Probis probiotika förhindrar järnbrist

Prillan

Reumatikerprojektet
Probis probiotika
förhindrar järnbrist


Probis probiotika utgör en viktig komponent för att motverka järnbrist. Det visar en studie som Probi i går offentliggjorde på en internationell kongress i Bryssel. Genom att inta dryck med Probis bakterie Lp299v, förbättrades kroppens förmåga att ta upp järn betydligt.

Probi har genomfört en studie som visar att bolagets bakterie Lp299v effektiviserar kroppens järnupptagningsförmåga. Studien omfattar tester på 24 friska kvinnor i åldrarna 21-29 år. Under fyra dagar intog undersökningsgruppen dryck, med eller utan bakterien Lp299v. Hos de kvinnor som fick bakteriekulturen Lp299v, uppmättes efter 18 dagar en starkt förbättrad järnupptagningsförmåga än hos övriga kvinnor i studien.

Resultatet visar att tillskott av Probis probiotiska bakterie Lp299v kraftigt förbättrar kroppens järnupptagningsförmåga.

Järnbrist och dåliga järnreserver i kroppen är ett vanligt medicinskt problem i såväl västvärlden som utvecklingsländerna. Särskilt yngre kvinnor lider av järnbrist. Problemet kan inte enkelt lösas genom att inta en järnrik kost. Eftersom kroppen har svårt att ta upp järn behöver kosten dessutom innehålla något som effektiviserar järnupptagningen.

”Detta stärker Probis affärsmässiga ställning, framförallt inom Functional Food” säger Per Bengtsson, VD för Probi. ”Att åstadkomma ett ökat mineralupptag från livsmedel är en medicinsk nytta som på ett enkelt sätt kan kommuniceras till en stor kundgrupp.”

Studien presenterades i samband med en internationell kongress i Bryssel i slutet av augusti, arrangerad av ESPEN, The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism. På mässan deltog framför allt läkare, dietister och nutritionsbolag som alla arbetar med att förbättra näringsstatusen hos människor.

Probis probiotika finns idag tillgänglig för slutkonsumenter i juicer och yoghurt samt i kosttillskott. Vid intresse kan information om den vid ESPEN presenterade studien erhållas via info@probi.se.

För ytterligare information kontakta: Per Bengtsson, Verkställande direktör Probi, telefon: 046-286 89 23 eller 0734-47 41 28, e-post: per.bengtsson@probi.se

Om Probi
Probi grundades 1991 och är idag en ledande aktör inom probiotisk forskning och utveckling. Bolagets forskning bedrivs kring levande mikroorganismer med vetenskapligt bevisade hälsoeffekter. De huvudsakliga forskningsområdena är: Mage och tarm, Immunförsvar, Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom samt Stress och återhämtning. Probis affärskoncept bygger på att erbjuda effektiva och väldokumenterade probiotiska produktkoncept med omfattande patentskydd, vilket ger möjlighet till betydligt högre royaltynivåer än för branschen som helhet. Probis kunder utgörs av ledande företag inom marknadsområdena functional food, kosttillskott och klinisk nutrition. Bolaget har sedan mitten av 1990-talet löpande intäkter från kommersialiserade produkter. Idag arbetar Probi med fyra licenstagare: Danone, Skånemejerier, Institut Rosell och Health World. Den globala marknaden för probiotiska produkter visar en god underliggande tillväxt. Nya insikter om probiotikans nytta, ett allt större hälsointresse samt myndigheternas ökade dokumentationskrav och regleringar är de främsta trenderna som gynnar Probi. Probis aktie är sedan december 2004 noterad på Stockholmsbörsens O-lista. Mer information finns på www.probi.se

Tillbaka upp...





Prillan kan ge hängbuk
Snusande män löper dubbelt så hög risk som sina nikotinfria medbröder att drabbas av övervikt och fetma, visar en svenska studie. Men forskarna står brydda inför sambandet. Ungefär var femte svensk man brukar stoppa prillor under läppen.

Debatten om snusets eventuella skadliga effekter på hälsan blossar upp med jämna mellanrum och tidigare svenska studier har kunnat koppla snusning till ökad risk för bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

Inte nog med det. De båda läkarna Sara Holmberg och Anders Thelin som forskar vid Uppsala universitet visar nu i en studie på 1782 svenska män publicerad i senaste numret av Läkartidningen, att snusare som inte tidigare varit rökare löper dubbelt så hög risk för övervikt eller fetma som män som aldrig använt tobak över huvud taget.

Också före detta rökare hade en ökad risk vare sig de snusade eller inte, men den var inte lika hög som för de "renodlade" snusarnas del. Tidigare studier har pekat i samma riktning även om siffrorna skiljer sig något åt.

Källa: Metro 21-1-2005

Tillbaka upp...





Reumatikerprojektet


Rheumatology 2001;40:1175-1179

A vegan diet free of gluten improves the signs and symtoms of rheumatoid arthritis: the effects on arthritis correlate with a reduction in antibodies to food antigens
Ingiäld Hafström
Bo Ringertz (1)
Alf Spångberg (1)
L. von Sweigbergk (2)
S Brannemark (1)
I Nylander
J Rönnelid (1)
L Laasonen (3)
L Klareskog (1)

Department of Rheumatology, Karolinska Institutet at Huddinge University Hospital,, Stockholm (1)
Department of Rheumatology, Karolinska Institutet at Karolinska Hospital, Stockholm (2)
The Unit for Preventive Nutrition, Karolinska Institutet at Novum, Huddinge, Sweden (3)
Department of Radiology, Surgical Hospital, Helsinki University Central Hospital, Helsinki, Finland

Glutenfri vegankost förbättrar symtom vid reumatoid artrit (RA)
Frågan huruvida kosten påverkar reumatoid artrit (RA) har länge diskuterats både av läkare och allmänhet.
Många patienter har försökt bli bättre eller botade från sin RA genom fasta och vegetarisk kost. Fasta har i flera studier visat sig minska sjukdomsaktiviteten. Denna förbättring har inte kunnat bibehållas trots s.k. laktovegetarisk kost, dvs vegetarisk kost plus mjölkprodukter.
Vegankost (vegetarisk kost utan mjölkprodukter) har i ett par studier givit positiva effekter. En kontrollerad norsk studie publicerad i The Lancet 1991 (Kjeldsen-Kragh) rapporterade en signifikant förbättring både vad gäller subjektiva som objektiva variabler hos RA-patienter.

Den svenska kontrollerade studien från Huddinge och Karolinsska sjukhuset, som här beskrivs, publicerades i "Rheumatology" år 2001 och bekräftar den norska studien.

Den ville fastställa om ett år på vegankost fri från gluten kunde minska ledsymtom och inflammatoriska variabler, samt funktionell förmåga och tecken på röntgenförändringar på förstörelse av leder. Vidare analyserades immunreaktioner mot gliadin (gluten) och betalactoglobulin (mjölkprotein) och om förändringar i dessa variabler korrelerade med förändringar i sjukdomen.

Resultaten jämfördes med RA-patienter, som var introducerade i en väl balanserad, icke-vegankost, också under ett år.

Totalt deltog 66 personer med aktiv reumatoid artrit. Snittåldern var ca 49 år. Alla fortsatte med sina ordinarie mediciner. Patienterna kontrollerades innan studien startade och sedan efter 3, 6 respektive 12 månader enligt American College of Rheumatology´s (ACR:s) kriterier.

Vegankosten bestod av grönsaker, rotfrukter, frukt och nötter. Eftersom gluten inte var tillåten, innehöll dieten bland annat bovete, majs, hirs, ris och solrosfrön. Oskalade sesamfrön i form av sesammjölk var en daglig källa av kalcium.
De personer som ingick i studien löpte ingen risk att få brister i sitt näringsintag, eftersom både vegangruppen och icke-vegangruppen fick tillskott av B 12 och selen.

Resultat: 22 av patienterna i vegangruppen och 25 i icke-vegangruppen fullföljde i minst nio månader på respektive kostregim.

9 av 22 (41%) i vegangruppen uppfyllde kriterierna för signifikant förbättring enligt ACR 20, som innebär att minst 20% förbättring på en rad punkter som mäts, men endast 1 av 25 (4%) i icke-vegangruppen.

Immunglobulin G (IgG) antikroppsnivåerna mot gliadin (gluten) och beta-lactoglobulin (mjölkprotein) sjönk signifikant jos de i vegangruppen som svarade på dietbehandlingen. I icke-vegangruppen fann man inga förändringar.
Ingen reducering av de röntgenologiska förändringarna kunde konstateras i någon av grupperna.

Slutsats: Studien bekräftar att vegankost fri från gluten minskar ledsymtom och öka den funktionella kapaciteten hos de patienter med reumatoid artrit (RA) som svarar på denna kostregim. Förbättringen kan bero på minskad immunologsik reaktitivet mot de i denna kost uteslutna födoämnesantigenerna gliadin (gluten<<<<<<9 OCH BETALACTOGLOBULIN (MJ&OUML;LKPROTEIN).

Andra tänkbara orsaker till förbättring av RA-aktiviteten som har diskuterats är
  • a) förändring av fettsyror genom ändring i reduktionen av prostaglandiner och leukotriener, eftersom vegankost är rik på fleromättade fettsyror med ett fleromättast/mättat förhållande på 2,7 jämfört med 0,2 i den välbalanserade, icke-vegankosten.
  • b) b) förändring av tarmens bakterieflora i samband med vegankost.


    Alf Spångberg

    Tillbaka upp...









  • Copyright © SVF. All rights reserved. webmaster: Yngve Petersson