Pressmeddelanden och skrivelser till olika myndigheter 2000
|
Ang. Hälsa, sjukvård och mediciner i U-land
- Stockholm 2000-12-20
|
Till Sveriges Regering, Statsminister Göran Persson, 103 33
Sthlm
Ang. hälsa, sjukvård och mediciner i U-land
U-länderna har inte råd med dyra mediciner och de får inte heller fullt ut del av forskningen kring virus, baciller, bakterier, gener m.m.
I media redovisas ofta hur ojämlikt hälsan och medicinernas tillgänglighet är mellan I- och U-länder. Läkemedelsföretagen anser tydligen att det är en "dålig affär" för dem att ställa medi-ciner och forskning till förfogande för U-ländernas folk.
Hälsorörelsen anser att mer forskning och livsnödvändiga konventionella mediciner bör ges utrymme inom biståndets ram. Om så inte är möjligt bör biståndet öka riktade mot dessa om-råden. Även när det gäller stöd för upplysning och utbildning om friskvårdens/livsstilens (bl.a. mat, motion, tobak, alkohol) be-tydelse för hälsa och sjukdom bör extra medel även inom detta område satsas från vårt land till U-ländernas folk. Ge U-landsbistånd och Sidahjälp i form av folkhälsoprojekt - ge dem en hälsochans nu!
Mot bakgrund av ovan sagda föreslår Hälsorörelsen att regeringen ger vederbörande organ i uppdrag att utforma biståndsprojekt där ovan framförda idéer ingår och att forskningsmedel ställs till förfogande för att följa upp resultaten av dessa projekt.
HÄLSORÖRELSEN
Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström, ordf.
Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros, ordf.
Tillbaka upp...
|
|
Ang. Bestrålning av livsmedel
- Stockholm 2000-12-19
|
Till Sveriges Regering, Statsminister Göran Persson, 103 33 Sthlm
Ang. bestrålning av livsmedel
Vår vaksamhet och ett strävsamt arbete har idag lyft fram friskvården och miljön som viktiga delar av folkhälsoarbetet. Vi har ansett att det är viktigt att man är lyhörd för konsumenternas krav. Konsumenterna har stora kunskaper! Hälsorörelsen har därför noggrant följt debatten om och utvecklingen mot bestrålning av livsmedel och vill härmed framföra några kommenta-rer. Som konsumentrörelse är vi oroade inför de beslut som ev. skall tas under de närmaste åren.
När kvicksilverbetningen av utsäde var populärt då steg s k "experter" fram och förklarade dess ofarlighet. Idag vet vi vem som hade rätt!! Det fanns experter som drack fenoxisyror för att visa att detta var ofarligt. De vanliga människorna visste bättre.
Vi konsumenter har inte uttalat något behov av bestrålade livsmedel. Det är vi konsumenter som är i behov av livsmedel av god kvalitet och som är färska och fräscha - inte bara ser fräscha ut.
Hälsorörelsen har tidigare till Regeringen framfört krav om vaksamhet avseende bestrålning av livsmedel och vill nu på nytt aktualisera denna fråga. Genom stora finansiella investeringar och personliga insatser har stora och tekniskt effektiva bestrålningsanläggningar kommit till stånd. Nu skall förmodligen dessa användas till vilket pris som helst.
Producenter och distributörer av födoämnen hoppas på att denna metod skall leda till in-komstbringande framtidsmöjligheter runt om i världen. Från tekniskt och ekonomiskt håll har med allt större eftertryck krav riktats och särskilt nu inom EU till de för folkhälsan ansvariga myndigheterna att friställa födoämnena för bestrålning.
Mot denna bakgrund är det förståeligt att frågan dyker upp med jämna mellanrum. Vilket i sin tur kräver stor kunskap och extra vaksamhet. Hälsorörelsen vill därför än en gång understryka sin oro avseende bestrålning av livsmedel.
Med ökad oro borde biologer och medicinare betrakta det tilltagande missförhållandet mellan å ena sidan ansträngningarna avseende den tekniskt-ekonomiska aspekten ifråga om bestrål-ningen av livsmedel liksom propagandan härför och å andra sidan kännedomen om dess bio-logiskt-medicinska risker. Detta missförhållande framgår enligt vår uppfattning redan på ett drastiskt sätt av de finansiella medel som investeras för forskning avseende biologiska och medicinska risker. Det är även betecknande att de tekniska frågorna överväger i antal, medan alltför få hygieniker, biologer och medicinare är engagerade.
Beträffande utvecklingen åligger det biologer och medicinare att ansvara för befolkningens hälsotillstånd och att kraftigare än hittills inrikta forskningen på de komplexa biologiska ris-ker förtärandet av bestrålade livsmedel kan innebära.
Hälsorörelsen har inte påstått att matvarorna blir "farliga ur strålsynpunkt - radioaktiva" utan att i första hand förändringen av livsmedlen kan innebära att de inte fyller rimliga krav på näring för människorna. Risker för näringsbrist och därav följande risker för ohälsa får inte negligeras enligt vår uppfattning.
Vidare beaktas sällan i debatten ev. hälsorisker vid förtäring av bestrålade födoämnen för de enskilda befolkningsgrupperna, t.ex. för barn, spädbarn, vuxna och gamla människor så väl som för sjuka och havande. Vid bedömning av bestrålade födoämnen tar man sällan hänsyn till dess andel i den totala födan, hur snabbt de resorberas i tarmen, ökningen av ev. skade-verkningar genom olika förhållanden vid deras lagring och tillredning, genom bestrålade för-packningar och inte minst kombinationen av bestrålningsprodukternas verkan med andra ska-deverkningar, t ex tillsatta kemikalier.
Miljögifter och kemiska tillsatser i våra livsmedel är idag orsaken till de ökande allergi- och cancersjukdomarna.
Hälsorörelsen anser att införandet av denna konstlade metod som bestrålning av livsmedel utgör kan förvärra sjukdomssituationen och försämra folkhälsan och kräver därför mer forsk-ning när det gäller bestrålning av livsmedel.
Mot bakgrund av ovan framförda synpunkter anhåller Hälsorörelsen om att Regeringen ger vederbörande organ i uppdrag
-
att avsevärt öka forskningen när det gäller risker med ev. bestrålning av våra livsmedel,
-
att endast godkänna bestrålning av kryddor tills vidare,
-
att verka inom EU för ett stopp för användning av bestrålning av våra vanligaste livsmedel som t.ex. frukt och grönsaker m.m.
-
att om mot förmodan bestrålning av vissa livsmedel förekommer måste någon form av märkning ske.
Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström, ordf.
Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros, ordf.
Tillbaka upp...
|
|
Ang. forskningen kring våra stora folksjukdomar
- Stockholm 2000-12-13
|
Till Sveriges Regering, Statsminister Göran Persson, 103 33 Sthlm
Ang. forskningen kring våra stora folksjukdomar
I årtionden har forskning förekommit avseende våra folksjukdomar. Redan på 1930-1940-talet sökte forskare en lösning på cancerns (kräftans) gåta och redan då forskade man i stort efter de linjer man gör idag. Man följde de skolmedicinska linjerna och blundade för de närings-mässiga och andra orsaker föranledda av livsföringen. Man letade då bl.a. efter en bacill som orsak till kräftan och flera årtionden senare letar man fortfarande ofta efter en bacill.
Are Waerland som under 40-talet lanserade en livsföringsidé som en väg till bättre folkhälsa pekade bl.a. på vissa brister i den då pågående forskningen och jämförde med forskningen kring Beriberi, en bristsjukdom som förr skördade många offer. Are Waerland pekade på hur denna sjukdom då behandlats bland forskare och hur man bortsåg både från näringens betydelse och hur den kan vara avgörande för att undvika och t.o.m. häva ett sjukdomstillstånd (se bilaga)
Riksförbundet Hälsofrämjandet och Hälsorörelsen har sedan dess hävdat att livsföringen - livsstilen kan ha en stor betydelse för hälsa och sjukdom. Mycket har skett sedan den tiden och framsteg har noterats. Bl.a. så har tobakens och alkoholen negativa påverkan på vår hälsa redovisats i flera forskarrapporter. Det har även fastslagits att vissa cancerformer förorsakas av den mat vi äter och den livsföring vi har.
1995-års tema var "mat och cancer" och enligt flera uppgifter så är 40-50% av cancern be-tingad av vår mat - vår livsföring. Hur många forskare forskar kring dessa frågor idag? Vi har här velat peka på vissa brister i nuvarande forskning. Enligt vår uppfattning har allt för lite medel ställts till förfogande för forskning kring mat, livsföring och hälsa. Dessutom synes en stor del av den forskning som f.n. utförs betalats av läkemedels- och kemiindustrin. Vi vill inte utpeka denna forskning som sämre än annan obunden forskning (betald av statsmakterna) men kan inte bortse ifrån de kommersiella intressen som vill tjäna pengar på mediciner m.m.
Vi tror inte att läkemedelsföretagen skulle satsa miljarder om resultatet skulle visa att bättre mat och motionsvanor skulle kunna undanröja flera av våra folksjukdomar. Det finns säkert flera vägar att undvika t.ex. magsår än t.ex. Losec. Hälsorörelsen har visat på dessa möjligheter under årtionden. Och resultaten på hälsohemmen i Sverige och utomlands pekar på att livsstilsförändringar kan komma tillrätta med både magproblem och andra sjukdomssymtom.
En fråga vi vill ställa är hur mycket pengar satsar Regeringen på obunden forskning - d.v.s. forskning ej knuten till läkemedelsföretag eller andra intressenter - inom området mat-livsföring-sjukdom-hälsa?
Vi säger inte att alla problem går att lösa med hjälp av bättre kost och motionsvanor men en ansenlig del av våra sjukdomssymtom påverkas av vår livsstil.
Har vi råd att negligera dessa frågor längre? Är det inte dags att på allvar inrikta forskningen mer på livsföringens betydelse för vår hälsa? Det finns visserligen sporadiska rapporter som antyder vikten av bättre mat och motionsvanor och dess stora betydelse för hälsan. Men upp-följningen är dålig. Alternativmedicinkommittén pekade på nödvändigheten av ökad forskning inom detta område.
Det borde enligt vår uppfattning vara en billigare "medicin" än de stora läkemedelskostnader som f.n. belastar budgeten - och som inte ser ut att minska i framtiden. Detta borde följas upp bättre än vad som görs idag.
Hälsorörelsen som är och har varit en viktig del i folkhälsoarbetet under årtionden vill med dessa rader väcka gamla enkla tankar till liv. Vi har tills nu i stort fått arbeta helt ideellt men med positiva uttalanden som stöd i vårt arbete. Vi har skapat förutsättningar för att förbättra folkhälsan i vårt land, vilket inte fullt ut tagits tillvara. Vi har gett impulser genom goda resultat på hälsohem och med naturmedel men forskningen och statsmakternas intresse har tyvärr varit litet. Ingen har tagit tillvara förutsättningarna som funnits, ej heller stött fortsatt ut-veckling av vårt arbete.
Vi har med denna inlaga velat "nostalgiskt" gå tillbaka och samtidigt peka på paralleller som vi ser idag. Nämligen ointresset för de enkla, okomplicerade metoderna när det gäller hälsa och sjukdomsproblem, framförallt bland expert- och beslutsgrupper i vårt land.
Vi bifogar en partiinlaga från 40-talet som även nu 60 år senare kan vara ett memento för framtiden.
Vi har här ej velat kritisera nuvarande forskning utan endast efterlysa ett bredare, mer förut-sättningslöst program när det gäller problemet sjukdom - hälsa och anhåller om att Rege-ringen ger vederbörande organ i uppdrag att initiera och utforma ökad forskning enligt våra intentioner, att vi får en redovisning av hur förhållandet är idag avseende den forskning vi här aktualiserat samt att inom Nationella Folkhälsokommitténs kommande arbete seriöst ta tillvara all erfarenhet avseende problemet sjukdom - hälsa som finns bl.a. inom hälsosektorn, d.v.s. att även följa upp Alternativmedicinkommitténs rapport.
HÄLSORÖRELSEN
Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström
Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros
Tillbaka upp...
|
|
Ang. köttmjöl till idisslare - Stockholm 2000-12-06
|
Till Sveriges Regering, Statsminister Göran Persson, 103 33 Sthlm
Ang. köttmjöl till idisslare
Riksförbundet Hälsofrämjandet arbetade aktivt under 80-talet för att skapa förståelse för det orimliga i att mata svenska nötkreatur med malda kött och benrester och t.o.m. kadavermjöl förekom då allmänt i kornas foder. Vid uppvaktning för Mats Hellström, dåvarande jordbruksministern klargjordes denna fråga och ett förbud infördes.
Med förvåning följer vi den nu pågående debatten och läste i DN den 1 december 2000 en debattartikel av Odd Lindberg (sälfångstinspektör). Han påstod att det i samtliga stickprov på foder till nötkreatur finns rester av ben- och köttmjöl från idisslare och att detta bekräftats av Jordbruksverkets ansvariga. Hon påpekar även att det i Sverige finns tre fabriker som tillverkar köttmjöl till foder, eventuellt även "kadaverfoder", d.v.s. tar emot både kadaver och slaktavfall.
Enligt Hälsorörelsens uppfattning är detta helt oacceptabelt då vi verkade för och var med och fick ett beslut om förbud 1986. Skälet till detta var både riskerna med denna typ av foder och det orimliga i att utfordra idisslare - "vegetarianer" - med kött, inkluderande självdöda djur. Många av dem hade dött av sjukdomar.
Att det fortfarande tillverkas sådant foder i Sverige är ett svek mot konsumenten och etiskt oacceptabelt. Skall svenska kor inte ha kadaverfoder med kadavermjöl så skall väl sådant ej heller exporteras till kor i andra länder vars produkter vi köper in till Sverige. Dessutom finns det alltid risk att oseriösa personer kringgår beslut inom landet.
Varför har man inte löst behandling av självdöda djur sedan 1986? Ett problem som man pekade på då var - vad skall vi göra av våra döda djur? Som konsumentorganisation tog vi för givet att detta problem hade lösts omgående efter beslutet. Hur kan 7000 ton riskavfall ligga lagrat vid en fabrik utan att man utvecklat ett program för omhändertagande? Ur miljösynpunkt är detta oförsvarligt. Hur handhas självdöda djur i vårt land idag - är det någon som vill tjäna pengar på denna hantering fortfarande?? Har utvecklingen stått still under dessa 14 år? Är det med eller utan myndigheternas vetskap? Inget alternativ kan försvaras utan måste ses som ett svek både mot konsumenter och miljöintressenter. Att lösa problemet hur man skulle destruera självdöda djur och liknande avfall borde tekniskt kunnat ha lösts för länge sedan. Det lär inte bli lättare idag när man tydligen lagrat mängder av sådant avfall. Vad gör bönder runt om i landet av sina självdöda kor? Har det smugits in i någon produktion eller ligger de nedgrävda här och där? Det får definitivt inte vara så att vi exporterar en produkt till konsumenter i andra länder när vi anser att det är skadligt i Sverige. Att galna ko-sjukan blivit ett resultat av kadavermjölet i djurfoder kan väl inte förvåna. Man behöver enligt vår mening inte vara expert för att förstå risken med kadavermjöl i djurmat. Korna är inga "kannibaler" och de skall inte äta varandra.
Konsumenterna måste kunna lita på att beslut följs upp när de är av stor vikt både för matkvalitet och hälsan.
Mot bakgrund av ovan sagda anhåller undertecknade organisationer att regeringen ger vederbörande organ i uppdrag
att följa upp beslutet från 1986 enligt ovan både när det gäller efterlevnaden och den tekniska lösningen för att destruera kadaver,
att omgående all tillverkning av foder innehållande köttprodukter till idisslare stoppas för all framtid,
att omhändertagandet av sjuka och självdöda djur skärps upp väsentligt,
att kontrollen skärps när det gäller risker för utnyttjandet av slaktavfall som djurfoder till nötkreatur, grisar m.fl. enligt EU-intentionerna och att kontrollprogram utformas även för kor i Sverige, enligt EUs intentioner.
HÄLSORÖRELSEN
Svenska Vegetariska Föreningen - Kurt Svedros, ordförande
Riksförbundet Hälsofrämjandet - Henrik Sundström, ordförande
Tillbaka upp...
|
|
Ang. genteknikens utnyttjande och risker - Stockholm 2000-09-20
|
Till Sveriges Regering, Statsminister Göran Persson, 103 33
Sthlm
Ang. genteknikens utnyttjande och risker
Hälsorörelsen har agerat angående ovan nämnda frågor under lång tid. Redan 1995 (se bilaga) tillskrev vi för andra gången dåvarande regering under ledning av Ingvar Carlsson. Även 1998 (se bilaga) agerade vi i dessa frågor och så även 1999 (se bilaga). Vid dessa och andra tillfällen har vi aktualiserat olika frågor kring genteknikens utnyttjande. Vi vill med denna inlaga åter lyfta fram Hälsorörelsens farhågor avseende denna utveckling som, enligt vår me-ning, både går för snabbt och inte heller kontrolleras i tillräcklig utsträckning.
Hälsorörelsen har tidigare även ställt sig bakom Miljöförbundet Jordens Vänners appell (se bi-laga) "Varför inte genmanipulerat?" Idag finner vi anledning att även ställa oss bakom Svenska Naturskyddsföreningens krav om att Sverige ställer sig bakom förslaget om "förbud mot patent på levande organismer".
Vi skall inte här och nu argumentera för varför detta är ett beslut om måste fattas. Men vi anser att det är viktigt när gentekniken utvecklas i allt snabbare takt. Redan för ca tio år sedan ställde vi långt gående krav avseende dessa frågor.
Då vi i vissa avseenden inte uppfattat att våra propåer ännu beaktats och då vi inte är klara över hur inlagor från olika folkrörelser bevaras och beaktas, ser vi oss föranlåtna att åter göra en framställan angående gentekniken.
Hälsorörelsen ser dagligen hur tekniken forseras fram och att risken för missbruk finns om inte bl.a. opartiska forskare finns med i arbetet. Kontrollen måste vara minutiös och hänsyn måste tas till människor och dess hälsa och inte till kommersiella spekulativa intressenter.
Med hänsyn till ovan sagda anhåller Hälsorörelsen om att Regeringen ger vederbörande organ i uppdrag att i det fortsatta arbetet beakta de av oss och andra folkrörelsers framförda syn-punkter, att en större kunskapsuppbyggnad bland de folkvalda sker så att insynen från lekmän och folk-valda ökar när det gäller genteknikens utveckling och utnyttjande och att Regeringen agerar kraftfullt i dessa frågor internationellt.
HÄLSORÖRELSEN
SVENSKA VEGETARISKA FÖRENINGEN
Kurt Svedros
RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET
Henrik Sundström
Tillbaka upp...
|
|
Ang. Folkhälsoarbetet i vårt land
- Stockholm 2000-06-21
|
Till Socialdepartementet, Socialminister Lars Engqvist, 103 33
Sthlm
Angående: Folkhälsoarbetet i vårt land
Nationella handlingsplanen för nutrition 1995 hade som huvudmål "att genom förbättrade mat- och motionsvanor befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna med avseende på dessa sjukdomars förekomst". Delmålen är att:
-
Kostens sammansättning bör vid utgången av den kommande tioårsperioden uppfylla de kost- och näringsmässiga mål som anges i Svenska Näringsrekommendationer (SNR) från 1989 och i den vetenskapliga expertgruppens skrift Kost, motion och hälsa.
-
Livsmedlen får inte innehålla främmande ämnen eller smittämnen i sådan mängd att det kan medföra hälsorisker.
-
Beträffande amning är målsättningen densamma som i utredningen SOU 1993:86 Amnings-vänliga sjukhus för att skydda, stödja och främja amning och Tio steg för lyckad amning".
Fem år har gått sedan regeringen fattade dessa beslut. Vad har hänt under dessa år? Enligt vår mening väldigt lite. Handlingsplanen har tydligen legat på någon hylla och ingen har på bred front aktiverat de viktiga hälsofrågor som lyfts fram i detta dokument.
När vi från hälsorörelsen för något år sedan efterlyste vad som gjorts så visade det sig att den tjänsteman som hade ansvaret för uppföljningen sagt upp sig på grund av bristande stöd i sitt arbete. Alla hennes förslag hade bara blivit liggande.
Vi inom hälsorörelsen hade tillsammans myndigheterna kunnat uträtta mycket under dessa år om vi erhållit någon form av ekonomiskt stöd till vårt arbete.
Nu lägger man efter fem år fram ett mål- och strategidokument för "Nationella mål och strategier för nutrition 1999-2004". Där står bl.a. i inledningen det "är ett verktyg för alla som arbetar för bättre matvanor. Detta strategidokument anger inriktning och ansvar för nutritionsarbetet i Sve-rige och är en vägledning för alla aktörer i det nationella, regionala och lokala nutritionsarbetet."
I förordet skriver f.d. generaldirektören för Folkhälsoinstitutet, Agneta Dreber, och generaldi-rektören för Livsmedelsverket, Bertil Norbelie: "Bra matvanor och tillgång till säker och nä-ringsriktig mat hör till de viktigaste förutsättningarna för en god hälsa.
De flesta människor är medvetna om betydelsen av att äta näringsriktig mat. Ändå finns många hinder i form av brist på tid, pengar och tillgänglighet. även invanda beteenden och smakvanor kan utgöra hinder mot att förändra matvanorna i mer 'hälsosam' riktning.
En av utmaningarna i det framtida nutritionsarbetet ligger i att kartlägga och differentiera olika gruppers särskilda problem och behov. Mot bakgrund av sådana analyser kan specifika insatser utformas för att nå de grupper som riskerar att utveckla en sämre hälsa. För att nå framgång - att främja hälsa och att förebygga sjukdom - krävs ett samarbete mellan många sektorer.
Med detta strategidokument, som är baserat på Nationell handlingsplan för nutrition från år 1995, hoppas vi på ökade framsteg i att förbättra förutsättningarna för människors mat- och motionsvanor under de närmaste fem åren."
Samtidigt som detta dokument läggs fram arbetar Nationella folkhälsokommittén med uppgift att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen. I direktiven framhölls att målen skall vara vägle-dande för samhällets insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och död. Förslag läggs fram under åren 2000-2001.
Allt oftare framhåller man vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser när det gäller att förbättra folkhälsan. Hälsofrämjande skola, hälsofrämjande äldrevård o.s.v. har blivit begrepp under det senaste året. Riksförbundet Hälsofrämjandet och Svenska Vegetariska Föreningen har på ideell bas arbetat med dessa frågor i årtionden utan att myndigheterna stött eller initierat sam-verkan inom ramen för några projekt inom folkhälsoarbetets ram.
Trots detta har vi under åren uppnått goda resultat. Vår förhoppning är att vi nu inom ramen för samhällets folkhälsoarbete 2000-2010 skall ges möjlighet att aktivt medverka.
Mot bakgrund av ovan framförda anhåller Hälsorörelsen åter igen om ett sammanträffande med Dig inom den närmaste tiden för att informera om vårt arbete och framföra våra synpunkter på folkhälsoarbetet i vårt land.
För den samlade Hälsorörelsen
RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET
Henrik Sundström , ordförande
SVENSKA VEGETARISKA FÖRENINGEN
Kurt Svedros, ordförande
Tillbaka upp...
|
Copyright © SVF. All rights reserved.
|