymerna det också. Slå försiktigt upp paketen på varmt stekfat. Gott
sovel till potatisen. Kryddas efter smak.

RÖDBETSHACKI
Skala 4 rödbetor, 2 medelstora lökar, 2 msk fett, 1 dl grädde. Gör så här:
mal eller strimla rödbetorna och löken, skira fettet i kastrullen, lägg i röd-
betsmassan, rör om, lägg på lock, rör om, dofta över lite mjöl, späd med
grädden, låt koka upp. Pepparmynta tar bort något av rödbetans framträng-
ande jordsmak och ger en fin smaksensation. Servera på stekta, frasiga
brödskivor. Sallad ges till.

RÖDBETSRASP
2 stora rödbetor, 3 gula lökar, 4 msk olja eller margarin, 3 tsk buljongextrakt,
pepparrot efter smak. Ansa lök och rödbetor. Hacka löken och rödbetan
eller riv på grovsidan av råkostjärnet. Lägg fett i pannan, häll rödbetor och
lök däri och låt sjuda i fettet tillsammans med extraktet. Riv pepparroten
fint och blanda i när rätten är färdig.

KALLOPS PÅ RÖDBETOR
Rödbetorna skalas tunt, skäres i skivor eller stora tärningar, lök likaså, ett
lagerbärsblad, 2 msk fett samt sellerisalt. Allt får fettkoka 8-10 min, ett par
tsk mjöl "doftas" över och röres om och tärningsbuljongen i spädes så att
rätten får en lagom sås.

RÖDBETSBIFFAR
6 dl kokta rödbetor, 3 dl kokta potatis, 1 dl finhackad lök, 1/2 tsk buljong-
extrakt, 1 dl sojamjöl. Mal rödbetor och potatis. Blanda ned de övriga in-
gredienserna och lägg smeten matskedsvis direkt i stekpannan. Bryn dem
försiktigt. Servera gärna med stuvad spenat eller grönkål.

GRÖNKÅLSPUDDING
3 dl kokta risgryn, 3 dl kokosflingor, 1 liter skummjölk, 1 tsk kardemumma.
Blanda alla ingredienserna, slå i form som eventuellt oljas. Sätt i ugn i 200°,
rör om. När puddingen något stadgat sig, tillsätts 1 l finhackad eller klippt
grönkål. Rör om så att det inte skinnar sig för tidigt. Gräddningstid 20 min.
Serveras med skirat smör och pepparrot eller finrivet äpple i tunngrädde.

sid 54


ANNAS KROPPKAKOR
1/2 kg kokt potatis pressas, 1/2 kg rå potatis rives. Tillsätt 6 msk grahams-
mjöl och gör en deg. FYLLNING: 1/4 l förvälld svamp (helst kantarell). 2 sto-
ra lökar hackas och brynes tillsammans med svampen. 1/2 tsk buljongextrakt
blandas i stekfettet. Gör bullar av smeten (blir ca 9 st). Gör en fördjupning i
mitten och lägg i fyllningen, varefter bullarna tillslutas och kokas i svag
buljong. Buljong: 8 dl. Kroppkakorna kokas tills de flyter upp, varefter de
vändes och kokas i 5 min på den andra sidan. Kvarvarande buljong kan
användas som grund till en soppa.

PANNKAKOR
B dl mjölk, 3 dl grahamsmjöl, 1 dl vetemjöl, 1 1/4 dl sojamjöl, 2 msk margarin
och ev 1 dl vispad tjock grädde. Blanda smeten och låt den stå 1/2-1 tim-
ma för att svälla. Blanda försiktigt ner den vispade grädden. Grädda pann-
kakor eller plättar.

FESTLUNCH-PANNKAKA
1 l mjölk, 3 dl sojamjöl, 2 dl grahamsmjöl, 2 dl bovetemjöl. Blanda smeten
och låt stå och svälla 1 timme. Grädda pannkakor och fyll dem med svamp-
stuvning, spenatstuvning eller en ostbit. Rulla ihop dem och placera på fat
samt strö riven ost över. Gratinera i varm ugn.

RÅRAKOR
1 kg potatis, 2 finriven gula lökar. Till stekning användes matolja eller mar-
garin. Riv löken och potatisen fint, lägg klickar i väl smord panna och platta
ut dem. Serveras med lingonsylt.

JORDÄRTSKOCKOR MED OST
1/2 kg skockor, vatten, 3 msk smält smör, 1 tsk paprika, tjocka ostskivor, 1
msk rivebröd. Koka skockorna nästan färdiga. Smörj en eldfast form och
lägg ned jordärtskockorna i denna. Blanda paprika och smör och häll över.
Täck formen med ostskivor och strö till sist över lite rivebröd. Gratinera i
250° ugn tills osten smält och fått lite färg.

SPANSK TORTILLA
1/2 kg rå potatis, 1 lök, 3 msk margarin, 4 msk sojamjöl, 1 msk grädde eller
vatten, buljongextrakt, paprikapulver. Skär potatisen i små tärningar. Fin-
hacka löken. Bryn potatisen i fettet och blanda ner löken. Vispa samman
sojamjöl, grädde och kryddor till en smet. Blanda ner den stekta potatisen.
Stek tortillan gyllenbrun och knaprig på båda sidorna eller stek små por-
tionstortillas.

RÖNNBÄRSRIS
Råris kokas i rikligt med vatten tills det är mjukt, varefter vattnet silas ifrån
och användes till soppa eller sås. Råa eller kokta rönnbär röres i riset och
det hela lägges i mitten på ett runt fat. Omkring rönnbärsriset lägges ett
lager plommon eller äppelkompott, som kokas med rönnbär.

sid 55


RISLÅDA
3 dl råris, 9 dl vatten, 3 hg tomater, 1 kn persllja, 1 hg riven ost, 5 msk olja,
4 st lökar samt 1 tsk buljongpulver. Lägg riset i blöt under natten, koka det
i samma vatten i 5 minuter. Smörj en eldfast form och varva ris, tomater i
skivor, hackad persilja, hackad lök och riven ost. (Ris underst och överst).
Blanda buljongpulvret med vattnet och slå över. Sist: riven ost. Gräddas i
225-250° i 35-40 minuter. När lådan är färdig hälles oljan över. Serveras
med grönsakssallad.

SPANSK RISRÄTT I
3 hg råris, 1/4 kg djupfrysta ärter, 2 msk finhackad lök, 1 dl olja, 1 röd pap-
rika, buljongextrakt. Skölj riset, låt det ligga i blöt under natten, koka det
mjukt i blötläggningsvatten. Strimla paprika och förväll den. Blanda paprika,
ärter och lök i riset och låt koka upp. Smaksätt med buljongextrakt. Sist
iblandas oljan. Garneras med persilja eller salladsblad. Serveras med kokta
rödbetor.

SPANSK RISRÄTT II
Ris rostas i olja på en panna tillsammans med lök och champinjoner. Fin-
hackad basilikum strös över anrättningen.

RIS I
Råris ställes i blöt över natten. Ångas upp i varm olja några minuter, var-
efter risvattnet tillsättes. Serveras med tomater eller uppblötta torkade fruk-
ter, ev russin eller fikon.

RIS II
Ris kokas i vatten. Fräses i smör med råa, rivna grönsaker, hackad lök och
svamp. Garneras med finhackad persllja och rivna morötter.

INDISK RISOTTO
Råris kokas i rikligt med vatten tills det är mjukt. Löskokt ris fräses lätt i
olja tillsammans med lökskivor tills de är spröda och möra, varefter äkta
italiensk tomatpuré tillsättes samt kummin och lite pepparmynta eller ros-
marin.

RISRAND MED NÄSSLOR
Råris kokas i rikligt med vatten ca 40 min. Får avrinna. -(Spadet kan an-
vändas till soppor eller liknande.) En rund form smörjes med olja. I riset
iröres litet kummin, rå, finhackad lök, gräslök el dyl. Hälles i formen och
får svalna. Vid uppläggningen "vändes" riset från formen på ett fat och i
mitten lägges nässlor och spenat, kokt ca 4 minuter i lite olja, utan vatten,
vid svag värme med tättslutande lock. Rätten garneras med råa, rivna moröt-
ter eller tomater, gurka, rädisor etc.

sid 56


SVAMPFÄRS I RISRAND
2 dl råris, 4-5 dl vatten, 2 msk margarin, 1 l svamp, 1 gul lök, 1 grön pap-
rika, 1 dl grädde, buljongextrakt. Garnering: tomat och persilja. Lägg riset
i durkslag och spola över med hett vatten. Sätt på riset och låt det koka
omkr 40 min. Rör ej i kastrullen; då blir riset mosigtl Packa sedan det
kokta riset i en oljad kransform och ställ den över kokande vattenånga så
det håller sig varmt. Svampfärs: Hacka svampen och fräs den i fettet. Till-
Sätt den finhackade löken och den fint skurna paprikan, som får fräsa med
svampen 5-10 min. Späd med grädden. Smaksätt med buljongextrakt och
låt det mesta av grädden puttra in. -Stjälp upp risranden på ett fat och
häll svampfärsen i hålet. Garnera med tomat och persilja.

KORNGRYNSKAKA
1 1/2 dl korngryn, 1 1/2 dl risgryn, mjölk, honung, 2-3 lökar samt 50-80 g
russin, margarin och buljongextrakt. Korngrynen, risgrynen och russinen
kokas i vatten, som spädes med mjölk och kokas till en tjock gröt. Lökarna
hackas och sjudes i fettet och blandas med de övriga ingredienserna. Hälles
i form och gräddas tills den fått färg. Serveras med lingon.

KINESISK RISRÄTT
Löskokta risgryn fräses en kort stund i smör eller olja. Kryddas med riven
muskot, kummin och paprika. Riset serveras hett i en skål. Däröver lägges
en blandning av olika finskurna grönsaker såsom spenat, morot, blomkål,
ärter, dill, tomat, svamp och persilja som fått fräsa tillsammans i olja. Rätten
ätes givetvis helst med pinnar!

OSTKOTLETTER
5 dl krossade havregryn efter hel havre, 2 hg riven ost, 2 tsk buljongextrakt,
1/2 tsk grön paprika, 1 stor gullök, 1-2 kokta potatisar. Havren kokas, males
tillsammans med potatisen, den oljefrästa löken och paprikan. Smeten
smaksättes med buljongextrakten. Rör om, forma kotletter som paneras i
olja. Serveras med legymer och svampsås.

ÄRTSTUVNING MED STEKT ÄGGPLANTA
De nya grönsakerna, som kommer från sydliga länder, kan förnya vår mat-
standard. Auberginen, heter här äggplanta, är finporigare än vår pumpa,
men påminner om denna. Skala en äggplanta tunt, skär i skivor eller
stänger -som sparris, stek i olja och margarin med hackad lök i några
minuter. Ärtstuvningen kan göras av frysta eller färska sprit- eller skidärter.
Gör så här: Lägg i en kastrull 1 matsked fett, som skiras med 2 msk mjöl.
Rör om, späd med gräddmjölk, 4 dl, eller samma volym tärningsbuljong,
grönska med persllja. Ärterna fräses i litet fett -färska tar tre minuter -
blandas i den mycket gröna såsen. Ärtstuvningen lägges upp på en låg karott
med äggplantskivorna runt om.

sid 57


HIRSDOLMAR
2 dl havregryn, 1 l vatten, 1 dl vispgrädde, 1 stor gul lök (skivad), 2 dl malda
hasselnötter, 1 tsk buijongextrakt, 2 msk mejram, 1/2 tsk paprikapulver, 1 msk
olja, 4 msk tomatpuré (eller färska tomater) 3 kokta potatisar. Hirsen kokas
i gräddblandningen ca 20 min och får svalna. Löken fräses i oljan. Hirs-
blandningen, nötterna, den frästa löken och den kokta potatisen males.
Allt blandas med kryddorna och tomatpuren till en fast smet. Lägges i
förvällda blad av vit- eller rödkål. Paneras i margarin, spädes med växt-
buljong. Stektid ca 30 min. Upptages. Såsen silas och redes, spädes med
gräddmjölk. Serveras med potatis och grönsaker eller sallader.

KORNGRYNSKAKA MED TOMAT
3 dl korngryn kokas, 1 stor gul lök smörfräses, hela lösa tomater smörfrä-
ses. Korngrynen smaksättes med lite mejram, buljongextrakt och en msk
olja. Omröres väl och varvas därpå med tomaterna och löken. Överst to-
mater och skorpmjöl. I ugn ca 30 min.

FYLLD PAPRIKA I
Paprika urkärnas och fylles med en smet, gjord av: 2 msk skorpmjöl, 5 msk
risgröt, 5 msk malda nötter, lite olja, rosmarin och buljongextrakt. Ombin-
des, paneras i ugn eller gryta. Serveras till ris och svampsås eller pota-
tismos.

FYLLD PAPRIKA II
3 jämnstora paprikor i olika färger, 1 1/2 dl kokt ris, 1 msk hackad lök, 2 msk
olja, 1 tsk buljongextrakt, 1 tsk basilikum, riven ost. Tvätta frukterna och
klyv dem. Tag noga ut kärnhuset och de vita hinnorna. Lägg frukthalvorna
i en smord form och låt dem stå i svag ugnsvärme tills de är mjuka. För-
dela fyllningen i frukthalvorna.

FÄRSFYLLD PAPRIKA
2 stora paprikor, vatten och buljongextrakt, 1 dl kokt råris, 2 medelstora
gula lökar, 2 hg svamp, 2 msk margarin, 1 dl tomatpuré. Dela paprikorna
i halvor på längden och tag bort fröhusen. Förväll halvorna några minuter
i buljong. Hacka och fräs löken och svampen. Koka riset i tredubbel mängd
vatten. Blanda ris, lök, svamp och purén. Lägg paprikahalvorna på ett smort
eldfast fat, fyll dem med färsen, klicka margarin på dem och stek vid 225°
i 20 min. Serveras med tomatsås och någon sallad.

FÄRSFYLLD GRÖN PAPRIKA
10 små paprikor, vatten, 3 dl bovetegröt, 1 burk svamp, 1 hg lök, buljong-
extrakt. Dela paprikorna på längden i två halvor och tag bort kärnorna.
Koka dem mjuka i lite vatten. Blanda bovetegröten med den finhackade
smörfrästa löken och den finhackade svampen. Smaksätt med buljong-
extrakt. Ställ paprikorna i en eldfast form och fyll i färsen. Häll tomatpuré
över. Gratinera i varm ugn 5-8 min.

sid 58


PAPRIKA-BÅTAR
Skär grönsaken längsefter, tag bort det mesta av fröna, blanda kokt ris och
stekt svamp, fyll skålarna. Paprikan -den gröna är mest vitaminrik -ska
förstås vara rå.

DANSK PUMPASPECIALITET
Pumpan skäres i tärningar som lägges i het olja i en panna tillsammans
med lökskivor. Pannan skakas ofta. Serveras i en potatis-blomkålsrand, som
beströs med körvel.

PUMPAMOS
Stora bitar pumpa ilägges i en gryta med kokande vatten och får koka, tills
de är klara, varefter de mosas och vispas tillsammans med smör och olika
kryddörter. Serveras genast.

PUMPASOVEL
Skär skivor av pumpa, hacka en stor lök fint, skira fett i stekpanna, strö
över löken, "pudra" över med buljongextrakt och paprikapulver. Stek och
vänd efter 3 min, lägg på hett fat, slå över litet tunngrädde i pannan, vispa
om och slå på pumpaskivorna. Skall ätas till grynrätter -ris, korn eller
torkade kokta ärter och bönor. Grönsallat serveras till.

SKOCKDELIKATESS
1 1/2 l jordärtskockor (jämnstora och släta i skalet) 1 l vatten. Skockorna
skalas under rinnande vatten och lägges genast i en blandning av grovt
rågmjöl och vatten. Skockorna spolas av och får sakta koka under lock
tills de äro alldeles mjuka utan att gå sönder. Upplägges på ett fat med
servett som underlägg. Överströs med brynt svamp och serveras med rört
smör och några droppar citronsaft.

JORDÄRTSKOCKSRAGU
Kokta, sönderskurna jordärtskockor värmes i litet smör eller olja tillsam-
mans med finhackad lök eller brysselkål. Serveras med tomatsås irisrand.

SMULPAJ MED JORDÄRTSKOCKOR
1 liter skivade jordärtskockor, 3 msk lök, 1/2 dl tunngrädde, 1 kryddmått
curry. Smulpaj: 1 dl olja samt 3 dl sojamjöl. De råa jordärtskockorna skalas
med stålduk (oumbärlig i köksarbetet), skivas därefter, sköljs, iläggs med
löken i eldfast form, sätt i ugn. Efter 10 minuter strös smuldegen över, var-
efter rätten placeras i ugnens mellanhöjd i 200°. Sallat och nykokad potatis
serveras till.

LÖKRIDDARE
3-4 stora lökar skäres i rätt tjocka skivor, doppas i en smet av 3/4 dl vete-
mjöl, 1 dl grädde, 1/2 dl vatten, lite olja, paprika, lite stött kummin. Stekes i
rikligt med olja. Serveras med tomatsås som rätt -eller till potatismos.

sid 59


KASTANJESTEK
1 1/2 dl skalade kastanjer, 1 1/2 dl persilja, 1 potatis, 3/4 dl majsolja, 1 1/2 dl ma-
let kokt ris, 2 dl skorpmjöl, 1 dl vlspgrädde, 1/2 dl vetemjöl, buljongextrakt,
paprikapulver, lite muskotblomma. En form smörjes väl. Kastanjerna kokas
i vatten ca 20 min, skalas och males med riset och potatisen. Kryddorna
iblandas, och mjölblandningen islås. Allt röres väl, lägges i formen som
gräddas i 175° ca 30 min. Uppstjälpes sedan den svalnat något. Garneras
vackert före serveringen. Serveras med broccoli, spenat eller potatismos
eller blomkål, morötter. ärter m m. Gurksås.

MANGOLD SOM SPARRIS
Mangolden sköljes väl, snitsas på längden i långa remsor. 1 1/2 dl vatten med
1 msk olja sättes på spisen jämte lite buljongextrakt och lite paprikapulver.
Efter uppkok ilägges mangolden och får koka under lock ca 10-15 min.
Serveras med smält smör eller pepparrotssås. Potatis som tilltugg.

FALSK KYCKLING
Ca 3 dl kokta bruna bönor jämte 3 dl kokt ris males. 1/2 hg hasselnötskärnor
males på mandelkvarn och nedröres jämte 1 dl skorpsmulor, lite olja, bul-
jongextrakt, paprikapulver samt -om man så önskar -1 par kokta pota-
tls. Allt blandas och formas till avlånga järpar som fylles med persiljesmör.
Persiljesmör: 5 msk margarin, 10 msk finhackad persllja.

MINA EGNA RECEPT

sid 60

Såser

Såser kan särskiljas dels i dressingsåser, som gärna används till sallader -dels i såser
till varmrätter, som bör användas med sparsamhet.
Variationsmöjligheterna äro nära nog oändliga och kan avpassas till envars smak och
fantasi. Vi ger här några grundtips på olika såser.

sid 61


SALLADSÅS I
1 del olja (oliv-, mandel-, jordnötsolja), 1 del citron, 1 del honung upplöst
i lite vatten, samt saften från blötlagda, torkade frukter.

SALLADSÅS II
2 delar olja som ovan, 1 del citron som ovan. I stället för citron kan även an-
vändas andra frukter, vartill kallsteriliserade frukt- och druvsafter särskilt
lämpar sig, ävensom saften av råpressad rabarber, lingon, svarta och röda
vinbär m m. Ingredienserna till såserna vispas med gaffel och tillsättes sal-
laderna alltefter som söt eller sur smaksättning önskas

SURMJÖLKSÅS
En god sås till grönsallad eller rårivna grönsaker (morötter, rödbetor, selleri,
vitkål m m) fås av följande ingredienser. 1 msk surmjölk, 1/2 dl grädde samt
citronsalt så att såsen får lagom syrlig smak. Allt röres väl samman och slås
sedan över salladen eller den rivna råkosten.

KVARGSÅS
Kvarg och yoghurt, 1 msk solrosolja vispas till en simmig massa. Därefter
kan man krydda med lök, gräslök (finhackad), libsticka, mejram, selleriblad,
lite basilikum.

PEPPARROTSÅS
Pepparrot rives fint och röres i sur grädde.

PAPRIKASÅS
3/4 l vatten eller avkok på grönsaker, 2 msk grahamsmjöl, 3 msk sojamjöl,
1 tsk veg buljongpulver, 1 tsk paprika, 1-2 msk olja. Vattnet kokas upp. Vis-
pa i grahamsmjöl och sojamjöl. Smaksätt med buljongextrakt och paprika
Såsen får koka i 10 minuter. Därefter röres oljan i.

KRYDDSÅS
3 dl surmjölk, 2 st skalade tomater, lite vitlök, olika kryddörter, 2 msk olja.
Bäst att blanda allt i en mixer, så att de olika smaknyanserna blandas. Såsen
bör vara tjock och simmig.

APELSINSÅS
Apelsinsalt med olja, skalrasp och stött kardemumma.

GRÄDDFIL MED JORDNÖTTER
Gräddfilen vispas upp med vanlig sur mjölk och smaksättes med citronrasp
och fint hackade jordnötter.

"MIN SÅS"
Citronerad sur mjölk eller eventuellt grädde smaksätts med rostade kokos-
flingor. Duger också orostade.

sid 62


BLADSÅS
Grönt av vad slag som helst passar till oljedressing. Isbergssalladen, kras-
sen, amerikansk plocksallad, vildörtsblad rimmar utmärkt i enkel oljesås -
med syrlig smaksensation. citron, apelsin, grapefrukt.

DIVERSE SÅSER
Äppelgrädde: 2-3 sura, friska äpplen, finrivs, blandas med 2-3 dl tunn-
grädde.
Grapefrukt med olja och vatten.
Citronat med olja: 1 del olja, 1 del vatten, 1/2 del nypressad citron.
Mandelgrädde: Grädden citroneras, mandeln mals.
Pepparrotssås: Salt av 1/2 citron, 1 1/2 dl grädde (visp- eller tunngrädde),
1 msk riven pepparrot.
Kokt majonnäs: 2 msk fett = 40-50 g, 2 msk mjöl, 1 tsk skånsk frösenap, 2-
3 dl gräddmjölk, 2 tsk potatismjöl (blandas in sist), 3 msk matolja, 2 msk
pressad citron. Smör, mjöl, kryddor fräses samman över svag eld, varefter
gräddmjölken tillsättes, rörs om. När såsen kallnat, iblandas oljan och citron-
saften. Förvaras kallt. Rörs ut med vispad grädde vid serveringen.

PERSILJESÅS
Koka upp 1/4 l mjölk, avred med 1 dsk potatismjöl, tillsätt finklippt persllja
och rör ner, allra sist buljongextrakt. Gott till smörkokta palsternackor och
nykokt potatis.

LÖKSÅS
Skär stor gul lök i tärningar, fettkoka löken klar och gul, inte brynt, späd
med tunn eller tjock grädde, koka upp, grönska såsen med hackad persilja.
Serveras het till sojabönsrätter, linser, vita bönor och gröna ärter

TOMATSÅS
1 1/2 msk fett, 1 1/2 msk mjöl, 4 dl tärningsbuljong eller grönsaksavkok eller
färskt grönvatten (klippt och i mortel stött grönt av alla de slag med vatten
som spädningsvätska), 3 msk nypressad tomat, hackade krassefrön.

SVAMPSÅS
Finhackade svampar -gärna kremlor och champinjoner blandat -fräses
i fett, doftas med mjöl och smaksättes med mesost. Ger en pikant arom till
stekt potatis -skivad rå potatis, stekt 5 minuter. Spädes med vatten.

CITRONSÅS I
2 msk smör, 2 msk mjöl, 4 dl vatten, buljongextrakt, 2 msk nypressad citron.
Gott till de söta rotfrukterna -palsternacka, morötter, risgryns- eller andra
bullar i stekform.

sid 63


CITRONSÅS II
3 dl mjölk kokas upp, redes med 1-2 matskedar majsenamjöl. Får koka ca
4-5 min och svalna. Vispa emellanåt så den ej skinnar sig. Smaksättes med
skalet och saften av en citron. Sist tillsättes 1 dl hårt vispad grädde. Obs.
I stället för mjölk kan vatten användas.

VANILJSÅS
1 vaniljstång sönderdelas och kokas några minuter i 3 dl mjölk. Silas. Upp-
kokas och redes med 3 tsk potatismjöl utrört i litet av mjölken. Sötas med 3
tsk honung. Får svalna, varefter 2 dl vispgrädde tillsättes.

KAPRIS-SÅS
1 msk smör eller olja, 2 msk mjöl -maisena -3-4 dl gräddvatten, 1 ci-
tron, och skalrasp, 2 msk kapris. Lagas som kokt majonnäs. Krassefrön stö-
tes och får ligga i citronsalt. Gott till ris, palsternackor, grönsaksbullar.

HOLLÄNDSK SÅS
2 dl grädde (tunn), 2-3 msk fast fett blandas med 1 dsk potatismjöl. In-
gredienserna tillsättes under omrörning och får koka upp. Smaksättes med
citronsalt och honung.

VEGETARISK SÅS
1 msk fett, 2 msk mjöl, 1 stor lök, 1 tsk buljongextrakt, 1-2 tsk sojamjöl,
5 dl vatten, 2 msk grädde. Löken skalas och delas i små tärningar, smöret
och löken får ånga samman, mjölet tillsätts och efter omrörning späds väts-
kan på och får koka några min.

VARM PEPPARROTSSÅS
Koka först upp i vatten buljongextrakt av den ljusa typen. Låt svalna. Skira
2 msk smör med tre msk mjöl, grovt eller siktat, vispa och tillsätt buljongen,
låt koka upp, smaksätt med pepparrot. Ätes till råstekt potatis. Kall peppar-
rotssås är gott på grönsakssmörgås.

MAJONNÄS
2 msk smör, 2 1/2 msk mjöl (vete eller soja), -använder man soja får man
dock ta något mer. 2 dl vatten, 1 dl olja, 1 dl tjock grädde, 2 msk citronsalt.
Beredning: Smör och mjöl fräses i en kastrull, vattnet påspädes och såsen
får koka 10 min. Då såsen är kall iröres oljan droppvis under kraftig om-
rörning. Citronsaften iröres, varefter man strax före användandet vispar ner
den tjocka grädden.

sid 64

Efterrätter

Eftersom en vegetarisk måltid i sig själv är en njutning i smak och färg är behovet av
särskild efterrätt mindre markerat.
En regel är att färsk frukt lämpligen ätes f ö r e, medan annan frukt lämpar sig
bättre e f t e r måltiderna.
Undvik s äta sylter, mos och marmelader; även så fruktkonserver i stark sockerlag
("heavy syrup"). Se också upp med konstgjorda sötningsmedel, färgämnen och konser-
veringsmedel- läs alltid på förpackningen!
Använd grädde och fett med sparsamhet samt honung i stället för socker.

sid 65


VINBÄRSSOPPA MED MANDELPASTEJER
1/2 l sv vinbärssalt, 1 l vatten kokas upp, redes med 2 msk potatismjöl. Ser-
veras med mandelpastejer sedan soppan svalnat.

FRUKTSOPPA MED RIS
Tvätta ris och frukt väl, ställ i blöt en timme i varmt vatten, koka upp risgryn
russin, plommon, några dadlar -2 dl risgryn, 1 dl russin, 12 st plommon,
2 st äpplen, 2 st päron -efter tillgång tar man frukten, 1 1/2 l vatten. Smak-
sättning: rivet citronskal samt lite grädde vid serveringen

GAMMALDAGS SAFTSOPPA
Har Ni glömt sagogrynen? Sätt in dem i kostmedvetandet igen. De grynen
ger inte nämnvärda kalorier. När saftvätskan kokar, slå i 1 dl sagogryn (sam-
ma som potatisgryn). Smaksätt soppan med skalrasp av citrusfrukter. Gärna
också litet hackad mandel.

ÄPPELSOPPA MED BRÖD
Klyfta
råa äpplen, skär gammalt bröd i tärningar, lägg fett eller 1 msk olja
i kastrull, slå i äppelklyftorna, låt uppvärmas under lock utan att bryna, späd
med vatten. Avsmakas med lite grädde om man så har.

APELSINSOPPA
Koka upp 1 l vatten, avred med 2 msk potatismjöl, utrört med kallt vatten,
lyft av, tillsätt skal av de borstade apelsinerna. Låt kallna, rör i honung efter
smak och pressad salt av 3-4 apelsiner.

FRISKSPORTSOPPAN
1 1/2 dl korngryn, 2 l vatten, 4 st äpplen eller 1 hg torkade, 1 1/2 dl russin, 1 dl
skurna fikon, 1 1/2 dl vetegroddar. Koka upp alla ingredienserna, låt koka 6-8
min. Ställ i koklåda. Färdigt efter 1 timme.

RABARBERKRÄM
1/2 kg rabarber, 12 st fikon, vatten och 1 msk potatismjöl. Fikonen blötläg-
ges dagen före i så mycket vatten att det står över dem när de är UPP-
blötta. Därefter klippes de i bitar, rabarberna ansas och skäres, alltsam-
mans kokas tills rabarberna är mjuka. Redes med potatismjölet utrört i lite
vatten.

FYLLDA KATRINPLOMMON
1/2 kg katrinplommon, 1 hg sötmandel, 2 dl tjock grädde, ev 1 msk honung.
Katrinplommonen blötlägges och får ligga ungefär ett dygn i så mycket vat-
ten att det nätt och jämt står över dem. När de äro väl mjuka öppnas de
försiktigt och kärnan urtages. Sötmandeln skållas och i varje plommon
ilägges en mandel. Plommonen lägges därefter i en skål och den vispade
grädden slås över. Det hela överströs med hackad mandel om så önskas.

sid 66


PEPPARMYNTSPÄRON
1 l vatten, 8 hg päron, 6 msk pepparmyntsblad, 2-3 msk honung. Vattnet
och pepparmyntan kokas 5 min och silas. Honungen ilägges, varefter de
skalade och i klyftor skurna päronen ilägges och kokas tills de är mjuka.

ÄPPELPUDDING MED VANILJSÅS
2 msk margarin, 4 dl brödsmulor, 3/4 kg syrliga äpplen, 1 msk honung, 1/2
tsk muskot, skal och saft av 1/2 citron, 1 1/2 dl hett vatten. Smält smöret i en
stekpanna. Bryn brödsmulorna lätt under omrörning. Varva bröd och sik-
vade äpplen i en eldfast form. Lägg honung, muskot och citronskal på varje
lager, avsluta med brödsmulor. Häll det heta vattnet, blandat med citron-
saften, över och grädda i ugn tills äpplena är mjuka och puddingen fått färg.

RÅ ÄPPELKRÄM
3/4 kg äpplen, 1 l vatten, 1 msk honung, 4 msk potatismjöl, citronsaft. Skala
och kärna ur äpplena Koka skal och kärnhus i 1 l vatten i 10 min och sila
därefter lagen. (De skalade äpplena har begjutits med citronsalt för att ej
mörkna.) Låt lagen koka och red av med potatismjöl. Vispa krämen tills den
mesta hettan avgått. Tillsätt den rårivna äppelmassan. Servera krämen med
mjölk, tunn grädde eller vaniljsås.

STEKTA ÄPPLEN MED MYNTA
6 äpplen, 3 msk honung, 3 tsk pepparmynta, 3 tsk margarin, 2 msk vatten.
Kärna ur äpplena. Skala överdelen av äpplena. Lägg några blad mynta i
botten på en smord eldfast form; ställ äpplena på bladen. Fyll vart äpple
med en blandning som gjorts av margarin, honung och mynta. Tillsätt vat-
ten. Lägg lock på formen och baka i ugn tills frukten mjuknat. Tag bort loc-
ket och öS äpplena med lagen som bildats och låt dem koka en liten
stund till.

ÄPPELLÅDA MED KOKOS
5-6 äpplen, 2 dl vatten, 100 g smör eller margarin, 3 dl kokosfllngor samt
3 msk honung. Äpplena skäres i tärningar och lägges i smord form. Vatten
slås över och formen insättes i ugn med 225° värme i ca 10 min. Blanda fett,
kokos och honung och bred smeten över äpplena, varefter anrättningen
färdiggräddas.

SNABBDESSERT
Smöra en eldfast form eller ett fat. Skär sura äpplen i tärningar, lite honung,
ett lager hackad mandel, ett lager äpplen -och fyll med resten av mandeln.

KALASÄPPLEN MED GRÄDDE
10 st äpplen av lös höstfrukt urkärnas försiktigt och fylles med 1 tsk marga-
rin, 1 tsk apelsinmarmelad, 1 tsk skorpmjöl samt 2 tsk honung. Gräddas i
god ugnsvärme. Serveras avsvalnade med spritsad grädde över.

sid 67


ÄPPELPAJ (SMULPAJ)
1 hg margarin, 2 dl mjöl (siktat graham), 2 msk honung, 4 hg äpplen och lite
kanel. Hacka margarinet fint i mjölet, blandat med honungen. Kärna ur äpp-
lena, skär dem i klyftor och lägg dem på ett oljat, eldfast fat. Strö över
kanel. Strö över pajsmulorna. Gräddas i 225° tills pajen fått vacker färg.

SMÅ ÄPPELKAKOR
125 g kokt pressad potatis, 125 g margarin, 80 g vetemjöl eller siktad gra-
ham, 50 g bovetemjöl, 2-3 äpplen samt honung och kanel. Lägg alla ingre-
dienser på bakbordet och arbeta ihop dem till en jämn deg, som lägges att
vila en stund på kallt ställe. Kavla och sporra ur fyrkanter. Lägg på äppel-
skivor, honung och kanel. Vik upp från hörnen så att det blir kuvert. Gräd-
das i 225° omkring 10-15 min.

ÄPPELRIDDARE
5 st äpplen skäres i tjocka, runda ringar. Urkärnas. Doppas i en smet av 1/2
dl vetemjöl, 1 dl tunn grädde, litet vetegrodd, litet kanel och lite honung.
Vändes hastigt i stekpanna i varm olja.

ÄPPELSNÄCKOR
10 äpplen skalas, kärnhusen urtages försiktigt, så att äpplena ej går sönder.
Lägg 1 tsk honung i varje äpple. Rullas i lite skållad mandel skuren i strlm-
lor. Sättes sedan på väl smord plåt eller panna i ugn cirka 225° i 15 min.

ÄPPELKAKA MED VANILJSÅS
2 l syrliga äpplen, 2-3 msk honung, 1/2 l skorpmjöl, 2 msk smör. I botten på
en smord form lägges ett lager skorpmjöl, ett lager äpple varvtals. Honungen
klickas i och överst lägges skorpmjöl. Smöret klickas över, varefter kakan
gräddas i svag värme ca 45 min. Serveras med grädde eller vanlljsås av 3 dl
mjölk, 3 tsk potatismjöl, 2 msk vanlljsocker, 2 dl vispgrädde samt 1 stång
vanllj. Beredning: koka vaniljstången tillsammans med mjölken, rör ut pota-
tismjölet i litet av mjölken och tillsätt redningen samt vaniljsockret. Får koka
upp. När såsen svalnat iröres den vispade grädden.

FESTDESSERT
Vispa tjock grädde tillsammans med honung och blanda i tunna äppelski-
vor, bananer (gärna sk bananflingor), apelsinskivor, fikon, nötter och dadlar
osv. Dekorera med annan frukt.

VARIATION AV FESTDESSERT
En variation på samma rätt är tunn grädde, blandad med honung, banan-
flingor och litet rivna apelsinskal.

sid 68


FILMJÖLKSAPELSIN
5 dl filmjölk blandas med 1 dl tunn grädde, vari lägges 3-4 småbitar sön-
derskurna apelsiner.

BLANDGOTT
3 dl aprikoser, 5 st fikon, 3 dl vatten, 1/2 dl hackade nötter samt 1-2 dl
vispgrädde. Aprikoser och fikon tvättas väl och blötlägges i vatten. När fruk-
ten är mjuk, hälles spadet av i en kastrull. 2 tsk agar-agar utröres i 2 msk
vatten och tillsättes spadet, när detta närmar sig kokpunkten. Denna lösning
hälles över frukten, sedan fikonen dock först klippts i bitar. Allt stjälps upp
i portionsskålar, som ställes kallt tills blandningen stelnat ordentligt. Upp-
stjälpning sker sedan på ett fat och garneras med hårt vispad grädde som
spritsas över. Hackade cashewnötskärnor strös över

SVAMPAR I SNÖ
4 bananer, 3 dl bär eller mos, 2-3 dl tjock grädde samt persikohalvor. Som
grund kan användas frukt eller bärmos eller en gröt av avorioris kokt på
mjölk. Ett lager bredes ut på ett vackert fat. Det hela täcks av ett lager vis-
pad grädde, varefter bananerna delas i 5 cm långa bitar och ställes på ända
med lagom mellanrum. På toppen av varje banan placeras en persikohalva.
Strö hackad mandel över.

MANNAGRYNSFLAMMERI
2 dl mannagryn, 1/2 l söt mjölk, 4 st aprikoser samt lite honung. Mjölken
kokas upp. Grynen ivlspas, får koka cirka 10 min. Om smeten blir tjock
spädes med litet tunn grädde eller sötmjölk. Aprikoserna hackas, ej för fint,
och kokas med. Smaksättes med honungen. Uppslås i form och får kallna
något. Uppstjälpes och garneras med konserverad frukt eller ätes med saft-
sås

MANNAGRYNSKAKA
2 dl mannagryn, 40 g smör, 1-2 msk sojamöl, 1 l söt mjölk, 10 st söt- och
2 st bittermandlar, 2 msk honung. Mannagrynen kokas mjuka i mjölken och
slås upp. Smöret röres i tillsammans med den rivna mandeln, som blandats
väl. Honungen och sojamjölet vispas väl och röres i när gröten svalnat lite
och alltsammans fylles i en smord form. Gräddas i ugn omkring 1/2 timme.
Serveras med sylt eller saltsås.

MOROTSTÅRTA
3/4 dl fett, 3/4 dl gräddmjölk, 3 dl vetemjöl, 3 dl rårivna morötter, 2 tsk bak-
pulver samt 1 tsk buljongextrakt. Morötterna och bakpulvret blandas med
mjölet, fett och gräddmjölk tillsättes, gräddas i god ugn.

sid 69


KORNGRYNSKAKA
1 1/2 l mjölk, 2 dl helkornsgryn, 1 dl havregryn, 3 gula lökar, buljongextrakt,
timjan, fänkålsfrö, 2 msk fett, 3 msk russin. Alla ingredienserna kokas upp
som till kruska, massan lägges i smord form och gräddas i god ugnsvärme.
Serveras med -alternativ 1. Lingonsylt, 2. Skirat fett med riven pepparrot,
3. Sallad i dressing. I stället för kruska -bra matsäcksföda!

POTATISVÅFFLOR I
250 g kokt potatis, 1/3 l mjölk, 5 dl siktat grahamsmjöl, 1 tsk bakpulver, 1
msk smält margarin, 2 dl kallt vatten. Pressa potatisen och blanda den med
mjölet och mjölken. Låt stå och svälla en stund. Blanda med margarin, bak-
pulver och vatten. Vispa smeten kraftigt före gräddningen Gräddas på våf-
feljärn med margarin.

POTATlSVÅFFLOR ll
325 g pressad, fin potatis, 325 g mjöl, 7 dl mjölk, 40 g skirat fett. Gräddas
ismort järn. Serveras med sylt och grädde

ÄPPELPLÄTTAR
1/2 liter mjölk, 1 1/2 dl grahamsmjöl, 1 1/2 dl vetemjöl samt 2-3 stora äpplen.
Mjölk och mjöl blandas. Får stå och svälla någon timma. Äpplena rives på
grovsidan av råkostjärnet och iblandas. Stekes i margarin eller olja och
serveras med lingon eller annan sylt.

SPENATPLÄTTAR
Ett pkt, 2 1/2 hg djupfryst spenat, 1 l mjölk, lite vetegroddar, vetemjöl, lite
riven lök. Mjölet tages efter behov tills en lagom tjock smet uppstår. Gräd-
das vackert bruna, ätes med lingon.

GRÖNA PLÄTTAR
2 hg rå spenat eller 1/2 l småskuren grönkål, 4 dl sammalsmjöl, 4 dl vatten-
grädde, 2 rårivna potatis. Spenat, grönkål, nässlor eller annat bladgrönt slås
på apparat eller finklipps, blandas med de andra ingredienserna -potatisen
ska finrivas för att verka som bindemedel. Av smeten gräddas plättar. Fin-
rivet äpplemos till.

VETEGRODDSPLÄTTAR I
2 dl vetegroddar, 3 dl vetemjöl, 1 l mjölk. Allt vispas samman, får svälla
Lägges som plättar i en stekpanna. Stekes i margarin eller olja. Ätes med
sylt.

VETEGRODDSPLÄTTAR II
3/4 l mjölk, 2 1/2 dl vetegroddar, 2 1/2 dl kli, 2 1/2 dl vetemjöl. Alltsammans blan-
das och får stå och svälla 1 eller 2 timmar. Gräddas 3 st åt gången i panna
i olja eller margarin.

sid 70


BONDEPIGE MED SLÖR
1/2 l skorpmjöl, 1/2 msk honung, 2 msk smör, eller margarin, 3 dl surt äpple-
mos, 1 dl jordgubbsylt, 2 dl tjock grädde. Stek smulorna knapriga, låt svalna.
Lägg ett lager brödsmulor i botten på en skål. Täck med äpplemos och
några klickar jordgubbssylt och hälften av den vispade grädden. Lägg på
nytt lager av smulor och sylt, samt sist grädden.

GRAHAMSVÅFFLOR
Till 5-6 laggar: 5 hg grahamsmjöl, 1 hg margarin, 1/2 l mjölk, 2 tsk bakpul-
ver. Blanda mjöl, bakpulver och mjölk till en jämn deg, rör ner det smälta
margarinet. Värm ett våffeljärn på båda sidor. Smörj med smält margarin.
Lägg en del av degen på järnet och grädda jämnt gulbruna. Lägg upp dem
på bakgaller att kallna. Lägg dem ej på varandra förrän de skall serveras,
då de annars fort blir mjuka. Servera med mos eller kompott, ev blandat
med tjock grädde.

FRASVÅFFLOR
3 dl siktat grahamsmjöl, 1 1/4 dl vatten, 4 dl tjock grädde, (gärna sur}, 1/2 hg
margarin. Blanda mjölet med vattnet. Sätt till den vispade grädden och rör
sist ner det smälta avsvalnade margarinet. Låt smeten stå och svälla någon
timme. Grädda som föregående recept.

NÄSSELPLÄTTAR
1 dl pulvriserad nässla. 1/2 l söt mjölk, 1 dl vetegrodd, 1 msk olja, vetemjöl
efter behov. Allt blandas väl, lägges med slev i klickar i stekpanna. God
värme. Extra olja till stekning. Serveras med lingon eller tranbärssylt.

BANANSNÖ
1/2 l söt grädde vispas, 125 g ananas skäres i småbitar, 3-4 bananer skäres
i tunna skivor och blandas med grädden. Serveras genast.

BANANSALLAD
3 bananer, 3 hg vindruvor, 2 dl kokt ris, 3 msk "majonnäs" (se recept bland
såser), 1 msk citronsaft samt 8 msk vispgrädde. Druvorna skäres, likaså
bananerna. Druvorna delas på mitten och alltsammans blandas i en skål.
En tesked vanlljsocker kan tillsättas grädden om man så vill.

SELLERIBANAN
2 bananer mosas väl och blandas med ett selleri, rivet på medelgrovt riv-
järn. Massan tillsättes med lite citron och en aning honung och blandas
ytterligare.

RIS OCH BANANER
Koka 1 1/2 dl ris, spola det, lägg upp vackert på fat. Pudra över med lite lök-
puder och lite paprika. Skala och dela bananer på längden, panera dem
hastigt i olja eller smör. Dekorera riset med dem, servera genast.

sid 71


RISPLÄTTAR
1 1/2 dl kokt råris, mjölk efter behov, 1-2 "nävar" kll, resten vetemjöl tills
smeten blir lagom tjock. Smeten får svälla. Gräddas i olja och ätes med
någon sylt.

FRUKTKAKA
1 1/2 dl fett, 1 msk honung, 3 dl grahamsbröd, 1 1/2 dl gräddmjölk, 2 tsk bak-
pulver. Degen läggs ismord stekpanna, ströa med kokosflingor, över hela
kakan läggs råa äppleklyftor. Gräddas i god ugnsvärme. Serveras med va-
niljsås. Vaniljsås: se äppelkaka.

PAJDEG
Koka, skala och pressa potatis -100 g potatis, 100 g mjöl, 100 g fett. Blan-
das, får vila en stund. Kavlas ut, tas ut med runt mått, små formar kläs med
kakorna. Gräddas i het ugn som alla smörkakor.

MANDELPASTEJER
1 hg smör eller margarin smulas med fingrarna tillsammans med lite gra-
hams- och vetemjöl, ca 2 msk majsolja, 3 msk kallt vatten. Av degen tryckes
lite i pastejformar, fylles med mandelmassa

LAGGTÅRTA
2 msk honung, 1 1/2 dl margarin, 3 dl havregryn, 3/4 dl vetemjöl 1/2 dl vatten.
Smöret, mjölet och havregryn en samt honungen smulas tillsammans, vattnet
tillsättes och av smeten formas en deg som ut kavlas med mjöl på bakbordet
till stora kakor eller bottnar. Bakplåten smöras och bröas väl, innan kakan
pålägges. Gräddas i god ugn till vacker färg. När kakorna kallnat lägges de
på tårtfat med vispad grädde emellan.

DADELGOTT
1/4 kg fikon, 2 dl dadelpasta, 1 1/2 hg nötter, 1/2 hg mandel. Mal fikon, hacka
nötter. Blanda alltsammans med dadelpastan. Rullas i flagad mandel eller
cashewnötter i ungefär 5 cm långa stänger.

KOKOSBOLLAR
3 hg hasselnötter, 2 hg fikon, 1 citron, kokos. Nötter och fikon males, saften
av en citron tillsättes. Formas till små runda bollar, som rullas i kokos.

KVARGDESSERT MED HALLON
1 l hallon eller jordgubbar, 4 dl kvarg. Garneras med hackad mandel och
några hela hallon eller jordgubbar.

KVARGDESSERT
1/2 kg kvarg, 3 rårivna äpplen, 1 dl vispgrädde, 1 tsk vanlljsocker. Blanda
alltsamman och dekorera med druvor, ananas eller annan frukt.

sid 72

Smörgåsar

Ett bra bröd är den självklara grunden för en näringsriktig smörgås. Använd därför
osötat fullkornsbröd, där smakaromen också kommer lill sin fulla rätt. Observera att
märka brödtyper (t.ex. kavring) innehåller färgämnen, mörk sirap eller har upphettats
för mycket och således inte är hälsobröd.
Använd lite smör (helst osaltat) i ställel för del mera onaturligt framställda marga-
rinet. Som pålägg rekommenderas mager ost eller mesost saml sallad, gurk- eller
tomatskivor.
Ät måttligt med bräd och tugga det -liksom all annan mat- väl.

sid 73


VARMA SMÖRGÅSAR
Fyll två smörgåsar med stekt lök och tomat, lägg samman och stek båda
sidor eller grädda hastigt i ugn. Servera potatissallad till. Gör grön sås -
de som har apparat -grönkål, purjogrönt, persilja -endera: smaksätt
såsen med citronerad grädde. Fyll de stekta bröden med stuvad jordärts-
kocka, stekt rödbeta med vegetarisk sylta eller vegetarisk pastej eller kas-
tanjepuré med gurka. Som vanligt, fantisera med enklare och finare ingre-
dienser till fyllning. Men det stekta ska följas upp med sallader eller bara
enkel grön sallat i oljesås eller sås med pepparrotssmak

VARM SVAMPSMÖRGÅS
Skär en rund skiva av rågbulle. Hacka någon svamp (helst blandsvamp)
som kantarell, fårticka och blodriska. Fräs smör och rödlök, späd med nå-
got tunn grädde, lite bovetemjöl och buljongextrakt, rör om samt lägg på
smörgåsarna och servera genast eller sätt in dem i ugnen några minuter
före servering.


14 OLIKA SMÖRGÅSPÅLÄGG
Lägg först salladsblad, spenat, persilja eller annat grönt på smörgåsen
och därefter något gott pålägg, såsom tex
1. Välj någon av de råa eller kokta salladerna t ex legymsallad,
potatissallad, rödbetssallad.
2. Lägg tomatskivor och råa lökskivor på smörgåsen. Löksmaken
känns inte så stark om man äter löken med tomat.
3. Mesost med råa lökskivor. Löken bör läggas på mesosten strax
innan man äter smörgåsen.
4. Kalla potatisskivor, på vilka man stryker tunt med vegetarisk
buljongextrakt.
5. Kalla potatisskivor med inlagd gurka.
6. Kalla potatisskivor med inlagda rödbetor, varpå man strör lite
råriven pepparrot.
7. Kalla potatisskivor med tunna svarta rättika. Om man har lite
kall pepparrotssås eller majonäs blir det gott att ha på.
8. Skär itu potatisbullar och lägg på smörgåsen med ett par to-
matskivor som garnering.
9. Lägg råa äppelskivor på smörgåsen och ovanpå dessa torkade,
uppblötta katrinplommon. Uppblötta aprikoser lägges på äppelsklvor
10. Tunna skivor av fikon.
11. Små russin strös på smörgåsen.
12. Dadlar, ur vilka man tagit bort kärnorna, plattas ut med en
kniv och lägges på brödet.
13. Malda nötter och russin blandas väl och blir ett mycket gott
pålägg.
14. Finhackad grönkål och fransk vitlök eller persilja och vitlök.

sid 74


VARM FÄNKÅLSSMÖRGAS
Tag en halv fänkålsrot, hacka fint, strö över lite buljongextrakt. Skär en fyr-
kantig eller rund skiva av grovt bröd. Bred smör på skivan, skär en skiva
av norsk god osötad mesost som lägges på smörgåsen. Se till så att ost-
skivan ej täcker hela brödskivan, då ost smälter ned på plåten vid värme.
Strö eller tryck hårt ned fänkålsroten som hackats, strax före insättningen
i ugnen. Baktid ca 4-5 min. Serveras varm.

LÖK- OCH OSTSMÖRGÅS
Kavring smöras, runt kanten lägges gröna ringar av purjolök, i varje ring en
klick majonnäs, som färgats med rödbetssalt. Tvärs över smörgåsen ett
band av osttärningar.

PAPRIKASMÖRGÅS
Skär rätt tunna skivor av kavring, grovt bröd eller rågbulle. Bred på smör,
lägg därefter på en ostskiva. Finhacka grön och röd paprika och lägg på

GRÖN SMÖRGÅS
Färga smör med spenat, som malts genom persiljekvarn. Smöra på grovt
bröd, lägg runt kanten gröna vindruvor, forma en ros av brysselkål som
placeras i mitten, lägg strimlor av ost runt rosen.

VITT OCH GRÖNT
Strimla vitkål, finriv något pepparrot, blanda i citronerad grädde eller ma-
jonnäs. Sönderdela grönkål, lägg i rader över fyrkantig smörgås, så att den
blir grön och vit.

VITT MED RÖTT
Skär tunna skivor av vitt bröd till fyrkanter, bred -mjukost uppblandad och
utrörd med en klick smör -på ena sidan, lägg samman två och två, spritsa
ut en klick ost på mitten av varje sandwich, sätt en rädisros i klicken.

GRÖNT OCH RÖTT
Skiva fullkornsbröd j tunna skivor som smöras. Innerst lägges grönkål i
äppelgrädde, ytterst i kanten tunna skivor av små tomater.

LILA OCH GULT
Riv på strimmelsidan av råkostjärnet rödkål, strimla äpple, blanda citron-
grädde, lägg snett över smörgåsen en rand kål, en rand äppelsås, strö över
finklippt persilja som flingor.

I GULT, GRÖNT, RÖTT
Kavring smöras, garneras från ytterkanten med finklippt persilja, rårivna
morölter, innerst små till rosor formade rädisor.

sid 75


VEGETARISK PASTEJSMÖRGÅS
Smör strykes på stora kex. Stryk på tunt av veg. pastel. Lägg en tunn
skiva av citron och sist en dillkvlst eller persiljekvist.

LANDGÅNGAR ELLER SMÅ SNITTAR
Skär en skiva kavring långs efter, likadant formbröd, smöra innersidorna
med pepparrotssmör, grönska med klippt persilja, lägg samman skivorna,
smöra tunt översidan, spritsa långsefter med rört grönt smör och mjukost
blandat. Garnera med hackad grön paprika eller grön gurka -hackade
morölter i små tärningar. Skäres i avlånga bitar eller trianglar. Variera
smörgåsfloran. Garnityr. Pastejer av sojabönor, som rörts ut med vispad
grädde, finklippt, stött kryddgrönt spritsas i krumelurer. Svampstuvning
Gröna, frysta ärter i sås. Ostkuber med äppeltärningar, lagda i citron -
för att inte svartna. Grovbröds-smörgåsar blir bäst med banan, vindruvor,
päron, blötlagda russin och plommon, som urkärnas och fylls med mandel-
pasta.

SANDWICH MED SPARRIS, RÖDBETOR, PERSILJA
Skivor av grahamsbröd, veg. margarin, sparris, kokta finhackade rödbetor,
finhackad persilja. Lägg sparrisen i rader på smörgåsen, lägg fyllningen
emellan.

SANDWICH MED MOROTSKVARG
Skivor av tyskt kommisbröd, veg. margarin, salladsblad, 2 hg kvarg, morots-
saft, gräslök. Skölj salladen och låt den rinna av. Passera kvargen och
blanda den med morotssaft så att den får fin färg. Blanda i finklippt gräs-
lök. Tag ut med runt mått smörgåsar och bred på margarin. Lägg ett sal-
ladsblad på varje sandwich och därpå kvarg.

SANDWICH MED OST
Små trianglar av grahamskaka, veg. margarin, mjukost, röd paprika. Gar-
nering: sallad. Paprikan kärnas noga ut och fylles med mjukost. Låt den
ligga kallt en stund. Bred margarin på brödet. Skär tunna skivor av ost-
paprikan och lägg på. Garnera med små spröda salladsblad.

FRUKTSMÖRGÅS
Grovt bröd smöras, snett över det läggs tunna apelsinklyftor, runt kanten
ett band russin.

ÄPPLESMÖRGÅS
Stek skivor av äpple i smör, lägg längs en smörgås, strö finskuren persilja
eller finklippta purlolöksblad utefter kanten.

BANANSMÖRGÅS
Formbröd skäres i skivor, smör bredes över. Så lägges strimlor av äpple
med skalet på, och över detta ett lager av skivade bananer, sist spritsas
lite tomatpuré över.

sid 76


CITRONSMÖRGÅS
Hårt frisksportarbröd, avlångt, smöras. Hackad spenat i citrongrädde längs
kanten. I mitten en till stjärna formad skiva av citron, vid sidorna några ski-
vor av rädisor.

MEDALJONG
Rättika, finriven med äpple, lägges på smörat grovt mjukt bröd. Längs kan-
ten en rad russin.

SMÖRGÅSAR VID GRÖN FEST

En fyrkantig kavringskiva
Stryk på rättiksallad och i vänster hörna lägg en bit av salladsblad och på
detta en rädisa som skurits ut som en öppen näckros och framför ett band
av skivade rädisor.

Russinlimpsmacka
Stryk på tunt med veg. pastej. Garnera med gurka, grönsallad, tomat eller
rött äpple.

Rågkakstrekanten
Smör påbredes. Garnera överst med 5 tunna gurkskivor, lägg sedan över
brödskivan finriven morot samt lägg i övre kanten mot gurkskivorna lite
riven rödbeta och på spetsen lägges en persiljekvist.

Kexsmörgås
Lite smör påbredes. Urholka ett vackert gott äpple och skär i tunna skivor.
I äpplehålet lägges en klick röd eller svart vinbärsgelé.

MINA EGNA RECEPT

sid 77

Bakverk

Såsom meddelades i föregående avdelning (smörgåsar) bör matbrödet vara av full-
kornstyp och osötat. Det är nämligen betydelsefullt att alla sädeskornets beståndsdelar
(även grodden) ingår. Vitt bröd är vitalämnesfattigt och erbjuder dåligt tuggmotstånd
för tänderna.
Undvik vid bakning stark upphettning. Kakor blir lättare genombakta och anses
förlora mindre vitaminer under bakningen än limpor.
Småkokor, pajer, tårtor med de ur hälsosynpunkt olämpliga ingredienserna vitt mjöl,
socker och fett samt ofta därtill färg- och smakämnen bör i största möjliga mån undvikas.

sid 79


MATBRÖD

LIMPA
1/2 kg kornmjöl, 1/2 kg grahamsmjöl, 1/2 kg vetemjöl, 1/2 kg rågmjöl, 1 1/2 l
vatten, 1 hg jäst, 2 msk fänkål, 3 msk olja, 1 tsk havssalt. Vattnet ljummas.
Fänkålen, jästen och oljan islås och så iröres mjölet. Blandas väl. Får jäsa
till dubbel storlek cirka 45 min, arbetas med mera mjöl på bakbordet, for-
mas till avlånga eller runda limpor. Lägges på bakplåt och får jäsa cirka
20 min i värmeugn eller lämplig dragfri plats. Gräddas i 250-275° i cirka
30 minuter helst i mitten av ugnen. Har man tillgång till egen handkvarn bör
man mala mjölsorterna strax före

FIKONLIMPA
1 l kvargvassla, 8 dl rågmjöl, 8 st fikon, 2 dl vetegroddar, 2 dl sojamjöl, 3 dl
vetekll samt vetemjöl för utbakning. Fikonen blötläggas väl, klippes i bitar
samt lägges i vasslan. Gräddas i 175-200° ca 45 min.

NORRLANDSLIMPA
1 kg grovt sammalet rågmjöl, 1 liter vatten, 1 kg rågsikt, 2 msk fänkål, 1 msk
tångmjöl, 1 hg jäst. Vattnet kokas upp och slås hett över det grova råg-
mjölet samt ställes så att det håller sig varmt ett halvt dygn, varefter råg-
sikt, tångmjöl, fänkål och jäst iblandas och ställes att jäsa. Sedan tages
degen upp och arbetas smidig och formas till limpor eller bullar. Kan
gräddas i form eller på plåt vilket man önskar. Gräddningstid 1 timme i
175° värme. Håller sig länge mjukt.

GROVT FORMBRÖD
1/2 l vatten, 1 dl olja, 1 dl riven mesost (osockrad), 1/2 l grovt rågmjöl, 2 dl
sojamjöl, 1/2 l rågsikt, 10 pomeransskal, 1 dl sesamfrö, 50 g jäst. Rör ut
jästen i degspadet. Tillsätt de övriga ingredienserna och arbeta allt till en
smidig deg. Lägges i en avlång form. Får jäsa samt gräddas i cirka 175°.

ESTNISKT FORMBRÖD
6 dl vatten, 6 dl grahamsmjöl, 6 dl vetemjöl, 100 g jäst, 1 tsk havssalt. Koka
upp vattnet och häll över grahamsmjölet. Låt det stå och svalna. Rör sedan
i jästen, som har lösts i ljummet vatten och litet av vetemjölet. Låt jäsa till
dubbel volym. Knåda ut degen till två limpor, som lägges i formarna sedan
dessa smorts med matolja och beströtts med vetegroddar eller havregryn.
Får jäsa ytterligare upp till formkanten. Gräddas i 200° cirka 1 tim.

HALVGROVA LIMPOR (2 ST)
1/2 l degspad, 5 dl sammalet rågmjöl, 5 dl grahamsmjöl, 5 dl vetemjöl, 1 hg
margarin, 1/2 hg jäst. Bakas ut i vetemjöl och formas till limpor, som gräd-
das först i övervärme på 225° i ca 15 min, varefter temperaturen minskas
något och limporna färdiggräddas.

sid 80


GROVT RÅGBRÖD
1 1/2 l grovt rågmjöl, 3 dl grahamsmjöl, vatten, 50 g jäst, anis eller fänkål,
pomerans. Kryddorna stötas och blandas i vattnet. Vattnet ljummas och jäs-
ten utröres däri och degen beredes på vanligt sätt. Knådas en gång, får
jäsa och knådas på nytt till en mycket fast deg. Bakas ut till avlånga lim-
por, som läggas på plåt eller i smord form och få jäsa nästan till dubbla
storleken. Gräddas i svag ugnsvärme 1 1/2-2 timmar. Det är bra att några
gånger under gräddningen pensla brödet med varmt vatten.

GROV FORMLIMPA
Ca 1/2 l vassla eller vatten värmes, tillsättes med 3 msk olja och litet fän-
kål. Ca 3 dl vardera av graham-, kli- och vetemjöl blandas med vätskan
och formas till en fast deg. 1/2 hg jäst upplöses med vatten och blandas i
degen. Omröres väl och lägges i väl smorda formar. Får jäsa. Gräddas i
200° ca 90 min, helst i mitten av ugnen. Penslas med vatten vid uttagandet.
Uppstjälpes efter en stund på bakbordet.

RÅGBULLAR
1 1/2 l vatten, 1 hg jäst, 2 msk fänkål, 1 1/2 kg rågmjöl, 1 1/2 kg vetemjöl, 2 tsk
havssalt, 4 msk majsolja. Ljumma vattnet, lös upp jästen. Sätt till oljan,
saltet, fänkålen och rör ner mjölsorterna Blanda om väl. Låt stå och jäsa
cirka 30 min. Arbeta degen. Baka ut till avlånga bullar. Låt jäsa igen cirka
20 min. Grädda i 250° varm ugn cirka 12-15 min Goda och hållbara.

RÅGKAKOR
1 liter degspad, 2 dl olja, 1 tsk salt, 8 dl grovt rågmjöl, 3 dl sojamjöl?, 3 dl
vetegroddar, 4 dl vetekll, 2 dsk brödkryddor, 1 hg jäst. Vetemjöl för ut-
bakning. Kavlas till rätt tunna kakor. Gräddas i 250-275° i 10-12 min.

GRAHAMSKAKOR
1 l degspad, 2 dl olja, 3 dl sojamjöl, 3 dl vetegroddar, 12 dl grahamsmjöl,
1 msk brödkryddor, 1 tsk salt, 1 hg jäst. Vetemjöl för utbakning. Kavlas ut
till rätt tunna kakor Gräddas i 250-275° i 10-12 min

QVARNBACKENLIMPA
7 dl vatten, 1 kg grahamsmjöl, 1/2 hg jäst, smaksättes med russin eller fän-
kål. Mjöl och vatten blandas Får stå över natten. Jästen och kryddorna
tillsättes varefter smeten arbetas och formas till 2 limpor som ställes att
jäsa i väl smorda formar varefter de gräddas i svag värme. Först i 125° i
3/4 timme och ytterligare i 175° i 3/4 timme.

BOVETEKAKOR
1 liter degspad, 3 dl sojamjöl, 6 dl bovetemjöl, 4 dl vetekll, 2 dl vetegroddar,
1 1/2 dl grovt grahamsmjöl, 1 dsk krossade brödkryddor, 1 tsk salt, 1 hg jäst.
Vetemjöl för utbakning. Blir 4-5 kakor. Gräddas i 250-275° i 10-12 min.

sid 81


BOVETEBULLAR
1/2 l degspad, 1 dl olja, 1 dl sojamjöl, 1 dl vetegroddar, 7 dl bovetemjöl,
1/2 tsk salt, 1 msk kardemumma, 1/2 hg jäst (kardemumman köpes i hela
kärnor och krossas vid användandet). Bakas till bu ilar och gräddas i 275°
5-6 min.

SESAMBRÖD
1 1/2 l vatten, 1 kg grahamsmjöl, 1/2 kg vetemjöl, 1/2 kg kornmjöl, 3-4 msk
olja, 2 msk anis, 5 msk sesamfrö, 1/2 hg läst samt 3 msk honung. Ljumma
vattnet. Sätt till jästen, oljan, honungen, kryddorna, hälften av sesamfröet
och sist mjölsorterna. Blanda väl och låt jäsa. Arbeta på bakbordet. Kavla
ut och tag ut med mått eller sporre bröd som penslas med honungsvatten
och beströs med sesamfrö. Får jäsa. Gräddas i 250° ugn tills de fått färg

GRAHAMSBRÖD OCH SKORPOR
2 liter grahamsmjöl, 1 liter vetekli, 1 liter mjölk eller vassla, 30 g läst, 3 msk
fett, anis och kummin och rivet apelsinskal. Formas till bullar av olika form.
En del av degen kan bakas ut till långa skorpbullar. Så här Blanda i den
avdelade skorpdegen 1 hg smör eller margarin, 3 dl vetegroddar och 1 tsk
hjorthornssalt. Degen bakas ut till smala, långa skorpor, som efter grädd-
ningen delas med gaffel till extra goda långskorpor. Snåla inte här på bak-
kryddorna, fänkål, anis, kumminfrö och kardemumma.

BOVETESKORPOR
1 1/2-2 hg margarin, 7 dl mjölk, 3 dl vetegroddar, 5 dl bovetemjöl, 3 dl vete-
kll, 1 1/2 dl sojamjöl, 1 stor påse kardemumma (köp hela korn och stöt själv
i mortel). 1/4 tsk salt+50 g jäst. Bakas till levar. Gräddas i 250° i ca 12 mi-
nuter. Skäres och torkas dagen efter i ca 125° värme. Vetemjöl för ut-
bakning.

NÄSSELKEX
3 hg fint rågmjöl, 2 dl malen nässla, 1 hg margarin, 2 msk solrosolja, 3 dl
kallt vatten, 2 tsk stött anis, 4 tsk jästmjöl. Allt blandas väl och får svälla
något. Utkavlas. Tages ut med mått med hål i mitten. Gräddas i 250-275°.

KORNMJÖLSKEX
2 hg kornmjöl, 1 hg vetemjöl eller efter behov, 3 dl gräddfil, 1 msk kummin,
4 msk honung, 4 msk olivolja, 3 rågade tsk bakpulver. Allt röres samman.
Får stå någon timme och svälla, helst kallt. Utkavlas till runda små kakor
som naggas. Kan uttagas med mått. Gräddas genast i 250° varm ugn. Gott
till te eller någon hälsodryck.

KLIKEX
125 g smör el annat fett, 3 dl russin, 650 g grahamsmjöl, 2 dl mjölk, 3 dl
vatten, 2 tsk bakpulver, vetekli. Alla ingredienserna blandas väl. Lite kli strös
ut på plåten och degen plattas ut på denna, gräddas och skäres i lämpliga
kakor medan den ännu är varm.

sid 82


GRAHAMSKEX
250 g grahamsmjöl, 1 hg margarin, 1 1/2 dl kaffegrädde samt 1 tsk hjort-
hornssalt.

ÖRTKEX
1 kkp nässla helst torkad och malen, litet kli, resten hemmalet vetemjöl, 2
tsk jästmjöl, 1 tsk anis eller kummin, 1 hg margarin, 2 msk olja. Degspad
efter behov. Allt blandas väl. Utbakas till runda kex, som uttages med mått
och naggas. Gräddas i 175-200° ca 8-10 min. Ätes till te eller som ost-
smörgås till soppor.

RÅGKEX
250 g rågmjöl, 1 hg margarin och 1 1/2 dl tunn grädde (fett och grädde vär-
mes). Dessutom 15 g jäst, 1/2 tsk salt, 1 tsk kummin samt 1 tsk anis. Knåda
ihop allesammans med margarinblandningen och jästen. Kavlas ut och
uttages med form.


MJUKA KAKOR


"HÄLSOKAKA"
2 1/2 dl grahamsmjöl, 2 msk honung, 2 dl mjölk, 125 g margarin, 2 msk äp-
pelmos, 4 tsk bakpulver, lite russin, fikon el riven citron och apelsinskal.
Margarinet smältes och blandas med kryddorna. Mjöl och bakpulver till-
sättes och mjölken röres i till en smet. Smeten hälles i en smord form och
gräddas i en medelvarm ugn. Kakan skäres bäst dagen efter.

FIKONKAKA
Tvätta och hacka 2 1/2 hg fikon. Baka in dem i graham- och kornmjöl. Till-
sätt något smör och vatten alltefter behov och smak. Utkavla och sporra
längder eller rutor. Gräddas i medelvarm ugn. Ätes till gräddfil eller lång-
mjölk som efterrätt.

NÖTKAKA
1 hg nötkärnor, 2 1/2 dl manna eller grahamsgryn, 2 dl skorpmjöl, 2 msk
honung, 2 tsk vaniljsocker, 2 msk smält smör, 4 tsk bakpulver och 3 dl
mjölk eller grädde (går med vatten -men öka smörmängden). Gräddas
i 200°.

FRUKTBRÖD TILL JUL
1/3 torkad frukt, dadlar, fikon eller russin, 1/3 nötter eller mandel, 1/3 gra-
hamsmjöl eller annat grovt mjöl. Frukt och nötter males genom maskin,
blandas med mjölet och males därefter ännu en gång. Av massan formas
småbröd, cirka 5x2 cm stora.

sid 83


FRUKTKAKA
2 dl fett, 2 tsk honung, 3 dl grahamsmjöl, 1 1/2 dl gräddmjölk, 2 tsk bak-
pulver. Degen läggs i smord stekpanna, ströa med kokosflingor, över hela
kakan läggs råa äppleklyftor. Gräddas i god ugnsvärme. Serveras med
vaniljsås.

LUNDAKAKA
100 g margarin, 1 1/2 dl tunn ljum grädde, 25 g läst, 45 g russin, 4 1/2-5 dl
siktat graham. Till pensling: Varm mjölk och 2 msk margarin, 1 msk honung,
2 tsk kanel, 20 grovhackade sötmandlar. Blanda russin och mjöl len bunke
och smula sönder fettet däri med hjälp av fingertopparna till en grynig
massa. Lös upp jästen i grädden. Rör ihop alltsammans till en lös deg och
bred ut den jämnt över en väl smord och mjölad bakplåt. -Låt degkakan
jäsa till dubbel storlek och pensla den med varm mjölk, blandad med det
smälla margarinet och honungen. Strö över med kanel och den grovhac-
kade mandeln. Grädda kakan i 10-12 min. Ugnsvärme. 225-250°. Låt
sedan kakan svalna något på plåten. Skär den i rektangulära bitar.

TÅRTOR

FESTTÅRTA
1/4 kg smör, 2 hg grahamsmjöl, 2 hg vetemjöl, knappt 1/2 dl tjock grädde,
2 tsk honung. Till fyllning kan användas äpplemos (osötat) eller mos av
bär eller aprikoser, ev. katrinplommon. Smör och mjöl arbetas ihop med
honungen och grädden till en deg. Dela derina i 3 delar, som kavlas ut till
lagom tjocklek och gräddas i varm ugn. Mellan bottnarna fylles med mos.
Garneras med vispad grädde och druvor, ananas eller persikor och ev lite
hackad mandel.

OSTTÅRTA
200 g smör eller margarin, 100 g grahamsmjöl, 100 g vetemjöl, 50 g soja-
mjöl, 4-5 msk kall grädde. Fyllning. 150 g mild ost, 1 grön paprika, 2 stjäl-
kar blekselleri eller 2 endiver och 1 knippa rädisor. Sås: gräddfil och sön-
dersmulad mild ost. Arbeta samman smör, mjöl, ost och grädde och ställ
degen kallt en stund. Kavla ut degen och tag ut runda kakor med mått.
Placera varje kaka på folie av samma storlek och vecka om runt kanten.
Grädda formarna i ungefär 275° i 10 min. Skär osten i små tärningar, pap-
rika och selleri i strimlor och rädisorna i skivor. Blanda ner ingredien-
serna i såsen. Fyll formarna med salladen.

MANDELTÅRTA
125 g kokt, kall potatis, 100 g sötmandel, 100 g mjöl, 100 g smör eller mar-
garin. Smör, potatis, mjöl och den malda mandeln blandas väl, massan
läggs ismord och brödbeströdd form eller stekpanna, gräddas vid 175-
200°. Slås upp sen den svalnat. Serveras med fruktgrädde -som efter-
rätt eller till te.

sid 84


"MADAS" FRUKTTÅRTA
150 g margarin, 2 msk honung, 4 dl siktat grahamsmjöl, 4 dl passerad kvarg,
rivet skal av 2 apelsiner, saft av 3 apelsiner, saft av 1/2 citron, 5 tsk agar-
agar, 2 dl vispgrädde. Garnering: mandarinklyftor, vindruvor. Gör först mör-
degen. Smörj en form med löstagbar kant, en sk springform (alexander-
form). Bekläd formens botten och kanter med mördegen. Lägg ett lätt smort
smörpapper på degen och fyll formen med ärter eller risgryn (för att deg-
kanterna ej skall sjunka ned.) Ställ formen i en långpanna och grädda
kakan i medelgod ugnsvärme (200-225°). Tag försiktigt bort ärterna eller
risgrynen och papperet, då degkanterna stelnat. Grädda därefter kakan
ljusbrun och låt den kallna i formen. Gör sedan krämen. Passera kvargen
och rör den smidig med det rivna skalet och saften av apelsin samt saften
av 1/2 citron. Lös upp agar-agar i lite hett vatten och tillsätt detta under
kraftig vispning. Tillsätt den vispade grädden. Fyll krämen i den gräddade
mördegskakan. Låt kakan stå i formen på kallt ställe, tills krämen stelnat.
Garnera med mandarinklyftor och vindruvor. Tag därefter försiktigt bort
formens kant. Serveras till te, men är även god som efterrätt.

RÅGMJÖLSTÅRTA
1/2 dl honung, 3 dl gräddfil, 3 dl rågmjöl, 3 dl vetemjöl, 3-4 rågade tsk bak-
pulver, skalet och saften av två apelsiner. Alla ingredienserna blandas väl
och slås i en väl smord och bröad rund form. Gräddtid clrka 30 min. Se till att
kakan ej bränns. Lägg då papper över. Får svalna, skäres i bottnar som
fylles med lingonsylt eller hjortronsylt. Ovanpå spritsas grädde och garne-
ras med bär eller strössel. Mycket god.

JULTÅRTA
2 hg margarin, 2 dl siktat graham, 2 dl vetemjöl, 2 hg kokt kall potatis. Fyll-
ning fruktmos eller bär. Garnering 2-3 dl tjock grädde. Blå druvor, bananer
och ev gelé.

PAJDEG
1 1/2 dl fett, 3 dl mjöl, 2-3 msk grädde. Mjölet kan vara graham eller vanligt
fint. Dubblera gärna satsen, som kan förvaras i kylskåpet en längre tid. In-
gredienserna blandas, får vila, kavlas ut och lägges i formar. Gräddas i
medelvarm ugn. Fylles i kanterna med nöt-ost-massa. Man använder paj-
degen både till maträtter, efterrätter och te. Fylls med till exempel billig
vaniljsås. Koka upp 1/2 liter tunngrädde, avred med 1/2 msk potatismjöl.
Smaksätt med vanilj, nötter eller citron.


SMÅKAKOR

HAVREFORMAR
2 hg margarin, 3 dl havregryn, 3 dl vetemjöl samt 1 msk honung. Blanda
fettet med honungen, arbeta in grynen och sist mjölet. Rulla degen i läng-
der, dela i skivor, tryck dessa i formar, grädda i 175-200° 8-10 min.

sid 85


MORMORS SMÖRKRANSAR
3 hg margarin eller smör, 1 dl vetegroddar, 3 dl grahamsmjöl, 2 dl vete-
mjöl, 3 msk grädde. Penslas med grädde och överströs med hackad söt-
mandel. Blanda fett och mjöl med fingertopparna. Tillsätt grädden och
arbeta samman degen. Rulla ut den i smala rullar som delas i lika långa
bitar och formas till kransar. Pensla kransarna med grädde och beströ dem
med den hackade mandeln. Bör gräddas i rätt varm ugn.

NÖTKAKOR
2 hg fett, 1 msk honung, 1 1/2 dl hasselnötter, 2 hg mjöl, 1/2 tsk hjorthorn-
salt. Blanda, forma till längder, skär i skivor, lägg på plåt och grädda.

SNARBRÖD
5 msk fett (kallt), 1 msk honung, 1 tsk hjorthornssalt, mjöl till fast deg.
Smöret och mjölet blandas med jästmedlet, arbetas till en fast deg, som
tas ut till välvda kakor. Gräddas i 175° 8-10 min.

SKÖRA HAVREGRYNSKAKOR
1 1/2 hg smör eller margarin, 8 dl havregryn, 2 msk honung. Arbeta samman
ingredienserna till en smidig deg. Ställ den först kallt och rulla sen ut den
till längder med 4-5 cm tjocklek. Skär längderna i tunna skivor, lägg dessa
på smorda plåtar och grädda kakorna 8-10 min. Låt dem kallna på plåten.

MINA EGNA RECEPT


sid 86

Barnmat

För späda barn är modersmjölken den absolut bästa och naturligaste födan och am-
ningen bör därför fortsätta så länge som möjligt.
Råpressad saft av bär, frukt eller grönsaker kan användas redan från några månaders
ålder. Bered all barnmat med största omsorg och betänk att goda kostvanor grundläggs
i tidig ålder -var därför särskilt försiktig med att överföra egna förvärvade olämpliga
söta, feta och salta kostvanor.
Vänj barnet så snart det är möjligt vid lite grövre kost och undvik finfördelad "fab-
riksmat".

sid 87


BARNMÜSLI
Lägg i blöt över natten 2 st torkade bananer, 4-5 st hasselnötter, 1 struken
tsk linfrö i 3 1/2 dl vatten, tillsätt 1 tsk vetegroddar, kör alltsammans i en
mixer, värm upp blandningen till 37°.

BOVETEVÄLLING
3 dl vatten, 1 dl bovetemjöl, 2 tsk vetegroddar, 1 torkad banan el 1 msk dad-
lar (mixade). Vattnet kokas upp, vispa i mjölet, kokas i 2 min. Rör i vete-
groddarna och de mixade bananerna eller dadlarna. (Om man så vill kan
man tillsätta något mjölk.)

BARNGRÖT
3 dl vatten, 1 dl fint grahamsmjöl, 1 tsk sojamjöl, 1 tsk vetegroddar, 1 tsk
blötlagt linfrö, 1 msk mixade dadlar el torkade bananer. Koka upp vatten,
vispa i mjölet, får koka i 2 min. Därefter iröres de blötlagda linfröna, mixade
dadlarna, samt vetegroddarna. Bör draga i 5 min.

MIDDAGSMAL
1 kokt potatis, 1/2 rå morot, 1 liten kvist grönkål el 2 kvistar persilja, 3 sal-
ladsblad, 1 tsk sojamjöl, 1 tsk solrosolja. Alltsammans köres i mixer till-
sammans med 3 dl varmt vatten.

POTATISGRÖT
Finriv i 3 dl mjölk 3 råa potatisar, koka upp 2 dl mjölk, slå i potatismassan.
Låt koka upp. Potatisen oxideras inte om den rivs med mjölk, och vid så
här kort kokning bevaras vitaminerna.

POTATISVÄLLING
för spädbarn görs som gröten, men potatisrivet måste vara finare. Mjölken
blandas med något vatten.

sid 88

Drycker

Människokroppen har ett stort behov av vätska, som måste tillgodoses. Friskt vatten,
örtté, fruktdrycker och mineralvatten är lämpligt att släcka törsten med.
Använd inte drycker för att skölja ned en måltid med. Kom ihåg att mjölk är mat,
som inte onödigtvis bör drickas mellan måltiderna, men gärna i samband med dem.
För varma eller iskalla drycker samt kaffe och vanligt té bör undvikas. Alkoholhal-
tiga, kolsyrade och starkt sötade drycker, samt framförallt coladrycker äro direkt
olämpliga och därtill dyrbara och vanebildande.
Numera finns alkoholfria viner, juicer, nektar och andra hälsodrycker i rikt urval
att köpa överallt till förmånliga priser.

sid 89


BANANMIX
Häll 1/2 l mjölk i en skål och mosa i 2 bananer. Tillsätt 2 msk citronsaft och
vispa samman ingredienserna eller kör dem i en mixer.

RÖDLUVAN
Vispa samman 1/2 l mjölk med 1 1/2 dl lingon- eller jordgubbssylt.

ÄPPELFIL
Lägg 5 msk äppelmos i 1/2 l filmjölk och tillsätt 1 msk citronsaft. Vispas eller
blandas i mixer.

APELSINMJÖLK
Tina upp en 2 dl förpackning djupfryst apelsinjuice och vispa samman den
med en liter mjölk.

VINBÄRSMJÖLK
Blanda väl 1 dl svart vinbärsjuice med 1/2 l mjölk.

APRIKOSMIX
Mosa innehållet i en liten burk aprikoser, tillsätt 1/2 l mjölk samt 1 msk
citronsaft och blanda len mixer. Alternativt kan persikohalvor, päron eller
ananasbitar tagas.

NYPONTE
Tag 1 tsk nyponpulver (helst grovmalet) till varje stort glas vatten och låt
koka i några minuter. En tesked honung är lämplig sötning. (En utmärkt
värmande dryck i stället för morgonkaffet, som bara ger minus).

APELSINJUICE
Pressa saften från en apelsin och späd med något vatten. Ger få kalorier
men större delen av dagsbehovet C-vitamin. Grapefrukt- eller citronjuice är
också C-vänliga morgondrycker.

MORGONDRYCK
1 glas morotsaft blandat med 1 msk sojamjöl.

JULGLÖGG
1/2 l svart vinbärsmust, 3/4 l körbärsmust, 8 nejlikor, 1 bit kanel, 1 bit inge-
fära, 1 1/2 dl kärnrussin, 8-7 kardemummakärnor, 2-3 tsk honung, 1 dl
skållad mandel, 1 1/2 dl kärnfria russin. Blanda alla ingredienserna utom
mandeln och de kärnfria russinen. Kokas i ungefär 5 min och får dra i
cirka 10-15 min. Sila ifrån kryddorna och servera drycken i små glas, vari
man lagt några kärnfria russin och den skållade mandeln.

TOMATJUICE, PIKANT
1/2 l tomatjuice, 1 dsk finriven lök samt 1 dl grädde eller fil blandas.

sid 90


SOJADRINK
1 l vatten, 3-4 msk sojamjöl, 3-4 tsk honung samt ev 1 dsk citronsaft
blandas.

ROTFRUKTDRYCK
1/2 l morotsaft, 1 dl rödbetsaft, 1 dl sellerisaft samt 2-3 msk citronsaft
blandas.

LINGONDRICKA
Pressa 1 l lingon till saft. Uppvärm en mindre del av saften och rör däri 1-
2 msk honung, varefter det hela blandas. Kan ev. spädas med vatten.

MINA EGNA RECEPT

sid 91

sid 92

Hälsan -vår dyrbaraste skatt

Fil. dr Henning Karström

Av alla timliga värden är hälsan dyrbarast. Så länge vi är friska och livskraftiga upp-
skattar vi ofta ej ett gott hälsotillstånd såsom vi borde. Först när hälsan börjar svikta
och sjukdom infinner sig förstår vi vilken dyrbar skatt vi är i fara att mista. Det är
mycket klokare att på förhand förhindra sjukdom genom att i det dagliga livet följa
hälsans lagar och sunda levnadsvanor än att försöka återfå en bruten eller redan för-
lorad hälsa.
Vår hälsa är dock beroende av många olika faktorer. För att äga en god hälsa
måste vi t ex se till att vi får tillräcklig sömn och vila. Vidare bör vi dagligen få
kroppsrörelse ute i friska luften. En ändamålsenlig klädsel är också en mycket viktig
hälsofaktor. Dessutom bör vi se till att vi alltid har ett gott samvete och ett glatt sinne,
ty även i Bibeln sägs det: "Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod
tager märgen ur benen: (Ordspr. I7.22). Och "Ett gott mod är ett ständigt gästabud."
(Ordspr. 15:15).
Emedan våra organ och vävnader uppbyggs av den mat och dryck vi intar, är födan
dock den viktigaste hälsofaktorn. I det följande skall vi i korthet betrakta några
allmänna principer beträffande hälsoenliga levnadsvanor, särskilt med tanke på vår
kost.

ÄT MÅTTLIGT!
l. Ät måttligt. Fetma är ett allmänt sjukdomstillstånd, som i hög grad förkortar
människans livslängd. Fetma beror enligt omfattande statistiska undersökningar främst
på att människan äter för mycket Vi bör alltså sköta om att vår kropp har sin nor-
mala vikt, med vilken man i allmänhet avser det till kilogram förvandlade centimeter-
mått, med vilket vår längd överskrider en meter. Från det kilotal vi då kommer till
bör dock i regel männen minska 5% och kvinnorna 10% För att behålla vår nor-
malvikt bör vi äta måttligt och isynnerhet vara på vår vakt ifråga om feta och söta
rätter ävensom vilt bröd. Vi bör aldrig äta oss övermätta. Om vi ända från barndo-
men lärde oss att äta måttligt, dvs att sluta äta då maten smakar som bäst, skulle
vi hålla oss vid betydlIgt bättre hälsa och uppnå en avsevärt högre ålder.

2. Tugga maten väl och sträva efter att göra varje måltid lill en angenäm stund,
då maten intas i lugn och ro. Att hastigt "kasta i sig maten" och svälja den dåligt
tuggad är att med vett och vilja skada sin hälsa.

3. Ät på bestämda tider. För personer med intellektuellt och stillasittande arbete
är i allmänhet två regelbundna måltider per dag nog. Dock kan även ett lätt, tredje
kvällsmål ifrågakomma.
Vi bör alltid börja dagen med ett stadigt morgonmål med färsk frukt (grapefrukt,
apelsin, äpple o dyl) som förrätt. Detta gäller särskilt barn i skolåldern, men är till
fördel också för fullvuxna. Målet milt på dagen, 5-6 timmar efter morgonmålet,
bör även vara stadigt. Det är lämpligt att börja detta mål med varierande råkost
(färska grönsaker och rotfrukter antingen såsom sådana eller i råriven form. Har man
dåliga tänder är pressade råsafter utmärkta) Färsk frukt och råa grönsaker och rot-
frukter bör inte ätas samtidigt vid samma måltid.
Ät aldrig sent på kvällen, ty magen behöver vila samtidigt som den övriga kroppen

sid 93

Vi borde ej äta någonting senare än fyra timmar innan sängdags. Hungerkänslan på
kvällen är bara en dålig vana, från vilken vi borde frigöra oss

4. Undvik mellanmål. Efter måltiden dröjer maten i magsäcken 3-4 timmar,
varefter magsäcken är färdig, efter en stunds vila, att motta följande måltid. Om vi
äter mellanmål, om också endast sötsaker eller glass för att inte tala om kaffe med
bröd, så stannar maten från måltiden i magsäcken mycket längre tid, vilket stör mat-
smältningen och organismens normala rytm. Huvudvärk och många andra besvär
ävensom fetma förorsakas ofta av mellanmålen. Vatten och andra vattenklara drycker
kan dock vid behov drickas mellan målen.

ÄT ENKEL, HÄLSOSAM FÖDA!
5. Ät enkel, smaklig, närande och hälsosam föda. Enkel föda tillredd på ett enkelt
sätt är alltid hälsosamt för oss. Att blanda många olika födoämnen är ej bra En
komplicerad tillredning av födan försämrar ytterligare saken.
AlI mat bör vara aptitretande. hälsosam, närande och smaklig. Detta gäller särskilt
den vegetariska kosten, ty många får avsmak för den just på grund av okunnighet
ifråga om dess tillredning.

6. Ät endast få rätter vid varje måltid. Tre eller högst fyra olika rätter vid samma
måltid är mera än nog. Om t ex vid lunchen serveras många olika rätter, är det inga-
lunda skäl att äta av alla.
I fråga om vegetarisk kost är det viktigt att pröva sig fram och välja sådana rätter
som lämpar sig för var och en individuellt.
En annan viktig princip är även den, att man till de olika målen bör äta varierande
vegetarisk kost. Undvik med andra ord ensidig föda.

7. Sädesslagen, frukt, bär, grönsaker. rotfrukter samt mjölk och mjölkprodukter
innehåller alla näringsämnen vi behöver. Det är av vikt att alla dessa födoämnen
intages i så naturenlig tillstånd som möjlig. En långvarig upphettning -kokning, stek-
ning, rostning osv -sänker mer eller mindre dessa produkters vitaminhalt och nä-
ringsvärde. Dc för oss viktiga vitaminerna kommer ju i sista hand från växtriket.
Vidare bör man sörja för att de ovannämnda födoämnena inte försämrats genom
långt gången raffinering. Den onaturligt höga förbrukningen av vitt mjöl och vitt socker
innebär ur vitamin- och mineralämnessynpunkt ett allvarsamt hot mot vår folkhälsa.
Emedan vitamin- och mineralämneshalten i det mörka helkornsmjölet är betydligt hög-
re än det vita mjölet och medan dess protein är av betydligt högre biologiskt värde
än det vita mjölets, förstår vi utan vidare den fara som den ökade användningen av
det vita mjölet innebör. Detta isynnerhet i våra nordiska länder, där förbrukningen
av sädesprodukter är mycket högre än i många andra länder.
Även under våra nordiska förhållanden kommer man mycket väl tillrätta med en
lakto-vegetarisk kost. Sädesprodukter, mjölk och mjölkprodukter samt potatis utgör
själva stommen för en sådan. Självfallet bör den dock utökas med sådana frukter,
bär och vegetabilier, som under olika årstider står till buds. Viktigt är att vi regel-
bundet äter färska produkter ur växtriket i okokt, alltså rå form. Man borde helst
börja varje måltid med färsk frukt, färska grönsaker eller rotfrukter.

KÖTTFÖDAN OCH VÅR HÄLSA
8. Köttföda är ej nödvändig utan to m skadlig, särskilt om vi använder rikligt därav.
Uppfattningen om köttfödans nödvändighet är närmast att betrakta som en ihållande
idé från förra århundradet. Då kom man nämligen till den fullkomligt felaktiga upp-

sid 94

fattningen, att proteinämnena -varav kött och ägg huvudsakligen består -i för-
hållande till kolhydrater och fetter är de viktigaste näringsämnena för människan .
Den moderna näringsläran har emellertid funnit, att det protein människokroppen
erhåller redan ur helkornsmjöl, grönsaker, rotfrukter och mjölk både till kvalitet och
kvantitet är fullgod, i det en kombination av dessa födoämnen innehåller tillräckliga
mängder av de s k oumbärliga aminosyrorna. En välbalanserad, mångsidig vegetarisk
kost har t o m visat sig vara långt överlägsen köttfödan på grund av sin högre halt
av vitaminer, mineralämnen och andra s k vitalämnen Men köttföda, särskilt om den
används i riklig mängd, har visat sig ha en direkt skadlig inverkan på människans hälsa.

a.-Sålunda har man funnit, att fettet av alla landdjur är s k "mättat fett", som ver-
kar höjande på blodets kolesterolhalt, vilket i sin tur orsakar förfettning ävensom för-
kalkning av blodkärlen. Dessa sjukliga tillstånd i blodkärlen är huvudorsaken till vår
tids fruktade hjärt- och kärlsjukdomar, vilka bland kulturfolken skördar de flesta
dödsoffer. Men icke blott dessa "mättade fetter' i köttet utan även köttets proteinäm-
nen har konstaterats ha denna stegrande verkan på blodets kolesterholhalt med dess
skadliga följder för människans hälsa.

b.-Flera forskare har vidare funnit, att en riklig användning av animaliskt protein
ger upphov till anhopning av giftiga ämnen i kroppen En sådan "självförgiftning"
påskyndar i hög grad åldrandet. Vill vi därför hålla oss ungdomliga och fräscha, låt
oss då undvika all köttföda.

c.-Enligt framstående forskare härrör cancer främst av en rubbad cellandning, som
bl a förorsakas av en förvänd kost, i synnerhet av en riklig köttföda. Emedan sjuk-
domarna bland husdjuren i vår tid är i tilltagande kommer köttet av dessa sjukliga
djur att innehålla patologiska äggviteämnen, som kan ge upphov åt slumrande cancer-
virus, vilka sedan av olika orsaker kan bli aktiva och sålunda framkalla cancer.

d.-Vid riklig användning av köttföda kommer dessutom tjocktarmen att innehålla
mer eller mindre spjälkade proteinämnen med följd, att förruttnelsebakterierna i tar-
men snabbt förökas. Dessa bakterier bildar sedan av proteinresterna giftiga sönderdel-
ningsprodukter, vilka uppsugs i tjocktarmen och hamnar i blodet. På detta sätt bidrar
dessa produkter till självförgiftningen.
Vid användning av vegetarisk kost förökas i tjocktarmen olika mjölksyrabildande
bakterier, då skadliga spjälkningsprodukter icke bildas.

e.-Man kan i allmänhet konstatera, att kräftan bland de kulturfolk, som använder
mycket köttföda och industrikost, är i starkt tilltagande, medan kräftsjukdomarna
bland vegetariskt levande folk (t ex i Indien) är rätt sällsynta.

9. Den vegetariska kosten bör tillredas med möjligast litet fett -särskilt "mättat
fett" -och ulan starka kryddar. Med "mättat fett" avses allt fett, som vid rumstem-
peratur har fast konsistens, d v s fett av alla landdjur, kokosfett samt margarin, vilket
innehåller kemiskt raffinerade samt hydrerade växt- och valfetter.
Alla mättade fetter förorsakar ovannämnda hjärt-kärlsjukdomar, medan de olje-
artade växtfetterna (solros-, soja-, vetegrodd-, majs- o a växtoljor) ävensom de olje-
artade fiskfetterna har en sänkande inverkan på blodkolesterolhalten och sålunda mol-
verkar hjärt-kärlsjukdomarna. Vill man alltså använda något fett i den vegetariska kos-
ten, bör man bruka av dessa växtoljor, helst i kallpressad form.
Tillredningen av vegetarisk kost genom stekning i fett bör undvikas, emedan härvid
lätt bildas mörka brunbrända ytor, som innehåller mer eller mindre cancer-alstrande
ämnen, vilka bildats vid den höga stekningstemperaturen. Stekning i smör är särskilt
skadligt, emedan smörets kolesterol härvid omvandlas till metylkolantren, som är ett
av de mest canceralstrande ämnen man känner till.
Vill man nödvändigt tillreda vegetariska produkter genom stekning, må man i så fall
steka lindrigt, så att inga starkt brunbrända ytor bildas, och må man som stekfett
använda helst olivolja.

sid 95

SOCKER- EN ULV I FÅRAKLÄDER
10. Ät mindre socker! En av kulturfolkens värsta ovanor, som på ett betänkligt
sätt undergräver den allmänna folkhälsan, är den onaturligt höga förbrukningen av
socker i form av sötsaker, söta maträtter och söta drycker. Sålunda har sockerför-
brukningen i Sverige -uttryckt i kg socker per år och invånare -under de senaste
150 åren ökat från 1/2 kg till 50 kg, alltså med det 100-dubbla!
Emedan det vita raffinerade sockret är ett rent kolhydrat utan det minsta spår av
vitaminer och mineralämnen, har den tilltagande användningen av socker undanträngt
användningen av andra födoämnen innehållande vitaminer och mineralämnen Man
bar därför med rätta kallat det vita, raffinerade sockret för en "ulv i fårakläder'.
I ljuset av modern näringsvetenskap bör den höga förbrukningen av socker betraktas
som en av den allmäntia folkhälsans allra värsta fiender
Den höga sockerförbrukningen försvagar benbyggnaden i vår kropp och bidrar
sålunda till att tandrötan blivit den allmännaste sjukdomen bland kulturfolken Den
orsakar störningar i bindningen av insulin i bukspottkörteln. vilket ofta leder till
sockersjuka. Vidare nedsätter den höga sockerkonsumtionen de vita blodkropparnas
förmåga att försvara vår organism mot bakterieangrepp och försvagar sålunda orga-
nismens motståndskraft mot infektionssjukdomar. En riklig användning av socker bi-
drar i hög grad till övervikt och fetma, vilket tillstånd förkortar människans livslängd.
Det är därför allt skäl, särskilt för ungdomen, att radikalt minska på användningen
av sötsaker och överhuvudtaget på alla söta rätter och drycker.
Det bruna farinsockret är för övrigt ej nämnvärt bättre som näringsämne iin det
vita sockret.
Honung däremot är en naturprodukt och har därför vissa fördelar framom det vita
sockret. Den består huvudsakligen av druv- och fruktsocker.

11. Tobak och kaffe ör farliga njutningsmedel, inte endast på grund av att de inne-
håller de giftiga alkaloiderna nikotin och koffein utan främst, emedan tobaks- och
kaffetjäran innehåller canceralstrande ämnen, som uppstår vid den höga temperatur,
då tobaken glöder och kaffet rostas. Som bekant är lungcancern, som i vår tid ökar på
ett skrämmande sätt, en direkt följd av den tilltagande cigarrettrökningen. Kaffedric-
kandet åter bidrar till förekomsten av cancersjukdomar i andra organ. Te är skadligt
för hälsan emedan det innehåller mer koffein och garvsyra än kaffe

12. "Alkoholen är en mycket nyttig kemisk förening använd t ex såsom lösnings-
medel och bränsle, men så snart det rinner ner genom strupen blir den enbart till för-
bannelse:' Med dessa ord har professor A. l. Virtancn. den finske nobelpristagaren i
kemi, karakteriserat alkoholen Ett konsekvent och förnuftigt nykterhetsarbete riktar
sig inte endast mot ett enda skadligt njutningsmedel, alkoholen, utan även mot alla
andra skadliga ämnen, såsom nikotin, koffein och andra gifter samt i allmänhet mot
osunda kost- och levnadsvanor.
Vetenskaplig forskning har visat, att en ohälsosam kost bestående av vitt socker och
vitt bröd, mycket köttföda och industrikost alstrar begär efter alkohaltiga drycker. En
vegetarisk hälsokost, i vilken ingår rikligt okokade vegetabilier och helkornssädespro-
dukter, är alltså ett effektivt sätt att motarbeta alkoholbegäret.

13. Till de för hälsan skadliga ämnena, som nutidsmänniskan använder alldeles
för mycket, hör även räknas de mer eller mindre giftiga och onaturliga mediciner,
under vilka många människor i vår tid blivit slav. Vi bör därför undvika att vänja oss
vid användningen av onödiga mediciner och i stället tillämpa naturliga fysiologiska
behandlingsmetoder, som i form av hälsokost. rent vatten, frisk luft, motion, solljus,
massage etc står oss till buds. Klokast är naturligtvis att söka förebygga sjukdomar
genom att i vårt dagliga liv följa hälsans lagar och sunda levnadsvanor.

sid 96

Snabbfödoämnestabell

Sista kolumnen anger om respektive födoämne är basbildande ( + ) eller syrabildande
(-) Kostsammansättningen bör om möjligt ske så att någorlunda balans mellan syror
och baser erhålles. X anger obet. värden eller uppgift saknas
För övriga livsmedeloch kompletta näringsnormer hänvisas bl a till "Födoiimnesta-
beller" av Ernst Abramson, Svenska Bokförlaget, i bokhandeln.
En viktig faktor är kostnaden för resp. näringsämne En god uppfattning om vad
man där får för matpengarna ger periodvis tidskriften Hälsonytt-Vegetarianen, som
utges av Svenska Vegetariska Föreningen

sid 97


Detta är hälsokost

Kostcirkeln

Den lactovegetariska kosten, som också benämnes hälsokost, utgöres i huvudsak av:

1) Grönsaker, tex grönkål, spenat, mangold, persilja, dill, sallat, vitkål, surkål, rödkål,
broccoli, brysselkål, blomkål, savoykål, endiver, krasse, paprika, tomat, gurka, spar-
ris. svamp, gul och röd lök, vitlök. gräslök, purjo. bruna bönor. gula eller gröna
ärter, vaxbönor, skärbönor samt sojabönor.

2) Frukt och bär, såsom äpplen, päron, plommon, apelsin, grapefrukt, citron, nypon,
hjortron, vinbär, jordgubbar, hallon, björnbär, lingon, körsbär, blåbär, slånbär,
krusbär, bananer, aprikoser, russin, fikon, nötter, sötmandel, linfrö och sesamfrö

3) Potatis och rotfrukter, morötter, rödbetor, kålrötter, palsternackor, rädisor, rättikor,
samt jordärtskockor och rotselleri.

4) Mjölk och ost av olika slag såsom standmjölk, skummjölk, kärnmjölk, lättfil, yoghurt,
filmjölk, långmjölk, mesost, kvarg och vanlig ost (helst halvfet).

sid 98

5) Spannmålsprodukter såsom flingor, mjöl, gryn, gröt eller bröd av vete, råg, havre
eller korn -osötat och fullkornsprodukter. Råris, hirsgryn och vetegroddar re-
kommenderas även

6) Matfett i första hand i form av matoljor med hög halt av fleromättat fett, t ex
safflowerolja, solrosolja eller majsolja. Osaltat smör och margarin till smörgåsar.

7) Drycker, kryddor m m. Förutom rent vatten rekommenderas fruktjuicer och must,
mineralvatten, ört-teer, nypondryck samt alkoholfria druvsafter. Ortkryddor och
vegetarisk buljongextrakt utgör accepterade smaktillsatser. Honung kan i måttliga
mängder användas såsom sötningsmedel.
Dessa livsmedel betingar ett förhållandevis lågt pris med hänsyn till näringsvärdet.

Om möjligt bör alla livsmedel vara garanterat biocidfria, samt odlade produkter fram-
ställda med naturlig gödning.

Att på ett för konsumenten fullt betryggande sätt erhålla vetskap om giftfriheten hos
livsmedel är för närvarande mycket svårt, då varken den officiella hälsovården eller
handelns varukontroll är tillfredsställande ordnad.

Vid inköp av grönsaker, frukt och dylikt som utbjudes såsom "giftfritt odlat", 'bio.
cidfritt", "biodynamiskt' eller "naturenligt' odlat bör alltid odlarens namn finna, med
och kontrolleras med de förteckningar som årligen utges.

Hälsokosten innehåller, förutom de näringsämnen som krävs för att kroppen skall
fungera normalt, även en rikedom av smakämnen. Främmande smaktillsatser såsom
socker, koksalt, ättika, senap etc. ingår ej i denna kost. Ej heller skadliga stimulantia
såsom alkohol, tobak och kaffe samt konditorivaror, snask, läsk- och coladrycker.

Då kosten normalt skall vara så sammansatt att hela näringsbehovet lagom täcks ingår
i hälsokost ej heller vitaminpreparat, proteinpiller, slankhetsmedel eller dylikt. Viss
industriell bearbetning såsom "förfining", blekning, raffinering, tillsättande av färg-,
smak- eller andra främmande ämnen tar vi direkt avstånd från. I den lactovegetariska
kosten ingår självfallet icke kött, fisk och ägg eller produkter därav.

sid 99

Dukningstips

av hushållslärare Maj-Britt Jartegen

För nutidens jäktade människor bör måltiden vara en samlande och fast punkt. Ge-
menskapen och den harmoniska stämningen kring en måltid har även stor betydelse
för de ungas fostran
I våra dagar är dukningen mera okonventionell än förr. Man behöver ej duka med
komplett servis. Det har blivit på modet att man tager vad man haver enlIgt Kajsa
Vargs motto. Men ändå, är det vissa regler man bör gå efter när det gäller dukning till
en måltid.
Det underlättar om man går efter en viss plan för dukning, även till vardags. Plocka
inte fram tillbehören på måfå.
Att duka ett vackert bord där man använder det bästa man har, är en av de finaste
komplimanger man kan ge sina gäster.
Ett vackert dukat bord skapar feststämning och visar att man välkomnar med glädje
Vid val av färger är det vars och ens individuella smak.
Idag dukar vi med glada, varma färger. Vi använder dukar och servetter sydda av
metervara och i olika material, t ex linne, bomull och syntetfiber. Ja, även galon och
pappersdukar har på senare tid vunnit stort gehör för sin praktiska användning. Men
självfallet måste man anpassa porslin, textiI och övriga bordsdekorationer så att färger-
na bildar en harmonisk enhet. Använder man två grundfärger i dukningen så kan man
komplettera med en tredje som accent.
Vi bör också tänka på maträtternas färger. Med sina dekorativa uppläggningar skall
de stå väl mot dukningsfärgerna.
Som regel används enfärgat porslin till kraftigt mönstrad duk och gärna tvärtom
Ett bord dukat med vegetariska rätter, med deras underbara färger är en fröjd för
både öga och gom. Här gör sig en enkel och stilren dukning bättre
Tallrikarna skall placeras någon centimeter innanför bordskanten med samma av-
stånd från varandra.
Används assiett, för t ex bröd, bör den placeras till vänster om kuvertet. Alla knivar
till höger, gafflar till vänster, soppskeden till höger och dessertbesticken ovanför tall-
riken 60 cm utrymme bör varje kuvert ha.

BLOMMOR OCH LJUS SKAPAR STÄMNING
Vid val av glas så fions i handeln idag många och användbara typer att välja på
Hel glasuppsättning köps numera sällan.
Det så kallade allglaset används ofta till både druvsafter och till vanlig måltids-
dricka.

sid 100

Vid val av blommor så skapar det en speciell stämning att låta årstidernas växling
prägla vårt val av dem.
Om våren dukar vi lätt och luftigt gärna med vårligt grön duk och vårblommor.
Till sommaren hör ett fång av vilda ängsblommor.
Höstbordets dekoration kan bestå av några kvistar med färgsprakande löv.
Om vintern då blommor i regel är dyra, gör vi vackra blomsterarrangemang av
eterneller, grässtrån och kvistar som vi kanske plockat under sommaren och torkat.
När vi arrangerar blommor bör vi tänka på blommornas karaktär. Spröda blommor
bör placeras luftigt.
Skall blommor stå mitt på bordet så välj gärna låga blommor. Olika längd på blom-
mor ger oftast vackrare verkan. Vackert är också att blanda olika blomsorter i samma
färgton. För att hjälpa blommorna att hållas på plats i vaser eller skålar kan glas-
kulor, taggkuddar och oasis användas. De finns att köpa hos blomsterhandlaren.
I stället för blommor kan bordsdekorationen bestå av frukt eller grönsaker. Man
kan använda sin fantasi i det oändliga. T ex ett gammalt tennfat med olika frukter och
tennljusstakar blir ett vackert stilleben. På korg eller trä placeras ett grönsaksarrange-
mang med t ex purjolöks-rosetter, tomater, sallad, gurka. Variationer allt efter råd
och smak.
Levande ljus skapar också stämning och atmosfär. Till ett middagsbord föredrar de
flesta långa vita antikljus Men ljus i pastellfärger som matchar servetter är också
vackert.
Till ett rustikt dukat bord kan ett långt gilleljus placerat i en skål med mossa och
kvistar vara mycket dekorativt. Som regel hör att ljus bör vara höga så att inte ljus-
skenet bländar ögonen.
I våra dagar är det mera ändamålsenligt att använda pappersservetter. De finns i
handeln i varierande färger. Angående vikning av servetter så följer anvisning med pa-
ketet. Vill man lära sig flera sätt, finns det särskilda små broschyrer att köpa för detta
ändamål. Servetten placeras på tallriken eller till vänster om kuvertet.
Vid val av drycker till en måltid så är det också en smakfråga. Men även till en
vegetarisk måltid blir det mera feststämning om det serveras någon fruktdryck i ett
vackert glas.
Vi har många goda fruktdrycker att välja på gjorda av svarta vinbär, röda och gröna
druvor, äpplen m m. Det förut nämnda allglaset passar utmärkt att servera dessa
drycker i. Äger vi en vacker glaskaraff kan den röda druvsaften hällas över i denna och
placeras på bordet från måltidens början. De röda druvsafterna bör serveras i rumstem-
peratur. De vita druvsafterna lätt kylda, omkring + 10° C. Mousserande äppeldrycker
iskylda.
Festligt är också att i en stor glasskål blanda en fruktbål bestående av t ex kallt
malvaté, äppelmust, druvor, bananskivor som sötas efter smak. Malvatéet ger fin färg-
effekt genom glaset. Bål är också en utmärkt bjuddryck för ungdomar.

sid 101




Sid 102

sid 102



Omslag baksida












Copyright © SVF. All rights reserved