Uttalande till Sveriges Regering
En studie, som redovisats på Läkarstämman 2001, visar på en häpnadsväckande nonchalans när det gäller att långsiktigt skydda människor mot svåra biverkningar - ja t.o.m. dödsfall.
Enligt uppgift är det slarv med rapporter på Rättsmedicinalverket som gör att orsakerna till hundratals dödsfall, där förgiftningar kan misstänkas, aldrig blir kända. Kunskaper om förgiftningar når inte Läkemedelsverket. Alla läkemedelsförgiftningar med dödlig utgång ska rapporteras till Läkemedelsverket, men bara ett fåtal registreras. Resten hamnar mellan stolarna enligt studien.
Studien gjordes eftersom det länge funnits misstanke om att rapportering var ofullständig. Verkligheten stämde inte med uppgifterna i biverkningsregistret Svedis. I studien fann man 400 dödsfall, där de tio undersökta läkemedlen kan ha orsakat dödsfallet. Men i Svedis återfanns bara 18 fall. Syftet med biverkningsregistret är att Läkemedelsverket snabbt ska kunna upptäcka risker. Men den nya undersökningen tyder i stället på att ett stort antal dödliga förgiftningar inträffar som aldrig kommer till Läkemedelsverkets kännedom.
De tre läkarna bakom studien anser att det är dags för de båda verken att samarbeta bättre. Barbro Gerdén, ställföreträdande chef för Läkemedelsverkets biverkningsregister, medger enligt uppgift att hela frågan har fallit mellan stolarna under många år.
Enligt Riksförbundet Hälsofrämjandets uppfattning är detta allvarligt och vi vill än en gång betona vikten av att de preventiva insatserna är både säkrare ur biverkningssynpunkt och bättre ur ett långsiktigt hälsoperspektiv. Likaså med hänsyn tagen till de ökade läkemedelskostnaderna som även påverkas negativt av biverkningarna, vilka i sin tur kräver nya mediciner för att åtgärdas. Kostnaderna för läkemedel beräknas till 25 miljarder/år och biverkningskostnaderna beräknas, enligt inofficiella källor, till mer än 25 miljarder/år.
Det vi redovisar ovan är, enligt vår uppfattning, tillräckligt underlag för att vidta kraftfulla åtgärder. Vi ser den preventiva medicinen som ett ovärderligt instrument i detta arbete. Preventiv medicin omfattar både förebyggande av sjukdom och främjande av hälsa. I det första fallet är målsättningen att minska eller eliminera specifika sjukdomsorsaker och därmed förhindra att en viss sjukdom uppstår. I det andra fallet är målsättningen att förbättra det allmänna hälsotillståndet i befolkningen och därmed öka motståndskraften mot sjukdom.
Trots läkekonstens landvinningar och den medicinska forskningens framsteg är den behandlande, kurativa medicinen ändå förvånansvärt ofta ur stånd att eliminera sjukdomsorsaker och återge patienterna deras fulla hälsa. Våra vanliga folksjukdomar är i stor utsträckning kro-
niska. När de debuterat är de ofta livslånga och kan med dagens medicinska kunnande sällan botas. Att kunna förebygga, att "onödig" sjukdom uppstår, framstår mer och mer som något oerhört eftersträvansvärt, ett sätt att bespara många människor lidande och nedsatt livskvalitet.
Att förebygga sjukdom, i stället för att vänta tills den uppstår är och sedan behandla med alla till buds stående medel och metoder, är enligt vår uppfattning direkt lönsamt - inte bara för samhället utan även för individen. Det innebär mindre utgifter för samhället och som en rimlig konsekvens lägre skatteuttag för medborgarna. Enigheten synes stor att förebyggande av sjukdom och främjande av hälsa, två grundpelare i folkhälsoarbetet, är oerhört viktiga.
Ytterligare en sak tycks alla vara ense om. Preventiv medicin bör vila på vetenskaplig grund. För att lägga en bred vetenskaplig grund för det preventiva arbetet anser Riksförbundet Hälsofrämjandet att avsevärt mer forskningspengar bör anslås för detta ändamål. Det måste utan tvekan ligga i allas intresse att så sker både med hänsyn till statens ekonomi och den enskildes ekonomi och många gånger onödigt lidande för individen. Den förebyggande verksamheten har också lättare att hävda sig i resursfördelningen om det går att påvisa att den bedrivs på ett så gediget kunskapsunderlag som möjligt, att den kan följas upp och utvärderas och att man använder sig av strategier och metoder som är beprövade.
Våra vanliga folksjukdomar betingas i stor utsträckning av livsstil, levnadsvanor och faktorer i miljön. Samspelet mellan miljö och beteenden blir ytterligare en viktig aspekt. I en fullständig genomgång av kända riskfaktorer för tumörsjukdomar har forskarna Doll och Peto uppskattat att 80% av all cancerdödlighet skulle kunna förebyggas om både miljö- och livsstilsrelaterade riskfaktorer hade totalt eliminerats. Motsvarande siffra för hjärtkärlsjukdomar torde vara lika hög. Eftersom dessa sjukdomar dominerar sjukdomspanoramat blir livsstilsförändring och hälsofrämjande beteenden ett av våra viktigaste mål för det preventiva folkhälsoarbetet.
Med hänsyn till ovan sagda anhåller Riksförbundet Hälsofrämjandet å Hälsorörelsens vägnar
att de preventiva förebyggande insatserna klart prioriteras i det kommande folkhälsoarbetet,
att uppföljande studier av befintliga projekt och mer forskning inom området radikalt utökas,
att Nationella folkhälsokommitténs rapport omsatt i olika propositioner ger en klar
inriktning inför framtiden och
att hälsohemmens och Hälsorörelsens flera årtionden långa erfarenhet och kunskapsuppbyggnad tas till vara i det fortsatta hälsoarbetet.
50-60 miljarder är oförsvarliga medicin- och biverkningskostnader för det svenska samhället!
Stockholm 2001-12-12
HÄLSORÖRELSEN
Riksförbundet Hälsofrämjandet Svenska Vegetariska Föreningen
Kurt Svedros
Tillbaka upp...
|