Pressmeddelanden och skrivelser till olika myndigheter 2005


  • 2005-11-17 - Angående försöksodling av GMO-raps på 15 hektar i Skåne och Västergötland

  • 2005-06-14 - Samtal om skolmåltiden

  • 2005-06-08 - Rapport Riksdagens friskvårdsdag

  • 2005-01-27 - Var går gränsen från Alkoholinförselutredningen

  •    Angående: försöksodling av GMO-raps på 15 hektar i Skåne och Västergötland

    Till Sveriges Regering - Göran Persson

    Angående försöksodling av GMO-raps på 15 hektar i Skåne och Västergötland

    Som ideell konsumentrörelse för 100 000-tals konsumenter med intresse för en grönare hälsosammare livsstil ser Hälsorörelsen (Riksförbundet Hälsofrämjandet och Svenska Vegetariska Föreningen) med stor oro på den aviserade GMO-odlingen i Skåne och Västergötland.

    Jordbruksverket har enligt uppgift och till våra stora förvåning beslutat att godkänna provodling av genmodifierad (genmanipulerad) vårraps i Skåne och Västergötland. De som ska genomföra det vanskliga försöket är Plant Science Sweden som ägs av Svalöf Weibull AB och den tyska BASF-koncernen och det ska gälla sju typer av genmodifierad raps.
    Odlingarna kommer att ske med speciella skyddsåtgärder. Bland annat kommer odlingsytorna att isoleras från annan odling och växtföljen ska vara strikt reglerad.

    Detta låter väldigt förtroendeingivande men ger inget skydd varken för vår miljö eller det ekologiska systemet. Hur det senare slår mot människors hälsa funderar tydligen ingen på idag då de kommersiella krafterna styr.

    Trots politiska uttalanden om satsningen på den ekologiska odlingen i Sverige så lyssnar man inte på de ekologiska lantbrukarna.
    De har bland annat motsatt sig detta försök och skrivit, vi citerar;
    Ekologiska Lantbrukarna motsätter sig Jordbruksverkets beslut och menar att PlantScience nu under fem år fritt kan sprida genmaterial från en praktiskt taget odokumenterad experimentverksamhet till andra lantbrukares grödor och till den omgivande naturen. Konsekvenserna av en sådan spridning kan slå hårt mot det naturliga ekosystemen och mot traktens jordbruk.

    När s.k. experter och myndigheter på 60-talet förordade fluoridering av vårt vikigaste livsmedel, dricksvattnet, då var det de ideella hälsorörelserna som insåg de stora hälsoriskerna och fick stopp på det.

    Bilindustrin ville kommersiellt utnyttja fluor-avfallet - tandläkar professorn Eriksson och andra experter förordade fluoridering av dricksvattnet. Konsumenterna sa nej och politikerna lyssnade. I dag borde alla skänka en tacksamhetens tanke till de som satte stopp för det ta sabotage mot vårt viktigaste livsmedel och vår folkhälsa.

    Hälsorörelsen har vid ett flertal tillfällen påpekat riskerna med en utveckling av gentekniken på bekostnad av växtförädling inom livsmedelsområdet och vill än en gång markera det olämpliga i att nu starta dåligt underbyggda odlingsförsök med till ex. GMO-raps. Ännu mer alarmerade är att man enligt uppgift avser att börja odla GMO-potatis och GMO-majs här i Sverige. Om nu inte Jordbruksverket inser värdet med ekologisk odling och nonchalerar konsumenternas befogade oro för gentekniken så måste politikerna ta sitt ansvar.

    Det var de vanliga konsumenterna - de vanliga människorna som stoppade vansinnet med betning av utsädet på 50-60-talet, inte experter eller myndigheter. Tack vare de ideella organisationerna, bland annat Hälsorörelsen, så har vi undvikit en hälsokatastrof som blivit en följd om detta kvicksilver fortsatt att spridas på våra åkrar och vidare i vår mat. Djur och fåglar dog och även människor blev sjuka. Experterna hade svårt att inse faran men inte den ideella rörelsen. På 70-talet skulle hormoslyr, ett växtgift, frälsa jord- och skogsbruket enligt experter och myndigheter. Som tur var reagerade konsumenterna nu som vid tidigare "giftförsök" och Hälsorörelsen med fler började kampen mot ett nytt stort hot mot miljön och vår hälsa.

    Med stor oro ser vi hur misstagen upprepas gång på gång då de kommersiella krafterna styr experter och myndigheter.
    Det är förvånande att de myndigheter som ska var konsumenternas - de vanliga människornas värn mot gifter och missbruk inom livsmedelsområdet inte i först hand skyddar människorna utan låter sig manipuleras av de ofta hänsynslösa kommersiella krafterna.

    Nu är vi i en liknande situation som vi kort redovisat ovan. Nu gälle det genmanipuleringen av vår mat. Konsumenterna har inte frågat efter dessa livsmedel. Konsumenten inser att vi inte behöver denna förvanskning av maten precis som vi gjorde när det gällde fluorgift i vårt dricksvatten eller kvicksilver i vetebrödet på grund av det betade utsädet.

    Hälsorörelsen anser att de vanliga konsumenterna har rätt idag såväl som de hade det under 50-60, 70-talet enligt ovan. Dessutom vill vi slå vakt om den ekologiska odlingen nu och för all framtid. Gentekniken är ett sabotage inte bara mot den ekologiska odlingen utan också mot de ekologiska systemen och mot folkhälsan.

    Mot bakgrund av ovan framförda kräver Hälsorörelsen att Regeringen dels ger Jordbruksverket i uppdrag att stoppa den s.k. försöksodlingen av GMO-grödor i vårt land, dels ökar engagemanget avseende ekologisk odling i Sverige och stödjer de ekologiska odlarnas kamp för överlevnad mot de intressen som driver på och "döljer" farorna med GMO-tekniken, samt tar tillvara Hälsorörelsens 65-åriga erfarenhet grundad på vårt ideella arbete med odling - mat - hälsa.

    Riksförbundet Hälsofrämjandet RHFSvenska Vegetariska Föreningen SVF
    Kurt SvedrosHenrik Sundström
    Ordförande RHFOrdförande SVF



    Bilaga

    Biologisk jordbruk - bättre folkhälsa

    Hälsan börjar i jorden

    Livsmedelsproduktionens uppgift

    Av ett verkligt livsmedel måste man kräva att det ska innehålla för organismen nyttiga och nödvändiga näringsämnen. En sund, livgivande föda måste ha ett balanserat innehåll av fett, äggvita, kolhydrater, mineraler, metaller (s k spårämnen), vitaminer m m och den får ej innehålla några för organismen artfrämmande, störande eller giftiga beståndsdelar, Om ett livsmedel har dessa egenskaper säger man att det har biologisk kvalitet.
    Fyller det moderna jordbruket de krav som formulerats på grundval av modern näringsfysiologi?

    Under detta århundrade har jordbruket i industriländerna alltmer börjats betraktas som en "industri". Jordbrukets verksamhet bedöms övervägande utifrån rent ekonomiska synpunkter. Jordbruket skall rationaliseras och effektiviseras. Följden av denna syn på jordbruket har blivit en långtgående ekonomisk och ekologisk strukturförändring av jordbruket. Resultatet blev stora enheter, en ringa mängd av mänsklig arbetskraft och ökade insatser av tekniska hjälpmedel.

    Vegetabilieproduktionen visar f n följande bild

  • Jordbearbetning och skörd sker med stora maskiner med hög kapacitet
  • Industritillverkade, oorganiska gödningsmedel (konstgödning) påföres jorden i stora mängder
  • Ogräsbekämpning sker i stor omfattning med kemiska medel
  • Växtsjukdomar och skadedjur bekämpas med kemiska medel

    Den moderna jordbruksdriftens följdverkningar

  • för sjöar och vattendrag

    Spridningen av stora mängder konstgödsel har visat sig skada sjöar och vattendrag. Kemiska ogräs- och växtskyddsmedel är också ett hot mot vattenförsörjningen. De orsakar också ofta en utarmning av naturen och rubbningar i naturlivet.

  • för åkerjorden

    Mängden av mineralisk gödning samt kemiska bekämpningsmedel visar sig också i längden vara ett hot mot åkerjordens hälsa. Mikrolivet i jorden försvagas eller förändras i negativ riktning.

  • för växtuppbyggnaden

    Växten är lika sund som den jord där den växer. Växternas egen hälsa är ett mått på dess eget hälsovärde för djur och människor. Det har emellertid visat sig att det moderna jordbruket har stora problem med att skydda växterna för angrepp av sjukdomar och s k skadedjur. Detta visar att dessa jordbruksprodukter ej längre är friska. Andra undersökningar har visat att näringsinnehållet i dessa växter också har försämrats. En tilltagande smaklöshet, brist på arom hos moderna jordbruks- och trädgårdsprodukter är en typisk förändring

  • följder för djuren

    Det moderna jordbrukets djurhållning har visat sig ge stora påfrestningar på djurens hälsa. Koncentrationer av svin, höns, kyckling etc i stora mängder på små utrymmen utgör ofta ett svårt djurplågeri och har visat sig inverka mycket menligt på djurens hälsa.

    Följder för våra livsmedels biologiska kvalitet

    Växten är urnäringen. Utan växterna kan djur och människor ej existera. Växten ensam kan konsten att med hjälp av solens energi och levande jord bygga upp en fullvärdig näring. Det konventionella moderna jordbruket har svårt att skapa förutsättningar för produktion av friska växter. Det finns undersökningar som visar att de vegetabilier som framställs av detta slags jordbruk och trädgårdsbruk ej har tillfredsställande biologisk kvalitet.

    Följderna för den enskilde

    För den enskilde kan följderna av att längden leva på en föda med otillräcklig biologisk kvalitet bli ödesdigra. Organismens motståndskraft mot sjukdomar kan avtaga och vitalitet och livsglädje lida allvarligt avbräck. De allmänt förekommande lidanden som kallas civilisationssjukdomar har visat sig i stor omfattning bero på störningar i livsprocesserna, förorsakade av en bristfällig näring.

    Satsa på ekologisk produktion inom jord- och trädgårdsbruk

  • sätt stopp för miljöförstöring som följd av konstgödning och kemiska bekämpningsmedel
  • öka livsmedelskontrollerna avseende giftrester
  • forska kring sjukdom, invaliditet etc förorsakad av förgiftning och skador av gifter i jordbruket
  • stoppa störningar i naturens ekologiska jämvikt
  • forska kring en försämrad folkhälsa p g g livsmedel med låg biologisk kvalitet
  • forska mer om GMO-grödors påverkan på ekosystemen och hälsan och sätt stopp tills vidare för provodlingar.

    Tillbaka upp...


  •    Angående: Skolmåltiden
    Samtal om skolmåltiden

    RHF var den 14 juni som enda ideella organisation inbjuden till Utbildnings- och kulturde-partementet för diskussion om skolmaten och rörelseaktiviteter i skolan.

    Statsråden Ibrahim Baylan och Ann-Christin Nykvist inledde med sin respektive syn på pro-blem och möjligheter att inom skolans ram komma tillrätta med övervikten och dess hälsoris-ker nu och för framtiden. De betonade skolans, och då särskilt skolmåltidens, viktiga roll när det gäller elevernas hälsa. Definitionen av "mat" är olika inom EU. En del anser t ex att frukt och en smörgås är en lunch. Sverige och Finland har fri skollunch enligt svensk modell.

    Ann-Christin Nykvist betonade att det erfordras kunskap om vikten av rörelse och att i skol-måltiden bl a skall ingå frukt, grönt, grovt bröd, fisk och rätt fett.

    1997 beslutades om kostnadsfria skolmåltider i grundskolan men skolmat har diskuterats se-dan 1938 och funnits i olika former under åren.

    Skolmatens kostnad:
  • 1996 : ca 3 080 kr/elev och år
  • 2003 : ca 3 770 kr/elev och år

    Under diskussionen framkom att målsättningen är en god, hälsosam och lustfylld skolmåltid.

    Jag redovisade bl a de insatser SVF gjorde i början på 90-talet under den vegetariska "vågen" i Umeå. Där utbildade man både skolpersonal, elever och föräldrar avseende vegetarisk och vegankost. Det visade att den ideella rörelsen kan göra stora insatser om medel ställs till för-fogande. Detta visade Hälsorörelsen RHF/SVF även i slutet på 90-talet då samtliga skolor, tack vare Jordbruksdepartementets pengar, fick material från Hälsorörelsen och många sko-lors skolkökspersonal fick utbildning avseende vegetarisk kost - mer frukt och grönt.

    Vi genomförde även elevföreläsningar inom Stockholms läns skolor. Diskussionen blev intressant och givande, där olika åsikter och förslag kom fram. Från RHF:s sida markerade vi att den ideella rörelsen kan, tillsammans med myndigheter och politiker, nå bra resultat när det gäller goda mat- och rörelsevanor.

    Ibrahim Baylan sammanfattade i tre punkter:

  • 1. Lagstiftningen skall skärpas avseende skolmåltiderna.
  • 2. Uppföljning av tidigare projekt, bl a Kirunaprojektet (presenterat av RHF/SVF)
  • 3. Det behövs en helhetsbild angående kost/motion i skolan

    Nu hoppas vi på fortsatta goda kontakter och att vi kan/får medverka i det fortsatta hälsoar-betet i skolan.

    Stockholm 2005-06-14

    Kurt Svedros

    Tillbaka upp...


  •    Angående: Riksdagens friskvårdsdag
    Rapport Riksdagens friskvårdsdag

    Den 8 juni 2005 13.00-15.00

    Riksdagens ledamöter träffade friluftsorganisationernas representanter under Riksdagens friskvårdsdag på Djurgården. Dagen arrangerades av personalenheten och Riksdagens idrottsklubb i samarbete med FRISAM (Friluftsorganisationer i Samverkan). Riksdagens ledamöter och anställda vid riksdagsförvaltningen samt JO och partikanslierna kunde under dagen få kunskaper om ätliga vilda växter, prova på kajakpaddling, segling, rullskridskor, stavgång, orientering, med mera. Från FRISAMs sida var detta ett sätt att visa upp den verksamhet man bedriver samtidigt som riksdagsledamöterna fick en välbehövlig nypa frisk luft och motion. Förhoppningsvis upptäckte politikerna och tjänstemännen de välgörande effekter ett aktivt friluftsliv för med sig och tog med sig dessa erfarenheter när man till hösten återvänder till kammaren efter sommar-uppehållet. Sammanlagd deltog under dagen 196 personer vid de olika startpunkterna varav 66 personer i någon av de aktiviteter Frisam erbjöd.

    Riksförbundet Hälsofrämjandet deltog för att visa på hur stimulerande det är med friluftsliv kombinerat med aktiviteten Gott och nyttigt med ogräs, där man under naturpromenaden plockar olika vilda växter till en smaklig vildsallad.
    Vad skall man göra med ogräset, frågar sig många. Vi svarar: Ät upp det!

    Vandringen utgick från Stora gräsplanen vid Bergsjölund, vändplanen vid buss 47:s ändhållplats Waldemars udde.

    Ledare var Marie Håkansson 070- 786 70 55 och Tina Östensson från Inspira/Marie-Louise Eklöf.

    Representanter från Riksförbundet Hälsofrämjandet var Jakob Svensson och Elisabeth Abrahamsson. För Svenska Vegetariska Föreningen, Ewa Sangwall.

    Från de båda organisationerna delades en del informationsmaterial ut till alla deltagare.
    Hälsa nr 6-2005, Prosana, Egenvård, Spännande gröna rätter, info-broschyr om RHF resp. SVF, särtryck om vilda växter och EKO-guide till ekologiska smakupplevelser. Korpen sponsrade med en stegräknare till varje deltagare.

    Dagen avslutades med att alla deltagare blev bjudna på kaffe/te och smörgås vid Rosendahls Wärdshus.

    Kontaktperson vid Riksdagen Yngve Borgström, 786 49 51 eller 070-471 64 14
    Frisam, Ulf Silvander ulf.silvander@frisam.org eller 070-433 51 47


    Tillbaka upp...


       Angående: Delbetänkande SOU 2004:86

    Uttalande till Socialdepartementet

    Var går gränsen från Alkoholinförselutredningen.
    Riksförbundet Hälsofrämjandet ansluter sig som medlem i SLAN i första hand till det yttrande de skickat och som sammanfattas i följande att-satser.

  • att alkoholpolitiken också framöver har sin bas i totalkonsumtionsteorin,
  • att Sverige i EU bör verka för en sänkning av införselkvoterna i första hand med en gemensam gräns och i andra hand med ett nationellt självbestämmande över införselnivåerna,
  • att förslaget om 35 extra tjänster för tull och polis tillstyrks,
  • att förslaget om förverkning av egendom som använts vid alkoholbrott tillstyrks,
  • att förslaget om förvaringsförbud tillstyrks,
  • att förslaget om höjd åldersgräns vid servering tillstyrks,
  • att en utredning om att skapa alkoholfria miljöer för ungdom tillstyrks men att denna bör ha uppdrag att initiera kontakter med frivilligorganisationer, folkrörelser med flera inom alkoholområdet samt
  • att utredningens förslag om skattesänkning på spritdrycker avslås.

    RHF vill dessutom markera
  • att "mordvapnet" bilen skall vara förverkad och tas i beslag vid dödsolyckor och liknande svåra skador med anledning av rattonykterhet.
  • att förebyggande insatser bl a i form av friskvårdinsatser för ändrade levnadsvanor ges tillräckliga resurser.
  • att i första hand ekonomiskt stödja alkoholfri ungdomsverksamhet, Alkoholen måste bort från idrotten både efter tävlingar, vid fester och "champagnesprutande" om barn och unga skall förstå vad vi menar. Kan styras med bidrag och förhandlingar.
  • att otillfredsställande kostvanor beaktas vid rehabilitering och förebyggande insatser.
  • att man satsar på ätgärder för att komma bort från den positiva alkoholkulturen.
  • att varningstexter finns på alla förpackningar.
  • att represenation inom stat och kommun är alkoholfri.
  • att informationsprogram i TV om alkoholens negativa effekter utarbetas och sänds kontinuerligt.
  • att upplysa om riskerna med låg alkoholhalt i t ex cider och liknade drycker för barn.


    Stockholm 2005-01-27

    Riksförbundet Hälsofrämjandet

    Kurt Svedros
    Ordförande

    Tillbaka upp...






  • Copyright © SVF. All rights reserved.